I morgon är det påskafton, och under eftermiddagen avgörs de första mötena av Champions Leagues semifinaler. Det borde vara en stor dag för damfotbollen. Fast det är det inte. Tvärtom är det rena mörkret.
Damfotbollen har på senare år flyttat fram sina positioner på många fronter. Men ibland blir det ändå sorgligt tydligt hur enormt lång sträcka sporten har kvar att vandra. Speciellt på klubbnivå.
Det jag tänker på är hur tillgängliga matcherna är. Svaret är att de är högt otillgängliga för de som inte har möjlighet att besöka arenorna. Ingen av matcherna är nämligen tv-sänd – inte i något land. Trots att två av Tysklands tre bästa lag möts i ena matchen finns det ingen tysk kanal som köpt rättigheterna. För mötet Birmingham–Tyresö finns det inte ens en produktion att köpa. SVT kommer dock att vara på plats och göra ett inslag till Sportnytt klockan 19.45 i morgon.
Två av årets allra hetaste matcher i europeisk damfotboll går alltså inte att se. Eller. Det tyska mötet skall streamas av något som heter RBB. Om den streamen går att se utanför Tyskland vet jag inte. Här är i alla fall en länk.
Tyvärr har även svensk damfotboll i år drabbats av ett rejält bakslag när det gäller tv-sändningarna. Tv4 har flyttat Tv4sport till en kanalplats som väldigt många färre svenskar har tillgång till. Det innebär att årets damallsvenska matcher med största sannolikhet kommer att ses av en betydligt mindre publik än tidigare år.
Det innebär i nästa led att sporten, och serien, riskerar att bli mindre intressant för sponsorer. Tråkigt.
Men nu till själva matcherna. Här är mina tips:
* 1. FFC Turbine Potsdam – VfL Wolfsburg Påskafton 14.00
Tips: 51–49
TV: Streamas av RBB – se länk ovan.
Det här är verkligen en otroligt svårtippad drabbning. Närmare 50–50 än så här går inte att komma. Säsongens ligamöte lagen emellan blev 1–1. Lagens fyra senaste inbördes tävlingsmatcher har slutat med två segrar vardera.
Wolfsburg har en mer namnkunnig, och bredare trupp. Dessutom är man regerande mästare, och har aldrig förlorat en match i Champions League.
Potsdam är årets positiva överraskning i Tyskland. Man leder Frauen-Bundesliga, och man har slagit ut Lyon ur Champions League.
Dessutom har Potsdam gått som tåget i år. Man har vunnit alla sina sju tävlingsmatcher efter årsskiftet. Wolfsburg är inte långt efter, utan står på fem raka segrar nu.
Någonting säger mig ändå att det kommer att bli Potsdamseger. Laget har Lisa Evans i en fantastisk form, samt flera glödheta och formstarka målskyttar. Men det lär bli jämnt. Riktigt jämnt.
* Birmingham City Ladies FC – Tyresö FF Påskafton 15.00 svensk tid
Tips: 20–80
TV: finns ingen tv-produktion. Ett inslag kommer dock på SVT sport 19.45.
Birmingham är turneringens stora skräll. Man har ett ungt, och relativt orutinerat lag, som presterat mer än någon kunde förvänta sig. I semifinalreturen mot Arsenal senast hade man bara två spelare i startelvan som inte var födda på 1990-talet. Yngst var 16-åriga Jessica Carter (född i oktober 1997) närmast före 18-åriga Aofie Mannion (född i september 1995).
Karen Carney
Lagets affischnamn är förstås rutinerade lagkaptenen Karen Carney. Som jag ser det har Tyresö bättre spelare på samtliga positioner, och borde vinna det här dubbelmötet hur lätt som helst. Speciellt som det unga Birminghamlaget lär vara nervöst inför en semifinal i den största klubbturneringen.
Birminghams chans är att vinna och hålla nollan på hemmaplan. Matchen spelas på gräs på lilla Damson Park, med bara 280 sittplatser, och total kapacitet för 3050 åskådare. Tyresö gynnas av sitt konstgräs, där deras snabba passningsspel kommer till sin rätt. Men man bör även kunna få med sig ett bra resultat från England.
Det största hotet mot Tyresö är att de haft skavanker på nyckelspelare som Marta, Veronica Boquete och Caroline Seger. Och förstås allt strul kring den ekonomiska situationen. Fast spelarna verkar motiverade att prestera i Champions League. Därmed räknar jag med svensk finalplats.
* Där lämnar jag Champions League, och kollar lite på vad som hänt sedan mitt senaste inlägg. I damallsvenskan fick Eskilstuna en drömstart genom 2–0 mot Kif Örebro. Bilder från den matchen ser du här:
Ett lag som fått en väldigt mycket sämre start är Vittsjö. 0–5 mot Göteborg och 1–7 mot Rosengård är hemska resultat. Jag tänker inte räkna ut det nordskånska laget ännu. Men klart är att hemmamatchen mot AIK i nästa vecka kommer att bli riktigt, riktigt viktig.
Några mål från Rosengårds storseger finns på det här klippet:
Jitex står precis som Vittsjö på två raka förluster. I dag föll Mölndalslaget med 2–0 borta mot Örebro. Målvakten Jennifer Falk lär ha storspelat igen. Falk var bra även mot Umeå. Bilder från den stormiga matchen finns här:
Damallsvenskan har nu tagit påsklov, och återstartar på tisdag.
* I Tyskland spelas däremot ligamatcher under helgen. På måndag 14.00 är det toppmöte mellan Bayern München och Frankfurt. Den direktsänds på DFB-tv.
* I Frankrike är det full omgång. De fyra topplagen ställs dock mot lag på lägre placeringar, vilket bör innebära att det blir oförändrade poängavstånd i tabelltoppen.
* I veckan startade engelska WSL med fyra matcher. Premiäromgångens drottning blev japanska stjärnforwarden Yuki Ogimi som gjorde båda målen när Chelsea, där Emma Wilhelmsson spelade hela matchen, vann med 2–0 borta mot fjolårets ligatvåa Bristol Academy.
Ogimis båda mål ser du på det här klippet:
Regerande mästarinnorna Liverpool vann också. Klipp från den matchen, och från övriga två matcher i premiäromgången finns på den här länken. Den här typen av klipp med höjdpunkter hade jag gärna sett att vi kunde få se från damallsvenskan framöver. När blir det verklighet?
Noterbart för övrigt att Birmingham bara fick 0–0 mot Everton i sin premiärmatch. Inget vidare genrep för morgondagens möte med Tyresö alltså.
* I NWSL i USA spelas tre matcher natten mot söndag och en natten mot måndag. Alla fyra streamas live, och går att se via den här länken. Där kan du även hitta klipp med höjdpunkter från den första omgången. Där blev för övrigt Kim Little tvåmålsskytt för Seattle och Vicky Losada för Western New York.
* Slutligen så är det premiär i norska toppserien på måndag. Där tippar jag Stabaek. Jag tror att de lagt vinterns såpa bakom sig, och försvarar sin titel.
Vi är bara fem matcher in i damallsvenskan, och det blev en riktigt intressant start på årets serie. Själv åkte jag ner till Mölndal och fick se Umeå vinna med 1–0 mot bottentippade Jitex.
Det var en match som blåstes sönder. Vinden var nämligen periodvis sanslöst hård, och gjorde att huvuddelen av matchen spelades på den långsida av Åbyvallen där gamla läktaren står. Publiken på den nya, fina läktaren kom däremot långt ifrån händelsernas centrum.
Det går inte att dra speciellt många slutsatser av matchen. En är att Emma Berglund ser ut att vara redo för nästa landslagstrupp. Hon imponerade med säkerhet och fint passningsspel.
Dock skall sägas att Jitex var väldigt uddlöst, och egentligen bara skapade en riktigt bra målchans. Å andra sidan skapade inte Umeå speciellt många fler heller. Min känsla efter att ha sett Jitex nya lag för första gången är att bottentipsen antagligen är befogade. Mest beroende på att de såg uddlösa ut i offensiven.
Defensivt var däremot Mölndalslaget välorganiserat, och målvakten Jennifer Falk fortsätter att imponera på mig. Hon kommer att bli en nyckelspelare för de lila.
Spontant känns inte Jitex som något nytt stryklag a la Sunnanå. De som tror att de bara kan åka till Mölndal och hämta tre poäng riskerar att bli överraskade. För i dag fick verkligen Umeå kämpa för poängen.
Mellan tummen och pekfingret skulle jag säga att Jitex dominerade 15 minuter, att 45 var jämna, och att Umeå var bäst under 30. Även om Umeå såg lite vassare ut i offensiven så hade inte 0–0 var orättvist. Inte alls.
Men det blev alltså 0–1. Det var inhopparen Hanna Sandström som slog till ganska exakt när matchuret tickade upp på 80 minuter. Jag stod och lekte fotograf just då, och fick de här bilderna på henne just innan skottet, och på bollen just innan den slog i ribban och gick in:
Hanna Sandström på väg att göra mål.
Och:
Hanna Sandströms skott på väg mot målet.
Jitex tog ingen poäng, men visade ändå överraskande bra klass. Två andra lag som är tippade på undre halvan lyckades däremot ta meriterande segrar.
Piteå vann nämligen med 1–0 hemma mot Linköping. Statistiken gör gällande att gästerna hade ett ganska stort spelövertag, men att det var Pauline Hammarlund som blev enda målgörare på LF Arena.
Även Kristianstad tog en oväntad trepoängare. Jag hörde på Radiosporten att 2–0-segern dessutom var helt i sin ordning sett till matchbilden. Skånskorna var helt enkelt klassen bättre än krislaget Tyresö.
Jag skrev i går om att Tyresös klubbledning nu måste bygga förtroende hos spelare och sponsorer. Man blir lätt oroad över hur det arbetet sköts när man läser sånt här.
Bilder från dagens match finns för övrigt här:
Ett mer väntat resultat var mästarinnorna Rosengårds 4–0-seger borta mot nykomlingarna AIK. Kul där att se hur många unga spelare mästarklubben har just utanför sin startelva. Ingen på bänken hade ju fyllt 20 år.
Och det var ju inte bara utanför startelvan ungdomarna höll till. 15-åriga Sara Mellouk ingick ju till och med i dagens startelva – och blev målskytt.
Se ett klipp från matchen, och intervju med henne här:
Slutligen imponerade Göteborg och Manon Melis stort i Vittsjö. GFC brukar vara trögstartat. Och man brukar vara sämre på gräs. Men 5–0 i premiären är riktigt respektingivande. Att Melis blev tremålsskytt lär glädja Göteborgsledningen extra mycket.
* Så en snabbgenomgång av vad som hänt utanför Sveriges gränser i helgen. I Tyskland vann både Potsdam och Wolfsburg sina ligamatcher med klara siffror. Antonia Göransson hoppade in sista 21 minuterna när Potsdam tog över serieledningen genom 3–0 mot Hoffenheim. Och Nilla Fischer spelade hela matchen när Wolfsburg vann med 6–0 mot Duisburg.
De båda semifinalerna i tyska cupen slutade med segrar för Essen och Frankfurt. De senare blir förstås stora favoriter i finalen.
* I Frankrike blev det favoritsegrar i helgens cupkvartsfinaler. Lyon, PSG, Juvisy och Soyaux avancerade nämligen till semifinal. Vi fick inga svenskmål, men väl ett anmärkningsvärt resultat i mötet mellan svensklagen Lyon och Montpellier. Där vann nämligen ligaledarna med hela 6–0.
Ami Otaki. Framför henne Aya Sameshima
* I Japan är Urawa Reds enda laget utan poängförlust efter tre omgångar. Inför 3464 åskådare besegrade man Elfen Saitama (tidigare Elfen Sayama) med 5–0 efter att före detta Lyonspelaren Ami Otaki gjort sina två första mål i Nadeshiko League.
Inac Kobe Leonessa tog sina tre första poäng för året genom 2–0 hemma mot Albirex Niigata. Noterbart var att endast 2129 åskådare var på plats i Kobe. Det var klubbens sämsta publiksiffra sedan VM-guldet 2011.
* I USA lockade Houston Dash 8097 personer till sin premiär i NWSL. Det blev dock förlust med 1–0 mot mästarlaget Portland Thorns. Allie Long var segerskytt. Mellan Kansas City och Sky Blue FC slutade det 1–1. Höjdpunkter från den matchen går att se här:
I skrivande stund pågår det en match i NWSL, Washington Spirit–Western New York Flash. Den står 0–1 och går att se här. På samma länk hittar du även matchen Seattle–Boston som startar 01.00. New Yorks mål har för övrigt gjorts av spanska debutanten Vicky Losada.
* Losada blev spansk mästarinna i förmiddags. Hennes före detta klubb Barcelona säkrade nämligen ligaguldet i Spanien tidigare i dag via 3–0-seger borta mot serietrean Atletico Madrid.
* Slutligen gamla nyheter. Men här är ett av veckans allra trevligaste klipp, det från F19-landslagets 1–0-seger i EM-kvalet borta mot världsmästarna Frankrike:
Vi framme vid en av årets trevligaste fotbollshelger. I dag startar elitettan, och i morgon drar damallsvenskan i gång.
Det är nu jag borde ha gjort en sådan där genuint detaljerad genomgång av alla lag som jag gjort de senaste åren. Men tiden har tyvärr inte räckt till.
Faktum är att jag har brottats med tanken att lägga bloggen i träda i några månader. Bakgrunden är att jag under de närmaste sex månaderna kommer att ha andra arbetsuppgifter på Borås Tidning, med fler arbetstimmar som följd. Dessutom har jag efter flera års kamp mot knäskador nyligen kunnat göra comeback som spelare, vilket tar ytterligare timmar. Plus att jag dessutom tränar ett lag.
Totalt har jag de här senaste två veckorna insett att jobb och egen fotboll kommer att ta åtta–tolv timmar mer av min tid jämfört med föregående år. En av de saker som kommer att ta stryk är den här bloggen.
Jag har dock beslutat mig för att försöka hålla i gång den så gott det går. Men jag tycker inte om att göra saker halvdant, så skulle jag om några veckor inse att det inte funkar så kommer jag att ta bloggpaus. Det om det.
Jag måste ju förstås i alla fall komma med ett litet tips på hur årets damallsvenska slutar. Faktum är att det är den mest svårtippade upplagan på flera år. Tipsen för ettan och tolvan föll sig ganska självklara, men platserna där emellan är desto svårare att förutspå.
För ganska många lag är rejält svårplacerade. Skadefria, och med en bra start, kan de slåss om Champions Leagueplats. Fast med lite otur kan de lika gärna hamna i bottenstrid.
Innan jag går in på tipsen så tänkte jag uppmärksamma att det även är premiär i USA:s NWSL i morgon. Alla matcher i ligan kommer att gå att se gratis på Youtube, vilket förstås är en härlig nyhet för alla intresserade. För full info om alla lag rekommenderar jag den här länken. Skall jag tippa tror jag att det finns god chans att Portland Thorns försvarar sin titel. Känslan är att fjolårets bottenlag Seattle Reign kan skrälla, och kanske till och med är en tänkbar finalist.
I övrigt utanför Sveriges gränser är det cuphelg både i Tyskland och Frankrike. Tyska cupen har nått semifinaler. Där möts Essen och Freiburg i dag och Frankfurt och skrällgänget Sand i morgon. Två matcher i Frauen-Bundesliga spelas för övrigt också i morgon. Turbine Potsdam skall försöka ta över serieledningen hemma mot Hoffenheim och Wolfsburg skall försöka haka på toppduon hemma mot Duisburg.
I franska cupen är det kvartsfinaler, som alla spelas i morgon. Mest intressant är mötet Lyon–Montpellier. Det var ju motsvarande cupmöte i fjol, som Montpellier vann, fast ändå inte. Domaren kunde ju inte reglerna i straffläggningen, utan dömde under skandalartade omständigheter bort Montpellier.
Därmed är jag framme vid mitt damallsvenska tips för 2014. Jag börjar bakifrån:
12) Jitex Mölndal
Ett väntat, och tråkigt tips. Men med tanke på att man tappat hela fjolårets lag så är det ofrånkomligt. Årets trupp är dock intressant, då den till mycket stor del består av unga, svenska talanger. Det borde innebär att före detta Jitexspelaren Pia Sundhage håller båda sina tummar för Mölndalslaget, som numera har kommuntillhörigheten inskriven även i klubbnamnet. Hon vill ju att fler svenska lag skall satsa på talanger.
11) AIK
Det här är ett tips som jag inte är jättenöjd med. Någonstans känner jag nämligen att det är en ganska god chans att de båda nykomlingarna kommer att hänga kvar i år. Men till slut blev det ändå Solnagänget som placerades under strecket. Kanske för att jag har ett frågetecken för deras norska målvakt Hilde Gunn Olsen. Det frågetecknet bygger på att jag aldrig har sett henne spela. Men å andra sidan har hon ju två riktigt pålitliga spelare framför sig. Maija Saari och Malin Levenstad är två kanonförvärv. Frågan är dock hur länge Levenstad blir kvar. Mycket talar väl för att hon trots allt lämnar i sommar.
10) Piteå IF
Lyfte till slut ändå upp till sjunde plats i fjol. Har dock tappat flera viktiga spelare, och känns spontant som en självklar nedflyttningskandidat. Hade det inte varit för att man vet hur tufft det är att komma till Piteå och spela så hade jag placerat laget ett hack längre ner. Framför allt är det defensiven som är ett frågetecken för PIF. Lydia Williams är en världsmålvakt. Det är inte ersättaren Hilda Carlén. Även i backlinjen har man ett par tunga tapp. Offensivt ser det däremot bättre ut. Hanna Pettersson är tillbaka, Francisca Ordega är inspelad i svensk fotboll och Pauline Hammarlund är ett spännande nyförvärv. Kanske är det offensiven som räddar Piteå?
Lydia Williams
9) Kristianstads DFF
Ytterligare ett svårtippat lag. KDFF var fjolårets besvikelse med sin niondeplats. Har dessutom tappat måldrottningen Margret Lara Vidarsdottir. Med tanke på att ekonomin är ansträngd får man nog klara sig med de spelare man har. I fjol var det defensiven som kollapsade. Trots att man har landslagsmålvakten Hedvig Lindahl som sista utpost var det bara usla Sunnanå släppte in fler mål i serien. I år måste nog Elisabet Gunnarsdottir:s lag hitta bättre organisation i försvarsspelet. Annars riskerar man att bli rejält indraget i nedflyttningsstriden. Å andra sidan finns det offensiv kraft i laget, och med rätt medvind från start så kan det bli en placering flera snäpp uppåt i tabellen.
Hedvig Lindahl
8) Eskilstuna United
Det här är en chansning. Men Eskilstuna gick upp på defensiv stabilitet, vilket är en mycket bra grund. Dessutom har man värvat klokt genom att ta in ytterligare stabilitet. Frågetecknet har varit offensiven, men Gaelle Enganamouit och Pamela Conti känns som ett spännande forwardspar. Dessutom känns Eskilstuna som ett lag man inte vill ge fasta situationer på offensiv planhalva. I truppen finns nämligen ett antal fina fötter, och flera starka huvudspelare. Eskilstuna är en riktigt intressant debutant.
7) Vittsjö GIK
Ytterligare ett svårtippat lag. Ett tag i vintras såg jag laget som nedflyttningskandidater. Men känslan är ändå att man till slut fått ihop en stark trupp. Finska målvakten Minna Meriluoto är en personlig favorit. Kan hon bara bli frisk, och hålla sig skadefri, så har Vittsjö en rejäl trygghet som grund. Framåt tror jag att formstarka Jane Ross kommer att göra de mål som krävs för att hålla distansen till nedflyttningsstriden.
Minna Meriluoto
6) Tyresö FF
Här är det allra mest svårtippade laget. Ingen vet ju hur truppen ser ut efter sommaren. Jag hoppas att Tyresö klarar krisen. Jag hoppas också att klubbledningen inser hur viktig den här våren är för deras framtid. Man får helt enkelt inte göra några misstag. Det enda rätta är att bygga om från grunden, genom att skapa förtroende både hos spelare och sponsorer. Låt det ta några år. Och se till att ha någon eller några miljoner på banken innan man börjar en ny satsning. Även om det blir en total nystart efter sommaruppehållet gissar jag att laget har samlat så många poäng i serieupptakten att det räcker för övre halvan. Men det kan ju lika gärna bli konkurs – och jumboplats. Noterbart är att sex spelare kommer nästan direkt från andra sidan jorden till morgondagens premiär. Så jetlag kan fälla Tyresö i Skåne i morgon.
5) Göteborg FC
Ett av seriens allra mest svårtippade lag. På pappret har man en trupp för topp tre. Men pappret kan ju inte spela. Man brukar ju säga att kontinuitet är ett segervapen, och det är alldeles för många förändringar i både trupp och startelva för att jag skall våga tippa GFC högre upp i tabellen. Laget har av tradition varit trögstartat i serien. Med en dåligt samspelad startelva talar mycket för att våren blir avgörande även i år. Framåt höstkanten borde nämligen det här laget vara riktigt starkt. Och holländska nyförvärvet Lieke Martens kommer att bli en attraktion i årets serie. Som boråsare varnar jag även för Sara Lindén, som verkar vara tillbaka på allvar.
Lieke Martens
4) Umeå IK
Med Lina Hurtig och Jenny Hjohlman som vasst anfallspar och med Emma Berglund tillbaka i mittförsvaret bör UIK kunna vara ett lag för medaljstriden. Men det är långt ifrån självklart. Man har en ny tränare och man har bytt ut några etablerade spelare och ersatt med unga talanger. Med skador på fel spelare, och en dålig start, så kan det bli undre halvan.
Emma Berglund
3) Kif Örebro
Det här är en chansning. Laget var väldigt starkt i fjol, men slutade ändå ”bara” sexa. Man var nämligen väldigt beroende av Sarah Michael. Så när nigerianskan saknades för skada hade laget en djup svacka. Nu har Michael skadeproblem från start på serien, vilket är illavarslande. Klart är även att Nigerias VM-kval krockar med de två sista omgångarna. Och utan sin starka forward skulle Kif lika gärna kunna hamna på seriens undre hälft. Två unga Kifspelare som jag är nyfiken på inför den här säsongen är Linda Hallin och Michelle De Jongh. Båda är stora talanger som missade fjolåret på grund av knäskador. Genombrott i år?
Sarah Michael
2) Linköpings FC
Hade det inte varit för att nyckelspelaren Pernille Harder missar serieinledningen så hade jag kunnat tänka mig att tippa LFC som etta. I fjol tappade laget guldchansen direkt i serieupptakten, där man bara tog tre poäng på de fyra första matcherna. Höstspurten var däremot mäktig, och man har värvat klokt. Exempelvis kan har norska Kristine Minde förutsättningar att bli en av seriens stora attraktioner i år. Dessutom är ju Stina Blackstenius ett år bättre. Hon borde kunna göra 15–20 mål i år, vilket ger laget förutsättningar för att kvala in till Champions League 2015/16.
Pernille Harder
1) Rosengård
De regerande mästarinnorna från Malmö är med rätta skyhöga favoriter. Även om truppen känns tunnare i år än i fjol så är också konkurrensen sämre. Så om bara spelare som Ramona Bachmann, Therese Sjögran och Anja Mittag hittar formen borde det kunna bli en minst lika stor segermarginal som i fjol.
Det var årets damallsvenska tips. Elitettan har jag dålig koll på. Men känslan är väl att vi hittar nästa års två damallsvenska lag i kvintetten Sunnanå, Mallbacken, Hammarby, Djurgården och Kvarnsveden.
Det var oavgjort som gällde i gårdagens tre mest intressanta matcher. För Tyresö betydde 0–0 i Österrike inte så mycket. Vår svenska Champions League-representant var ju förstås redan klar för semifinal.
Dock funderar jag lite över hur klubbrankingen går till. På herrsidan är det bättre för rankingpoängen att vinna matcher. Hur damrankingen räknas vet jag inte, och jag saknar också en länk till den aktuella rankingen.
När man pratar Tyresö är det ju omöjligt att helt lämna den ekonomiska situationen. Det har varit ganska få artiklar i ämnet under veckan. Jag fortsätter att förundras över att Hans Löfgren:s namn inte förekommit någonstans under krisperioden. Var är han?
Veckans mest intressanta Tyresöartikel är den här, där Skatteverket ger sin syn på situationen.
* Tyresö får besök av Umeå i slutet av maj – se fotnot i botten. Det blev nämligen Umeå som vann den sista åttondelsfinalen i Svenska cupen. Mötet med Piteå slutade oavgjort, 1–1, under ordinarie tid efter att Lina Hurtig gjort mål på straff i första halvlek, och Sunnanåförvärvet Elin Johansson kvitterat i slutminuterna. I slutet av den andra förlängningskvarten gjorde Hanna Sandström 2–1 – och blev matchvinnare.
Elin Johansson
* Det spelades ett gäng träningsmatcher på svensk mark i går. I Göteborg behövde GFC 70 minuter för att slå hål på Jitex i lagens gemensamma genrep. Till slut vann GFC med 3–0.
Gårdagens andra damallsvenska möte slutade med 1–0-seger för Linköping mot Vittsjö. Även Kif Örebro var i farten, de vann med hela 6–0 mot Sirius.
* Gårdagens sportsligt sett mest intressanta resultat var 0–0 i Tyskland. Lagen som spelade var Bayer Leverkusen och FFC Frankfurt – och lagen som jublade var Potsdam och Wolfsburg. För det resultatet innebär att Potsdam bara är två poäng bakom, med en match mindre spelad. Dessutom ger resultatet Wolfsburg en ny chans att blanda sig i guldracet.
Frauen-Bundesliga har en fantastisk avslutning. Frankfurt avslutar nämligen med hemmamatch mot Potsdam i den näst sista omgången den 1 juni och med bortamatch mot Wolfsburg i sista omgången, den 8 juni.
Ligamötet Wolfsburg–Potsdam ligger närmare i tid, den matchen spelas enligt nuvarande spelschema den 27 april. Fast just den dagen lär lagen i stället mötas i semifinal i Champions League. Så den matchen lär flyttas.
I gårdagens match var Frankfurt riktigt blekt. Det här klippet visar att man inte skapade speciellt många högkaratiga målchanser. Det största dramat var ju faktiskt när Leverkusens talangfulla målvakt Lisa Schmitz stukade foten på målställningen.
* Slutligen så presenterade Eskilstuna häromdagen veckans mest intressanta nyförvärv. Den före detta italienska landslagsspelaren Pamela Conti är den spelare nykomlingen sätter sitt offensiva hopp till. Conti har tackat nej till landslaget, och lämnade nyligen Torres. Den snart 32-åriga forwarden har tidigare bland annat spelat i Ryssland för Zorkij och Voronezh. Och hennes målfacit är fint, så det borde vara ett bra nytillskott för Eskilstuna.
* Tillagt i efterhand: Tyresö lär ha jublat över att Umeå vann, för det innebär att Tyresö får hemmaplan i kvartsfinalen. Hade Piteå vunnit hade det blivit match i Piteå. Det eftersom reglerna för kvartsfinalerna säger att: ”I match med lag från samma serienivå ska de lag som segrat borta i föregående omgång ha hemmamatch.”
Tyresö, Vittsjö och Sirius blev i går lag fyra, fem och sex att säkra plats i Svenska cupens kvartsfinaler. De skall spelas senast 15 maj, enligt följande:
Kristianstad–AIK, Sirius–Linköping/Göteborg, Umeå/Piteå–Tyresö och Kif Örebro–Vittsjö. Tyresös 2–0-seger mot Eskilstuna ger dem således en dyr bortamatch. Känns inte som att klubben behövde det nu…
I Tyresös eget matchreferat konstaterades att laget förstås hade haft sämsta möjliga uppladdning inför årets tävlingspremiär. Orsaken var:
”den uppkomna situationen där Tyresö hastigt hamnade i en likviditetssvacka.”
Till Radio Sörmland sa tränare tränare Tony Gustavsson att det har varit oroligt i leden, och att man exempelvis inte har fått ut februarilönen ännu. Han pratade även fotboll. Mest intressant tycker jag är att Eskilstuna verkar ha stått upp bra, och att laget bygger mycket på en stark defensiv. Det låter lovande inför seriestart.
På den här länken finns en tv-intervju med Marta, och från den kan man klicka sig vidare till en tv-intervju med Eskilstunas målvakt Emelie Lundberg.
* Tv4 har gjort klart med de 14 första damallsvenska matcherna som man skall sända. Det är som vanligt mest Rosengård och Tyresö. Linköping har tre matcher och Göteborg två.
Anmärkningsvärt är att Kristianstad skall visas i två matcher. Kul, för de har ju inte synts i tv på två år. AIK visas också två gånger, medan den andra nykomlingen Eskilstuna bara får en tv-match. Se hela listan här.
* I Frankrike var det alltså cuphelg. Lotta Schelin visade att hon är tillbaka på allvar efter sina skador genom att göra alla Lyons tre mål i 3–0-segern mot lokalkonkurrenten Saint Etienne. Målen var dock fördelade på två halvlekar, så det var inget äkta hattrick.
Även de andra två svensklagen Montpellier och PSG avancerade till kvartsfinal. Josefine Öqvist gjorde ett av Montpelliers mål i 8–0-segern mot Le Puy.
Kozue Ando
* I Tyskland vann alla tre topplagen, även om det satt riktigt hårt inne för serieledande Frankfurt. Japanska Kozue Ando satte deras 2–1-mål borta mot Essen i andra övertidsminuten. Höjdpunkter från den matchen finns på den här länken.
Potsdams Genoveva Anonma var annars dagens spelare. Hon gjorde sex mål i 12–0-segern mot Sindelfingen. Hon fördubblade därmed sin målskörd och avancerade till andra plats i skytteligan – tre mål bakom ledande Celia Sasic.
Det blev inga svenskmål, men alla våra fyra spelare fick speltid. Antonia Göransson byttes in i 68:e, Sofia Jakobsson och Nilla Fischer spelade hela matcherna. Slutligen debuterade Olivia Schough. Hon spelade från start, men blev utbytt i 83:e minuten. Samtliga svensklag utan Cloppenburg vann. Jakobssons lag är alltmer förankrat under nedflyttningsstrecket. Avståndet upp till säker mark är nu tre poäng.
Alla helgens mål i Frauen-Bundesliga går att se på den här länken.
* I Italien fick vi oväntat nog se två svenskmål. Maria Karlsson stötte in sitt åttonde för säsongen. Dessutom fick Stephanie Öhrström göra sitt första. Målvakten satte en straff som säkrade segerresultatet borta mot Chiasiellis till 5–1.
Se målen på det här klippet:
* Det var seriepremär för skotska Womens Premier League i helgen. Svensklaget Celtic vann med 5–0 borta mot Aberdeen, och både Pernilla Johansson och Nanna Jansson debuterade. Båda kom in från bänken. De fick 45 respektive 20 minuters speltid. Ett matchreferat finns på den här länken.
* Det har spelats ett Sydamerikanskt mästerskap i Chile de senaste veckorna. Bara sju länder kom till spel, och enligt damfotboll.com hamnade guldet oväntat i Argentina, som besegrade Chile i finalen.
Jag har sett uppgifter om att South American Women’s Games har spelats, men förstår faktiskt inte riktigt vad det där är för mästerskap. För stora Copa America 2014 skall ju spelas i Ecuador i höst – troligen i november. Och det är därifrån som Sydamerikas VM-platser skall fördelas.
* Slutligen kikade jag i går en stund på Japan–Spanien 2–0 i F17-VM. Och jag blev mäkta imponerad av de flesta japanskornas bollbehandling och passningsspel. De fick Spaniens spelare att framstå som att de hade träben. Och då vet vi ju hur det brukar se ut när Spanien möter Sverige.
Utan att ha sett något annat lag i F17-VM känner jag att Japan måste bli väldigt svårslaget. Och för Norio Sasaki och de andra ledarna kring Nadeshiko måste det här juniorlaget framkalla en härlig framtidstro. För känslan var att de här spelarna hade bättre grundteknik än de flesta i det nuvarande A-landslaget. Och då är ju de ändå ganska bollsäkra.
De senaste dagarna har väldigt mycket av mitt fokus av förklarliga skäl handlat om det alla i Damfotbollssverige pratar om – alltså situationen i Tyresö.
Därför har jag inte sammanfattat cuperna i Algarve och på Cypern. Det tänkte jag göra i det här inlägget. Men först en koll på helgens matcher, där klubbfotbollen i Europa återupptas efter landslagsuppehållet.
Ovanligt nog är fokus den här helgen riktat mot söndag. I morgon spelas faktiskt väldigt få spännande matcher. Den enda jag är lite nyfiken på är AIK:s cupmöte med Kvarnsveden.
Det spelas fyra åttondelsfinaler i cupen i helgen. De övriga tre går på söndag. Av dem är både Vittsjö–Jitex och Eskilstuna–Tyresö intresserade av olika skäl.
På söndag är det full omgång i Frauen-Bundesliga. På DFB-tv visas serieledande Frankfurts bortamöte med Essen. Den har avspark 14.00.
I Frankrike är det cupomgång. Och cupen har kommit så kort att det inte är att förvänta några skrällar, även om Lyon lottats mot lokalkonkurrenten St Etienne.
Natten mot söndag inleds för övrigt F17-VM med fyra matcher. Eurosport sänder tre matcher. Vid midnatt går Italien–Zambia (Eurosport) och Kina–Nigeria (Eurosport2) och 03.00 Tyskland–Kanada (Eurosport2).
Så tillbakablicken på veckans landslagsturneringar. Utöver Tyskland, som känns väldigt starkt för tillfället, tycker jag att de stora länderna vacklade i Algarve. Varken USA eller Japan visade någon toppform. Framför allt var amerikanskorna väldigt ojämna. Men förbundskapten Tom Sermanni har experimenterat väldigt mycket. Och nu när hans trupp är skadedrabbad blev det nog lite för mycket. Framför allt var laget oroväckande darrigt i defensiven.
Amerikanskorna avslutade i alla fall med seger mot Nordkorea (3–0) efter två mål av Abby Wambach. Dessutom blev Heather O’Reilly målskytt i sin landskamp nummer 200. Se höjdpunkter från matchen här:
Japan spelade stundtals den fina passningsfotboll som de skämt bort oss med. Dock ledde passningarna alltför sällan till öppna målchanser. Det blev tydligt i finalen, där tyskorna körde över Japan efter paus. Anja Mittag stod för övrigt för ett riktigt läckert klackmål till 2–0. Klart sevärt.
Här är ett långt klipp från finalens andra halvlek. De tyska målen faller efter 40 sekunder, 4,45 och 15,35.
Tyskland håller alltså på att få ihop sitt nybildade lag väldigt bra. I Algarve gav Silvia Neid allt större roller till unga spelare som Tabea Kemme, Melanie Leupolz och Sara Däbritz medan exempelvis rutinerade Melanie Behringer verkar vara på väg ut.
Sverige inledde turneringen starkt, men de tre sista halvlekarna väcker en hel del frågetecken. Framför allt är det tydligt att vi just nu har väldigt dålig bredd på vår topp. Vi står och faller med ett par spelare – och det är förstås inte bra.
I Cypern vann Frankrike finalen mot England med 2–0. Det var de väntade finalisterna, och de väntade segrarna. Dock verkar den franska vägen till titeln ha varit lite svårare än väntat. Att de tappade poäng mot Skottland i premiären var exempelvis en jätteskräll. Här är ett klipp från den franska finalsegern:
I Algarve var förstås Island den stora sensationen. Starkt av ett decimerat isländskt lag att spela till sig tredjeplatsen. På Cypern hittar jag tre sensationslag i Skottland, Irland och Sydkorea. Skotskorna var ett mål från att sno finalplatsen från Frankrike. Man föll dock i tredjeprismatchen på straffar mot Sydkorea, efter att Skottland missat tre av sina fyra, vilket innebar att koreanskorna bara behövde skjuta tre straffar.
Irland vann mot Schweiz, kryssade mot Sydkorea och Nya Zeeland och ledde länge mot Kanada. I den sista matchen blev det dock 2–1-förlust sedan Sophie Schmidt avgjort i 90:e minuten.
Se målen från Irland–Kanada här:
Närmast före USA var Norge den riktigt stora besvikelsen i Algarve. Norskorna föll i alla sina fyra matcher. I placeringsmatchen föll man mot Ryssland med 1–0. Den 10 april spelar Even Pellerud:s lag borta mot Belgien i VM-kvalet. Det är en lurig match, och norskorna behöver nog komma upp några snäpp på formbarometern tills dess om det skall bli tre poäng.
I Cypern cup var Finland den stora besvikelsen. Man nådde ett kryss mot Italien. Men i övrigt blev det förluster – och sista plats. Finland har dubbelmöten med Ungern i början av april. De bör man ha goda möjligheter att klara, trots sistaplatsen i veckans turnering.
Slutligen några fler läsvärda länkar om krisen i Tyresö. Här ger Dagens Nyheter en bra genomgång av läget. Där står det som jag anat, men inte varit säker på, alltså att ”att lönegarantin ska betalas tillbaka om rekonstruktionen lyckas.”
Här skriver Fotbollskanalen om att Tyresös storsponsor Prioritet Finans är förbannad på hur klubben skötts. Vd Nils Wiberg gör väldigt klart att Tyresö inte kan räkna med att få sitt sponsorskontrakt förlängt. Wiberg säger bland annat att:
”Vi går inte in i några jävla konkursbon någon mer gång. Det är en renlighetssak.”
Här är även en länk till Idrottens affärer där man ställer flera relevanta frågor. De har dock inte tillgång till hela listan med Tyresös löner, utan bara den första listan från Aftonbladet, med de nio bäst betalda spelarna. Jag har räknat ihop Aftonbladets kompletta lista, den där även två tränare är med. Enligt den har Tyresö minst en lönekostnad varje månad på 936 600 kronor. Med övrig personal lär siffran stiga en bit över miljonen. Saftigt…
Det var alla Tyresölänkar för i dag. Eller. Här är en till. Damfotboll.com har nämligen skrivit några rader om krisen, som de dock sedan försökt gömma undan. Huvudrubrikerna på sajten handlar nämligen i stället om glödheta saker som Cup Kommunal och träningsmatcher.
Helgens träningsmatcher är mer ointressanta än vanligt, eftersom alla lag är brandskattade på sina A-landslagsspelare på grund av cuperna i Algarve och Cypern. Dessutom är ju F19-landslaget i La Manga, vilket gör att flera klubbar bara har tillgång till tunna trupper för tillfället.
Emma Berglund
Men en riktigt kul nyhet har noterats i dag, och det är att Emma Berglund gjorde comeback för Umeå IK i dag. Knappt elva månader efter sin korsbandsskada gjorde landslagsbacken ett inhopp i UIK:s 3–0-seger mot Umeå Södra.
Några andra resultat från i dag är Hammarby–Eskilstuna 1–1 och Kif Örebro–Qbik 1–0.
Men som sagt, det är landslagen som står i fokus den här helgen. Och när man tittar genom höjdpunkterna från Sveriges 1–0-seger mot USA blir det rätt uppenbart att amerikanskorna hade ett vansinnigt stort övertag i öppna målchanser efter paus.
Riktigt så stort upplevde jag inte det när jag såg matchen. Men sannolikt var det faktumen att vi var i ledning, och att amerikanskorna var stressade, som gjorde att man ändå upplevde det som att vi hade hyfsad kontroll.
Så här ser det ut när Svenska Fotbollförbundet har valt sina höjdpunkter:
Och här är det US Soccer som har valt sina höjdpunkter:
Den största skillnaden mellan klippen är hur de har filmats. Det är tydligt att den svenska kameran inte i första hand är på plats för att serva en vanlig tv-publik, utan för att lagledningen skall kunna kolla hur olika spelare rör sig i olika situationer.
Innan jag lämnar Sverige–USA för nu så är här en intervju med Pia Sundhage. Den är intressant för att hon tycker att Sverige ”måste vara smartare i ett VM”, men kanske framför allt för uttalandet om Hedvig Lindahl:
”Hon skapar sådant lugn. Det kan också bli en världsmålvakt.”
Lindahl var verkligen jättebra mot USA, och får väl anses vara en världsmålvakt. Men jag kan ändå inte säga att jag får känslan av att hon skapar ett lugn i backlinjen. Jag är i alla fall inte lugn framför tv:n när alla gånger när hon är ute på vådliga utflykter i och kring straffområdet.
* Sverige mötte för övrigt USA även i dag. Det var F19-landslaget som i La Manga gick upp till en 3–0-ledning efter två mål av Stina Blackstenius och ett från Lina Hurtig. Men tre amerikanska mål de sista 25 minuterna gjorde att det inte blev en ny svensk seger. Men 3–3 är ändå ett bra resultat.
En spelare som håller F19-åldern är Marija Banusic. Hon var ju dock med U23 i La Manga tidigare veckan. Jag noterade dock att hon fick noll spelminuter i de tre landskamperna. Någon som vet om hon var skadad, eller bara petad? Om det var det senare undrar jag lite hur förbundsfolket tänkte. För det hade väl i så fall varit bättre för alla parter om hon spelats in i F19-laget inför deras EM-kval?
* Sverige har tappat ännu en spelare till ett annat land. AIK:s 19-åring Eldina Ahmic har nämligen valt att spela för Bosniens landslag. Hon blev målskytt i sin debut i veckan. Då vann Bosnien med 2–1 mot Slovenien. I Bosniens landslag fanns redan tidigare en svenska, nämligen Iris Kadric från Herrljunga.
Det har blivit modernt för svenska talanger att välja andra länder. Nyligen tappade vi ju Sunnanås målvakt Susanne Nilsson till Serbien.
* Slutligen en genomgång av gårdagens resultat från Algarve och Cypern. Jag har försökt att hitta så många bilder som möjligt. Här är de, med Algarve först:
* Japan–Danmark 1–0
Japan ställde upp med ett B-lag mot Danmark. Bara tre spelare var kvar i den japanska startelvan från USA-matchen. Jag såg Eurosports eftersändning i går kväll, och det här var verkligen ingen rolig match. Japan vann dock rättvist efter mål av Mana Iwabuchi, som kallas Manadona av vissa. Jag gissar att Japan kommer med bästa elvan till matchen mot Sverige på måndag. Och med tanke på hur många spelare som Norio Sasaki kunde vila i går så måste Nadeshiko räknas som favoriter till att ta finalplatsen. Mer om matchen finns att läsa här.
Apropå Sasaki och coachning chockade han i matchen mot USA genom att byta vänsterback i 38:e minuten. Undra hur utbytta Saori Ariyoshi (som ersattes av Megumi Kamionobe) tog den smällen?
* Tyskland–Kina 1–0
Anja Mittag avgjorde på slutet, framspelad av Sara Däbritz. Tyskorna vann helt rättvist, även om Kina stod emot bra, och det dröjde länge innan segermålet föll. Känslan är att Kina efter flera års svacka återigen håller på att bygga ett lag som kan skaka om lagen i världstoppen.
* Island–Norge 2–1
Harpa Thorsteinsdottir blev segerskytt i slutminuterna i Rosengårdmålvakten Thora Helgadottir:s landskamp nummer 100. Helgadottir har ju varit skadad under försäsongen, men kunde alltså spela mot Norge.
Här är en intervju på isländska med henne, gjord efter matchen:
* Portugal–Ryssland 1–3
* Nordkorea–Österrike 2–0
Cypern cup:
* Frankrike–Australien 3–2
* Skottland–Holland 4–3
Jag skrev förra helgen om att Potsdamspelaren Lisa Evans är i toppform. Det visade hon mot holländskorna genom att göra ett tvättäkta hattrick i den första halvleken. Holland närmade sig, men Jennifer Beattie satte segermålet i den andra halvleken. Kul för Beattie som ju var sista spelare på Frankrikes kvittering i onsdags.
* England–Finland 3–0
* Kanada–Italien 3–1
* Irland–Sydkorea 1–1
Chelseaförvärvet Ji So-Yun har gjort båda Sydkoreas mål på Cypern. Här är ett klipp med det från Irlandsmatchen:
Och här är även ett klipp från onsdagens match mellan Sydkorea och Schweiz (1–1), där So-Yun drog in en snygg volley till 1–1.
Jag kikade på den tyska seriefinalen tidigare i dag – och jag blev besviken. För matchkvaliteten nådde inte alls upp till mina högt ställda förväntningar.
Huvudorsaken till besvikelsen är underlaget. Den stenhårda, och ojämna gräsplanen tillät tyvärr ingen kortpassningsorienterad fotboll. Därför blev det en ganska tråkig historia, där huvuddelen av de målchanser som skapades kom vid fasta situationer.
Tänk om matchen hade spelats på konstgräs i stället, då hade det åtminstone funnits förutsättningar för den typen av supermatch som jag hade förväntat mig av Europas kanske två bästa lag för tillfället.
En uppskattning mellan tummen och pekfingret var att passningskvaliteten sjönk med minst tio procent per passning. Ofta med mer. Det gjorde i sin tur att det närmast blev omöjligt med kombinationer med flera passningar i rad på ett tillslag. Följden blev dels långsamma anfall, dels att det följaktligen blev lätt för lagen att försvara sig.
Frankfurt hade en helt nykomponerad backlinje med Simone Laudehr som mittback och Ana Crnogorcevic som vänsterback. De backade hem, spelade tajt och kontrade. Före paus hade de perfekt kontroll, och tillät bara Wolfsburg skapa en riktig målchans. Däremot hade Celia Sasic ett par lägen för hemmalaget, och skyttedrottningen borde kanske ha gjort något mål.
Wolfsburg ryckte upp sig efter paus, och fick Frankfurt att falla lite djupare ändå, med följd att de inte orkade kontra med mer så många spelare.
Simone Laudehr
0–0 var totalt sett ett rättvist resultat. Det var nog även ett resultat båda lagen var nöjda med. Wolfsburg eftersom de har returmötet, som spelas i allra sista omgången, på hemmaplan. Frankfurt eftersom de fortfarande är serieledare, och kommer att leda serien halvvägs. Dessutom är båda lagen fortfarande obesegrade.
En som led av underlaget var Nilla Fischer. Jag tyckte att hon hade problem med studsar och tempo före paus. Det såg betydligt bättre ut i den andra halvleken, när Frankfurt sjönk djupare. Totalt sett blir det ändå ett godkänt betyg på Fischers insats.
Intressant var det tidiga bytet (62:a minuten) av Lena Goessling. Hon såg arg ut och gick rakt ut i omklädningsrummet. Lider hon av en skada, eller blev blev hon bara förbannad över att ha blivit avplockad från planen. Intressant också Wolfsburg hade sin bästa period just efter det bytet.
Något jag imponerades av var den taktisks disciplinen i Frankfurt. Den har jag inte sett tidigare. Men kanske är det så att tränare Colin Bell har lyckats få stjärnorna att inse betydelsen av att spela smart. Sannolikt har han i så fall haft hjälp av de senaste årens uteblivna framgångar.
Slutligen en notering om trenden på ytterbacksplats, alltså den att forwards eller offensiva yttermittfältare allt oftare placeras som backar. Jag gillar den trenden skarpt. I dag anslöt alltså schweiziska Crnogorcevic till gänget. Hon är normalt en mycket hårt arbetande forward, något som gör att hon borde kunna passa bra på positionen.
Nu har ju redan Schweiz väldigt välbeställt på just vänsterkanten. Man har ju även tänkbara kandidater i Potsdams Lia Wälti och Lyons Lara Dickenmann.
Olivia Schough
* När jag skrev i går att Olivia Schough skulle kunna debutera för Bayern München i morgondagens toppmöte med Turbine Potsdam hade jag inte kollat in Göteborgs-Posten. För på deras hemsida framgår att Schough är lätt knäskadad, och som tidigast kan debutera mot Wolfsburg på tisdag.
GP är tydligen på plats i München – kul, men synd att de inte fick se någon match… På länken ovan finns en färsk tv-intervju med Schough, dock med ganska så dåligt ljud.
* FC Rosengård fortsätter att vara exemplariskt genom att lägga upp videoklipp från sina matcher. Här är ett klipp från veckans träningsmatch mot kazakiska ligaledarlaget Biik Kazygurt, alltså den match där Lisa Ek blev tvåmålsskytt:
* I dagens mest intressanta, svenska träningsmatch vann Eskilstuna U med 2–1 mot Kif Örebro. Örebro tog ledningen genom Sanna Talonen i den första halvleken. Efter paus vände nykomlingen efter mål av kamerunska Gaelle Enganamouit och Annica Svensson. Båda Eskilstunas mål skall ha kommit i samband med hörnor. Med tanke på hur bra frisparks- och hörnskyttar som laget värvat så är det föga överraskande.
* I övrigt i dag har Piteå vunnit med 2–1 mot finska Merilappi United. Piteås målskyttar var Francisca Ordega och Josefin Johansson. Dessutom körde Vittsjö över LB07 med 5–0.
Vi är bara ett par veckor in i träningsmatchsäsongen, och korsbandsskadorna har redan börjat slå till.
Jitex var nederlagstippat sedan tidigare. I dag drabbades man av ett riktigt tungt avbräck när Robyn Dekkerblev korsbandsskadad. Den tilltänkta lagkaptenen skadade sig i träningsmatchen mot hennes senaste klubb, Hovås/Billdal. Elitettanlaget vann dessutom med 1–0.
Enligt länkad artikel skall Mölndalsklubben leta ersättare. Det känns nog nödvändigt.
Här är ett klipp med höjdpunkter från dagens match:
Dagens mest anmärkningsvärda resultat var Linköpings 6–0-seger borta mot Kif Örebro. Även om Kif saknade ett par spelare ser LFC riktigt starkt ut. För Örebro är ju ett lag som borde kunna slåss om en plats på den övre tabellhalvan i år. Stämmer formationen på LFC:s hemsida spelade Jonna Andersson vänsterback. Det tycker jag känns som ett intressant experiment.
Kristine Minde känns som ett av de bästa nyförvärven i årets damallsvenska. Hon stod för två av LFC:s mål. Östgötalaget var ju för övrigt inte heller ordinarie. Jessica Samuelsson och Charlotte Rohlin saknades bland annat. LFC har ju redan också drabbats av en korsbandsskada i form av Linda Sällström.
Även LFC skall ha in en ersättare. Enligt den här artikeln tittar man på utländska alternativ.
Lisa Ek
Efter två negativa korsbandsrapporter kommer här en positiv. För Lisa Ek är tillbaka i spel. Mittfältaren spelade 30 minuter när FC Rosengård vann med 2–0 mot Fortuna Hjörring i dag. Rosengårds målskyttar var Anja Mittag och Nathalie Persson.
Flera allsvenska lag har i helgen ställts mot division 1-motstånd. Gissar att tanken är att få träna anfallsspel. Oavsett hade Göteborg det alldeles för lätt mot Mariebo i Huskvarna. Det var 7–0 i halvtid, och 13–0 till slut. Noterbart var att fjolårets Jitexspelare Sofia Skog ingick i Göteborgs trupp.
Fler matcher med division 1-motstånd. I går vann Vittsjö med 2–1 mot Växjö DFF efter mål av Sofie Andersson och Stattenaförvärvet Johanna Ejdelind medan Eskilstuna vann med 6–0 mot Örebro Söder efter att fjolårets skyttedrottning Felicia Karlsson gjort två av målen.
Sofie Andersson
Slutligen vann AIK i dag mot Bollstanäs med 4–3 efter två mål från Sarah Storck.
* Så utomlands. I Australien skrällde sig Brisbane Roar i morse till den stora finalen i W-league. På bortaplan besegrade man grundseriens segrarlag Canberra United med 2–1 efter att alla tre mål kommit i samband med hörnor.
Inför 1148 åskådare i ösregn chockade Brisbane hemmalaget genom att ta ledningen på nick genom Kim Carroll redan i fjärde minuten. Caitlin Munoz nickade in kvitteringen, men i början av den andra halvleken avgjorde Elise Kellond-Knight på ett skott som målvakten borde ha räddat. Se höjdpunkter på det här klippet.
I natt avgörs om det blir Sydney FC eller Melbourne Victory med Jessica Samuelsson som får ta emot Roar i finalen nästa helg.
* Sofia Jakobsson blev första målskytt i dagens tyska svenskmöte. Hon utnyttjade ett misstag från Verena Faisst, och sköt in ledningsmålet ur halvdålig vinkel. Wolfsburg var dock som väntat en klass bättre än Cloppenburg, och Nadine Kessler kvitterade efter ett snyggt anfall tre minuter senare.
Nadine Kessler
Matchen avgjordes i vänster utkant av Cloppenburgs straffområde under ett par minuter i den andra halvleken. Båda gångerna var det Zsanett Jakabfi som fälldes. Först fick Cloppenburgs österrikiska vänsterback Verena Aschauer sitt andra gula kort efter en fällning precis utanför straffområdet.
Strax efter trampade den tysk-turkiska inhopparen Aylin Yaren – som ju har gjort två säsonger för LdB FC Malmö – olyckligt på Jakabfis högerfot, bara centimetrar innanför straffområdet. Domaren pekade korrekt på straffpunkten, från vilken Martina Müller var hur säker som helst.
I underläge 2–1 och med decimerat manskap var Cloppenburg ett slaget lag. Wolfsburg kunde till slut vinna med 4–1. Nilla Fischer var stabil i hemmalagets backlinje. Jakobsson var pigg, och var nära att göra ett mål till. Men hennes hårda skott smet en halvmeter över ribban. Höjdpunkter från matchen finns på det här klippet.
Nästa vecka kan Frauen-Bundesliga avgöras. Då spelas toppmatcherna Frankfurt–Wolfsburg (sänds på Eurosport på lördag) och Bayern München–Turbine Potsdam. Hemmasegrar i båda matcherna, och Frankfurt är nära guldet.
* Slutligen till Spanien. Veronica Boquete har korrekt fråntagits ett av sina mål mot Makedonien, och står numera bara som tvåmålsskytt. På det här klippet ser man att hon och före detta Tyresökompisen Jennifer Hermoso gör två mål vardera.
Men huvudanledningen till att kolla in klippet är Sonia Bermudez fantastiska frispark till 2–0. Det går inte att placera bollen så mycket bättre.
Det skall direkt slås fast att rubriken är lite lek med ord. För det är inte den klassiska klubben Jitex som är hotad, utan möjligen klubbens namn.
Enligt GP är nämligen klubben nära ett sponsorsavtal med Mölndalsföretaget Panos. Samma Panos som fick Ljungskile att byta namn inför herrallsvenskan 1997. Även i det här fallet kan namnbyte vara aktuellt. Om det blir så hoppas jag verkligen att Jitex får rejält med pengar för det. För Jitex BK är den mest klassiska av alla nu verksamma damfotbollsklubbar i landet.
De är däremot inte den äldsta. Minns jag rätt är det Skepplanda BTK och IK Friscopojkarna (i Herrljunga kommun) som är det båda klubbar som haft damlag i seriespel i flest år i rad.
Tillbaka till Jitex. De hade ju som bekant svåra ekonomiska problem i fjol. Och under vintern har de i princip tappat hela sin spelartrupp. De har värvat ihop ett nytt, ungt lag. Kul för unga, svenska talanger att få chansen till rejält med speltid i damallsvenskan. Men Jitex får räkna med att vara rejält nederlagstippat i år.
Sin första träningsmatch vann dock det unga laget i helgen. Det blev 4–0 mot nya elitettangänget IS Halmia. Bilder därifrån finns här:
På webb-tv är Jitex högklassigt. Den enda invändningen jag har mot klippet ovan är att kommentatorn i förväg berättar om vad som skall hända.
Även FC Rosengård har tv-klipp från sin träningsmatch i helgen. Det var ett lokalderby mot LB07, som vanns med 6–0:
Några fler klipp från helgens träningsmatcher med damallsvenska inslag har jag inte hittat. Men resultaten var att Göteborg vann 031-derbyt mot Hovås/Billdal med 3–0, Kif Örebro besegrade IFK Norrköping med 1–0, Eskilstuna slog finska mästarinnorna Åland United med 3–0 och Kristianstads A-lag vann med 5–2 eller 6–2 – enligt Kristianstadsbladet är resultatet oklart – mot sitt eget U-lag. Slutligen vann Piteå med 1–0 mot Umeå.
Apropå Umeå så har de förlängt kontraktet med Lina Hurtig över 2015 års säsong. Ett klipp för klubben.
* Jag har letat efter klipp från toppmatcherna i den sista omgången av Australiens W-league, dock utan framgång. Däremot är här ett klipp från näst sista omgången, där Jodie Taylor gör två mål och ett assist för Sydney FC i derbyt mot Western Sydney Wanderers:
* Slutligen ett klipp som lär intressera alla Tyresöanhängare. Österrikiska Neulengbach spelade nämligen 1–1 i en träningsmatch borta mot Olivia Schough:s nya klubb Bayern München i helgen. Schough var ju som bekant med landslaget, och deltog inte.
Neulengbachs skyttedrottning Nina Burger visar klass när hon gör sitt mål:
Det blir tv-sändning från Amiens i morgon – det är dagens glada överraskning. I eftermiddags meddelade Tv4Sport att de sänder med start 20.45 i morgon.
Till slut lyckades alltså förbundet hitta en kanal som kunde tänka sig sända landskampen, vilket ju förstås är bra. Jag ifrågasatte ju förbundets arbete häromdagen. Nu finns det förstås anledning att ge lite cred.
Fast bara lite. För jag tycker inte det skall behöva dröja till cirka 30 timmar före avspark innan man säkrar upp tv-sändning från det näst största landslagets landskamper.
Jag sitter och väntar på att startelvan skall bli offentliggjord. Klart är att Sverige skall spela 4-1-3-2. Elin Rubensson spelade tydligen högerback i förstauppställningen på träning i går, något jag tycker låter lovande. För jag vill gärna se henne testas mot riktigt tufft motstånd.
Överhuvudtaget kommer det ju att bli mycket nytt i laguppställningen. Från i höstas saknas ju Kristin Hammarström, Jessica Samuelsson, Lina Nilsson, Charlotte Rohlin, Marie Hammarström, Therese Sjögran, Josefine Öqvist, Jenny Hjohlman och sannolikt även Lotta Schelin. Jag företräder ju uppfattningen att vi har en ganska smal topp. I morgon hoppas jag tvingas backa en aning på den fronten.
I svensk media hamnar förstås den här landskampen i bakvattnet av OS. Det är naturligt. I det läget borde förbundet ta täten och göra allt de kan för att haussa matchen. Nu har man lyckats fixa tv-sändning, vilket är bra. Men jag tycker även att de borde lägga upp mer material på sin hemsida, bland annat i form av tv-klipp. Och man borde bearbeta skriven media mycket hårdare än vad man gör.
Jämförelsevis har det franska förbundet lagt upp sex tv-klipp med olika införreportage på sin Youtube-kanal under veckan. Klasskillnad. Ett av klippen är det här där Camille Abily presenterar det svenska laget:
En bra artikel som har skrivits är damfotboll.coms intervju med Lilie Persson. Där ställs verkligen bra frågor, som de om att Sverige inte vunnit någon utslagsmatch mot högre rankat motstånd, om huvudspel och om Caroline Seger:s roll och så vidare. Hoppas vi får fler sådana högklassiga artiklar på damfotboll.com.
För som bekant tycker jag från och till att sidan är ganska svag. Bland annat har uppföljningen av de sexuella trakasserierna i Stabaek varit svag. Det enda tyckandet man stått för är exempelvis det här tramset.
En otroligt mycket mer genomtänkt betraktelse kring Stabaekfallet har den före detta Umeåforwarden Lise Klaveness skrivit på NRK:s hemsida. Det här är verkligen en väldigt bra och tänkvärd krönika i ämnet. Läs.
* Därmed har jag lämnat landslaget för ett tag. Tittar vi på helgens matcher runtom i världen är det landskamperna, Sveriges och USA–Ryssland, som är de mest intressanta. Även den sista omgången i Australiens W-league är förstås lite spännande, även om slutspelslagen redan är klara där.
Kendall Fletcher
En damallsvensk bekanting som skall spela slutspel i W-league är de senaste två årens Vittsjömittback Kendall Fletcher. Hon spelar nu för serietvåan Canberra United. Tydligen återvänder amerikanskan inte till Nordskåne efter avslutad australisk säsong. Någon ny klubb är inte meddelad.
Vittsjö har däremot gjort klart med backen Sanna Svensson från finländska mästarlaget Åland United.
Apropå Åland är de i Eskilstuna för träningsmatch i helgen. Totalt spelar minst sju damallsvenska lag träningsmatcher i helgen. Men med tanke på att många spelare är i väg med landslaget är resultaten mindre intressanta än vanligt.
* I Tyskland står det klart att landslagsbacken Babett Peter inte kommer att spela vidare i Frankfurt nästa säsong. Privata skäl uppges som skäl, och någon ny klubb är ännu inte meddelad.
* Från Nordamerika meddelades i veckan när kontinentens VM-kval skall avgöras. Det spelas 16–26 oktober i Mexiko, alltså mitt i den damallsvenska slutspurten. Ett starkt skäl till varför US Soccer kallat hem alla sina landslagsaktuella spelare till NWSL, en liga man kan kontrollera.
Just NWSL fick ett spelschema i veckan. Premiären spelas den 12 april, och sista omgången av grundserien avgörs den 17 augusti. Därefter följer ett två veckor långt slutspel innan landslaget får sex veckor på sig att ladda för VM-kvalet.
* Slutligen åter till landslaget och tv-sändningar. Enligt svenskfotboll.se skall Eurosport sända samtliga Sveriges tre gruppmatcher i Algarve cup – kul. På tyska framba.de står det att totalt åtta matcher från turneringen kommer att sändas på kanalen. Deras tablå innehåller dock bara två svenska matcher. Förhoppningsvis har förbundet rätt, så att den tredje svenska matchen visas i Sverige, men inte i Tyskland.
I dag har Eskilstuna fortsatt att visa de ekonomiska musklerna. Annica Svensson är senaste tillskottet hos nykomlingen, som ser ut att få ett ramstarkt försvar. Det brukar kunna leda en bra bit mot nytt kontrakt.
Annica Svensson
Även den andra nykomlingen har ju byggt en stark backlinje. Båda AIK och Eskilstuna verkar visa allvar i ambitionen att inte bara göra en ettårig sejour i högsta serien.
I farozonen bland de etablerade lagen finns ju förstås Jitex. Men i nuläget känns det även som att exempelvis Piteå är ett frågetecken. Laget har en grundstabilitet, men har förlorat flera tunga pjäser.
I nuläget är känslan att Eskilstuna ligger minst jämsides med norrbottningarna. Inte minst sedan man tidigare värvat Sofie Persson därifrån, och på köpet fått en högklassig frisparks- och hörnläggare. Ytterligare en sådan har man ju värvat i Sara Thunebro. Nu tillkommer alltså Svensson, en riktig karaktärsspelare. Intressant.
Elin Sandgren
* På betydligt lägre nivå har Kungsbacka DFF gjort två kanonvärvningar. Jitexduon Sofia Karlsson och Elin Sandgren skall nämligen spela i den storsatsande division 1-klubben i år.
* Från division 1 är steget gigantiskt till Ballon d’Or. Men de siffror som jag presenterade efter galan i måndags visade sig vara fel. Det var också några omkastningar i placeringarna – dock inte för våra svenska representanter. Men nu är inlägget om placeringarna rättat.
* I USA är det stor collegedraft i NWSL på fredag. Där förväntas Crystal Dunn gå först. Andra glödheta spelare i draften är andra U20-världsmästarinnor från 2012 som Kealia Ohai, Julie Johnston, Vanessa DiBernardo, Maya Hayes och Kassey Kallman.
Upplägget i de amerikanska ligorna kan verkligen upplevas som förvirrande. Nyligen var det utökningsdraft, nu är det collegedraft. Och möjligen blir det även en tredje draft i år, precis som det var i fjol. Personligen tyckte jag att utökningsdraften var mest udda. Där fick det nya laget Houston Dash välja ganska fritt bland spelare ur startelvorna i samtliga konkurrentlag. Tänk om vi skulle ha haft det systemet i Sverige? Då hade AIK och Eskilstuna fritt kunnat plocka riktiga stjärnspelare från exempelvis Tyresö och Rosengård.
För övrigt slås man av vilken grym konkurrens det är om proffskontrakten i USA. Deras liga har alltså bara nio lag – tre färre än vår. Om de 99 platserna i varje veckas startelvor slåss även alla kanadensiska och mexikanska landslagsspelare, samt i år upp till 33 spelare från andra länder.
Uppskattningsvis har USA tio gånger så många talangfulla spelare som vi. Situationen får vår debatt om hur svårt det är för svenska talanger att slå sig in i damallsvenskan att kännas närmast löjlig.
* Slutligen så hade vi på Borås Tidning i dag en artikel om hur Pia Sundhage och hennes tre systersöner intog Ballon d’Or-galan i Zürich. Ett citat har redan spritts till i princip alla större medier, så de flesta av er har säkert redan sett det. Men jag bjuder ändå på Tomas Örn:s härliga berättelse om moster Pias samtal med Zlatan Ibrahimovic:
”Hon är ju skön Pia. Damlandslaget möter Frankrike i Paris den 8 februari. Pia var på Zlatan om att han skulle komma dit och snacka lite. Och att han skulle ta med sig cykeln…”
Arrangörerna för den stora afrikanska fotbollsgalan Caf Awards i går hade alldeles tydligt inte uppmärksammat hur Therese Sjögran glömdes bort på den svenska fotbollsgalan och den efterföljande bilgates alla förgreningar.
För då hade nog Caf Awards kommit ihåg att dela ut pris till bästa damfotbollsspelare.
Nu blev det inte så. Det afrikanska fotbollsförbundet glömde nämligen helt och hållet bort damerna. I den lista över vilka pris som skulle delas ut som jag hade sett inför galan fanns totalt tolv pris, varav ett gällde bästa kvinnliga spelare och ett gällde bästa landslag inom damfotbollen.
Men när galan var över hade inga damer prisats. Och jag har ännu inte sett någon vinnare i någon av de två damkategorierna. Kanske att Tina Nordlund borde åka ner till Afrika nästa år och pressa fram en ganska rejält mycket jämlikare gala…
* I dag har vi äntligen fått höra hur Tyresös klubbledning ser på den uppkomna situationen med den allt tunnare truppen. I Expressen verkar Tyresöledningen ganska lugn. Och att de snart skall avslöja sin plan.
De säger även att deras amerikanska stjärntrio Meghan Klingenberg, Whitney Engen och Christen Press kommer att hinna med fem damallsvenska matcher om Tyresö går till final i Champions League. De säger däremot inte att det är minst sex omgångar mellan att de tre lämnar och sommarfönstret öppnar. Den amerikanska trion bör alltså vara ersatt redan innan damallsvenskan startar.
Sofie Persson
* Nykomlingen Eskilstuna United fortsätter att visa muskler. Piteås lagkapten från i fjol Sofie Persson känns som ett riktigt bra nyförvärv Tydligen skall klubben skaffa ytterligare en riktigt etablerat spelare.
Jag funderade häromdagen på vilka svenska toppnamn som i nuläget finns kvar på marknaden. Spontant kom jag på Jessica Landström, Louise Fors och Annica Svensson. Det skall bli spännande att se vad som händer med trion.
* Frölundas hockeytränare Roger Rönnberg fick igår med rätta beröm för att han försöker lära sina spelare vettiga värderingar.
I norsk damfotboll finns det tydligen tränare som hade behövt gå en en hel hög kurser i värderingar. Den här anmärkningsvärda blogginlägget av Lisa-Marie Woods om sexuella trakasserier från en norsk elittränare har fått det norska förbundet att utreda situationen i en toppserieklubb.
Woods inlägg är skrivet på engelska, men en sammanfattning på svenska finns i den här artikeln.
* Helgens roligaste damfotboll blir tyska inomhusmästerskapet, DFB Hallenpokal. Turneringen sänds i sin helhet på söndag på DFB-tv. Sändningen startar 9.45. Förhoppningsvis får vi se fyra svenska spelare i farten.
Danesha Adams
* Meghan Klingenberg är redan nämnd i det här inlägget. Hon har tvingats byta klubb i dag. Tyresös ytterback var nämligen en av de spelare som Houston Dash valde i dagens utökningsdraft i NWSL.
Ligans nya klubb valde för övrigt ytterligare tre spelare som tidigare varit i Sverige de senaste åren, nämligen Danesha Adams, Becky Edwards och Brittany Bock.
I övrigt idag meddelade NWSL en ändring i reglerna. Från och med i år tillåts tre utländska spelare per klubb. Med utländska menas spelare som inte kommer från USA, Kanada eller Mexiko.
Slutligen är det nordamerikanska kvalet till U20-VM i gång. Jag försökte se USA:s match mot Costa Rica i natt, men det var geoblock på streamen – så jag fick inte se PSG-stjärnan Lindsey Horan göra ett äkta hattrick i USA:s 6–0-seger. Men nu har jag åtminstone fått se målen, och lite andra höjdpunkter:
Årsgenomgångar skall man ju helst publicera innan Jan Malmsjö har läst nyårsklockorna på Skansens scen. Efter är det ju framåtblickar som gäller.
Men snabbhet har aldrig varit min bästa egenskap. Och när en viss Zlatan tog över fokus under mellandagarna har genomgången av 2013 fått dröja ett par dagar.
Eventuellt har ni som får blogginläggen via mejl redan sett stora delar av det här inlägget. Jag råkade nämligen trycka publicera en gång innan allt var klart. Nu är dock inlägget klart för att visas upp för omvärlden.
Jag har säkert missat en massa kul eller mindre kul saker från 2013. Men här är i alla fall ett försök att spegla årets viktigaste händelser. Trevlig läsning.
Årets avhopp: Det stod assisterande förbundskapten Birger Jacobsson för – bara några dagar innan EM-premiären. Udda.
Årets besvikelse: Publiksnittet i damallsvenskan. Trots publiksuccé på EM påverkades inte intresset för vår bästa serie ett dugg. Snittet slutade på 741. Inför EM-uppehållet låg det på 738.
Årets brutna rekordsviter: Här handlade det om Lyon – dubbelt. Först brast deras svit över matcher utan förlust under 90 minuter. Den höll i 119 matcher och i drygt tre år, fram till Champions Leaguefinalen mot Wolfsburg. Senare på året sprack även Lyons svit av matcher utan förlust på hemmaplan. Det var Potsdam som ändade sviten som totalt varade mellan 10 september 2006 och 14 november 2013. Alltså drygt sju år.
Årets bäst när det gäller: Nadine Angerer förstås. Hon gjorde långt ifrån någon kanonsäsong i Frankfurt, och var så ifrågasatt att förbundskapten Silvia Neid gav Almuth Schult chansen att ta över målvaktshandskarna i A-landslaget i våras. Schult misslyckades dock. Det gjorde inte Angerer i EM. Hon släppte bara in ett mål på hela turneringen, och i finalen räddade hon två norska straffar och blev på kuppen första spelare att vinna Uefas nya pris till bästa spelaren i Europa. Snart kan hon dessutom vara bäst i världen.
Årets Caster Semenya: Precis som den sydafrikanska löparen anklagades sydkoreanska Seoul City Amazones skyttedrottning Park Eun-Seon för att vara man.
Årets debattör: Det kunde även ha kallats årets provokatör, för Malmötränaren Jonas Eidevall provocerade de både toppkonkurrenterna Tyresö och Linköping flera gånger under hösten, bland annat kallade han Tyresö för Harlem Globetrotters. Eidevall blandade sig dessutom in i flera diskussioner, enligt min uppfattning ofta med både vassa och vettiga åsikter.
Årets domarskandal: Straffläggningen i semifinalen av franska cupen som Lyon fick vinna – trots att de förlorade. Ni kanske minns hur Montpelliers japanska Rumi Utsugi gjorde mål på sin straff två gånger, men att domaren inte kunde reglerna. Så när Montpellier trodde att de hade vunnit, och var klart för cupfinal, då meddelade domaren att det var oavgjort. Straffläggningen fortsatte, och Lyon vann. Alla utom domaren insåg snabbt att domslutat hade haft väldigt fel. Lyon var välvilligt, och det blev omspel. Men blixten slår ju inte ner två gånger. Så Lotta Schelins lag vann omspelet, och sedermera också hela cupen.
Årets drömlottning: Fick Tyresö inför nästa års Champions Leaguespel, där österrikiska Neulengbach väntar i kvartsfinal och engelskt motstånd i eventuell semi. Båda de tyska lagen hamnade däremot på den andra finalhalvan. Fast tur och otur jämnar ju ut sig, och Tyresö hade haft rejäl otur i lottningen till sextondelsfinalerna, där man ställdes mot franska PSG. Som man ju besegrade.
Årets fest: Sverige–Finland på Gamla Ullevi. Vilket underbart tryck det var både på planen och på läktarna. Helt klart den mest minnesvärda matchen under ett EM som ju i sin helhet var en fest, väl värd att hylla.
Årets framtidslag: Det svenska F17-landslaget som anförda av Linköpings forward Stina Blackstenius nådde EM-final, men föll mot Polen med 1–0.
Årets framtidslag 2: De tyska Europamästarinnorna, som under ett par matcher hade fyra kantspelare med en medelålder på under 20; Leonie Maier, Melanie Leupolz, Lena Lotzen och Jennifer Cramer.
Årets franska nerver: Frankrike förstås. Med Lyon som klar tvåa. Och trea.
Årets frisör: Josefine Öqvist som fixade till EM-frisyren för förbundskapten Sundhage:
Årets gate: Delad seger mellan Bilgate och Zlatangate. Fast de båda hörde ju ihop.
Årets glädjepriser: De på EM förstås. Jag hade en kollega som tog hela sin trebarnsfamilj på EM-semifinal – och betalade 350 kronor. För att se Elfsborgs Champions Leaguekval mot odugliga bonkalaget Daugava fick samma familj punga ut med 1050 kronor.
Årets homofobi: Den finner vi i Afrika, närmare bestämt Nigeria, som bannlyste lesbiska spelare.
Elisa Vidarsdottir med Islands gullfiskur.
Årets husdjur: Gullfiskur – Islands ”maskot” under EM. Fisken väckte så starka känslor att isländskorna anklagades för djurplågeri.
Årets inkilning: Den hade Göteborg FC. Flera spelare tvingades komma med intressanta avslöjanden på Twitter. Mest stack Marie Hammarström ut när hon meddelade att hon väntade tvillingar – för det ligger i släkten…
Årets jumbo: Sunnanå SK. Sist i damallsvenskan utan seger, och med sämsta tabellraden av alla damallsvenska lag på 2000-talet.
Årets konstgräsplaner: De i Kanada som VM 2015 skall spelas på. De har redan skapat debatter i USA och Tyskland. Men Fifa verkar inte ändra sig – det blir VM på plast nästa år.
Årets korsbandsskador: Amy LePeilbet, Svenja Huth, Kyah Simon, Emma Berglund, Hanna Pettersson, Linda Hallin, Linda Sällström, Anna Thörnqvist, Emelie Lövgren, Hanna Glas, Nina Jakobsson, Erika Martinsson och sannolikt ganska många till.För Hanna Folkesson och Johanna Almgren var det andra knäskador som spökade. Men det var tyvärr så illa för båda att de missade EM.
Årets kryssare: Danmark. Laget tog medalj i EM, och var en straffläggning från final – utan att vinna en enda match över 90 minuter. Men kryss mot Sverige, Finland, Frankrike och Norge räckte till brons. Danskorna fortsatte att spela oavgjort efter EM. Och krysset i VM-kvalet borta mot Serbien ger däremot ingen medalj. Det kan kosta Danmark en plats i Kanada nästa år.
Årets käftsmäll: Den delade jag tydligen ut mot damfotboll.com i januari. I varje fall tyckte de så i den här försvarsartikeln. Visst var jag kritisk mot deras nyhetsarbete, och den kritiken kvarstår i stort. Men jag hade aldrig trott att de skulle skriva ett försvarsinlägg. Och damfotboll.com har blivit bättre. De gjorde ett bra 2013, sannolikt var det deras bästa år någonsin. Förhoppningsvis fortsätter de att flytta fram positionerna under 2014.
Årets ledare: Even Pellerud som ledde ett nederlagstippat Norge till EM-final, där de spelmässigt var väl så bra som Tyskland. Men föll på två missade straffar.
Janni Arnth
Årets leende: Det bar danska Janni Arnth Jensen när hon klev fram till straffpunkten för att sänka Frankrike. Det sken nästan lika mycket om Arnth innan hon slog till bollen, som det gjorde när hon hade fixat den danska medaljen.
Årets lottning: Uefas Karen Espelund fick chansen att avgöra vilket lag som skulle spela kvartsfinal i EM, Danmark eller Ryssland. Det blev Danmark. Eftersnacket var kritiskt. Uefabasen Michel Platini skyllde ifrån på kvinnorna inom Uefa. Till Tv4 sa han:
”Du vet hur det är med kvinnor, det är svårt att kämpa mot dem…”
Årets mediaskugga: Vårt öppna och tillgängliga landslag som plötsligt bara släppte fram avbytare till presskåren. Den rejält förändrade policyn gjorde mig irriterad både inför och under EM.
Årets mest defensiva: Färöarna på Gamla Ullevi. Hade de backat längre hade de stått ute på parkeringen…
Årets mest oväntade hjälp: Nordkorea vann sydasiatiska mästerskapet. De gjorde det tack vare arvfienden Sydkorea, som slog Japan i sista omgången.
Årets mest svårbedömda spelare: Marta. Stjärnan platsade inte i damallsvenskans allstarlag, men är en av tre som kan vinna Ballon d’Or som världens bästa spelare. Kontraster.
Årets mest udda övergång: Japanska stjärnan Yuki Ogimi som lämnade Potsdam och Frauen-Bundesliga efter att ha blivit skyttedrottning där, för att gå till engelska WSL och Chelsea. Knappast ett steg uppåt på karriärstegen…
Årets mest återkommande debatt: Den om alla utlänningar i damallsvenskan. Jag är positiv. Men den uppfattningen tycks jag inte dela med så många. Eller jo, Lisa Ek och Jonas Eidevall verkar vara på min sida.
Årets metamorfos: Pluggade du in Jitex spelare säsongen 2013? Det har du inget för till årets säsong. Mölndalsklubben byter nämligen ut hela truppen.
Årets miljonregn: Eskilstuna United gick upp i damallsvenskan för första gången, och fick nästan omgående 7,5 miljoner kronor av en sponsor, att använda över en treårsperiod.
Årets missbedömningar: Alla experter på den damallsvenska upptaktsträffen som tippade Kif Örebro på nedflyttningsplats, medan man hade Sunnanå på säker mark. Båda tipsen visade sig ganska snart vara sällsynt ogrundade. Rickard Nilsson:s Örebro tillbringade nämligen hela säsongen på övre halvan, medan Sunnanå alltså var historiskt uselt.
Årets mål 1: Caroline Graham Hansen mot Japan i Algarve cup. Målet finns 2,15 in på det här klippet:
Årets mål 2: Lisa Dahlkvist långskott mot sin blivande lagkompis i Tyresö, Ashlyn Harris. Från Algarve cup:
Årets mål 3: Marija Banusic för Kristianstad i premiären mot Piteå. Se frisparksmålet på den här länken.
Årets mål 4: Alexia Putellas för Barcelona i spanska cupfinalen mot Zaragoza. Den geniala finten som lurar de två backarna måste nästan ses i slow motion för att verkligen uppfattas:
Årets mål 5: Lisa De Vanna för Sky Blue mot Boston Breakers i NWSL. Bicycletan korades av Fifa som årets damfotbollsmål i världen:
Årets mål 6: Fatima El Foul för B93/HIK/Skjold i den danska 3F-ligan:
Årets mål 7: Sydkoreas Kim Na-Rae skickade i väg en riktig projektil på halvvolley mot Kina. Målet kommer 30 sekunder in i det här klippet:
Årets mål 8: En makalös vänstervolley från Stephanie Roche, Peamount United FC, borta mot Wexford Youth:
Årets mål 9: Fullträff nummer ett i damallsvenskan stod Örebros Sarah Michael för mot Tyresö. Vi snackar riktig bomb.
Årets mål 10: Kristine Minde, som då hette Wigdahl Hegland i efternamn slog till på volley i september:
Årets måldrottning: Är också tidernas måldrottning. Abby Wambach passerade nämligen Mia Hamm i statistiken över flest gjorda landslagsmål totalt. Hamm står på 158. Wambach gjorde 11 i år och är nu uppe på 163. Wambach utmanas nu närmast av Kanadas Christine Sinclair som står på 147.
Årets mästarinnor: Wolfsburgskvartetten Lena Goessling, Nadine Kessler, Josephine Henning och Luisa Wensing som inom några månader vann allt man kan vinna i Europa; EM, Champions League, inhemska ligan (Frauen-Bundesliga) och inhemska cupen.
Årets mästarlag: Wolfsburg, Lyon, Portland Thorns, Inac Kobe Leonessa, Liverpool, Sydney FC, Stabaek, Barcelona, Åland United och förstås LdB FC Malmö. Alla de svenska mästarinnornas mål från 2013 kan du för övrigt se här:
Årets mörkläggning: VM-kvalmatchen borta mot Bosnien-Hercegovina som inte tv-sändes någonstans.
Årets nationalhjälte: Dagny Brynjarsdottir som nickade in det snygga målet som tog Island till EM:s kvartsfinal och försatte det lilla öriket i damfotbollsfeber.
Årets nya namn: Lauren Cheney bytte till Holiday, Kristine Wigdahl Hegland till Minde, Celia Okoyino da Mbabi gjorde alla kommentatorer glada genom att byta namn till Sasic och under årets sista dagar blev Fatmire Bajramaj till Fatmire Alushi. I den här kategorien lägger vi även till svenska mästarinnorna LdB FC Malmö som bytte till FC Rosengård.
Årets omskolning: Den påbörjades i och för sig redan 2012. Men mittfältaren Nilla Fischer:s förvandling till mittback är svårslagen. Den gick så bra att hon blev tvåa i EM:s skytteliga och värvades av Europamästarinnorna Wolfsburg.
Årets PR-kvinna: Pia Sundhage förstås. Utan henne hade EM kunnat bli en gäspning. Tack vare Marbäcks stora dotter blev mästerskapet en publiksuccé. Det kostade henne en månads sjukskrivning. Men det kanske hon bjuder på?
Årets publiksiffror: Förstås drygt 41000 på EM-finalen på Friends Arena. Men det fanns fler fina siffror att nämna. 46104 såg Tysklands EM-genrep mot Japan på Allianz Arena. 28000 såg den spanska ligafinalen i Bilbao mellan Athletic och Barcelona. Och på vanliga seriematcher drog Portland Thorns 16479 mot Seattle Reign i NWSL:s grundserie och 17 619 till seriefinalen mot Kansas City.
Årets rankinglista: Den över klubblag i Europa som används i Champions League. Alltså den lista där de skotska och polska mästarinnorna kan hamna före de svenska.
Årets reklamfilm: Den spelade Kosovare Asllani in inför EM:
Årets revansch: Ramona Bachmann. Var avstängd för två hands i guldmatchen 2012. Schweiziskan reste sig och var tungan på vågen när Malmö återtog guldet. Dessutom damallsvenskans bästa spelare 2013 – kanske även världens bästa spelare.
Årets självmål: Englands målvakt Karen Bardsley nickade in Spaniens segermål i EM – ett mål som dels ledde till egna lagets sorti ur EM, dels till att förbundskapten Hope Powell fick sparken.
Årets skor på hyllan: Här är ett urval av toppspelare som valt att lägga av under 2013: Kristin Hammarström, Marie Hammarström, Sonia Bompastor, Heather Mitts, Katrine S Pedersen och Solveig Gulbrandsen. Alla kommer att vara rejält saknade.
Årets skrällar: Chile som låg sist på världsrankingen slog i mitten av december både Kanada och Skottland i fyrnationsturneringen i Brasilia. Kul att nya nationer visar framfötterna.
Årets skytteligavinnare: Bland annat Lotta Schelin (Frankrike och EM), Yuki Ogimi (Tyskland), Lauren Holiday (USA), Christen Press (Sverige), Beverly Goebel-Yanez (Japan), Natasha Dowie (England) och Elise Thorsnes (Norge).
Årets spelare: Den tolfte:
Men även Lotta Schelin (Diamantbollen och franska ligan), Martina Müller (Tyskland), Lauren Holiday (NWSL), Ramona Bachmann (Damallsvenskan), Nadine Angerer (Europa), Ji So-Yun (Asien), Katrine S Pedersen (Danmark), Tinja-Riikka Korpela (Finland) med fler.
Årets straffmissar: De stod Trine Rönning och Solveig Gulbrandsen för i EM-finalen. Lotta Schelin och Kosovare Asllani delar bronsplatsen…
Årets svenska mästarinnor i utlandet: Lotta Schelin (Frankrike), Louise Fors (England) och Karolin Pettersson, Sanna Svensson och Frida Thilén (alla tre i Finland).
Årets sånginsats: Den stod Pia Sundhage för förstås. Förutom att hon sjöng för Wambach, Morgan, Messi, Blatter, Ronaldo och de andra på Fifagalan släppte hon även en singel.
Årets sämsta statistik: Assistligan i damallsvenskan. Ett tag rapporterades det fel i varenda match. Statistiken blev så missvisande att det hade varit bättre att vi varit utan den.
”Ser fram emot att åka till Sverige nästa vecka, folk kommer älska mitt efternamn.”
Årets urdragningar: Kattem drog sig ur den norska toppserien och Bad Neuenahr lämnade ifrån sig sin plats i Frauen-Bundesliga.
Årets uttal: Flera spelare i internationella Tyresö fick kämpa med att uttala sitt lags namn rätt. Meghan Klingenberg lade upp ett youtubeklipp med uttalsskolan. Klippet fick en släkting till amerikanskan (pappa?) att skämtsamt på twitter konstatera att klubben inte borde betala ut lön till spelarna förrän de fixar att säga sin klubbs namn:
Årets vassaste spelare: Jodie Taylor, Göteborg FC. Inte bara för att hon gjorde tio mål under våren, utan framför allt för att hon fick ett knivset när hon blev matchens lirare borta mot Sunnanå. Vasst.
Årets välgörare: Delat pris mellan Johanna Almgren och Helén Eke som arrangerade varsin auktion till förmån för Cancerfonden.
Årets vändning: Malmö låg under med 2–1 mot Tyresö, och hade Amanda Ilestedt utvisad. Tyresös grepp om SM-guldet var bastant. Men anförda av Ramona Bachmann och inhopparen Katrin Schmidt kunde Malmö vända till 3–2-seger – och sedermera även spela hem Kronprinsessan Victorias pokal.
Årets överkörning: Lyon krossade Malmö i Champions League, och fick LdB FC att inse att man inte hade tillräckligt bra försvarsspel. De båda storförlusterna kan ha varit guld värda för Malmö.
Det var allt. Jag har säkert glömt någon viktig händelse, och mottar gärna förslag på fler rubriker.
Vi är framme vid årets allra sista dag. Därmed har det blivit hög tid att äntligen publicera det här inlägget, som påbörjades redan dagarna efter damallsvenskans avslutning.
Nu kan jag inte vänta längre. För man vill ju inte ta med sig 2013 års damallsvenska in i 2014. Så här är inlägget.
Från början var det tänkt som en genomgång av säsongen, lag för lag. Men ju längre tiden har gått, har det mer blivit framåtsyftande. Ett tag var det en silly seasongenomgång. Men på den fronten har ju Spelare12 och damfotboll.com varit så föredömliga att jag valt att inte redovisa alla klara övergångar här.
Inför avspark i damallsvenskan 2013 skrev jag i mitt tips att serien kommer att bli väldigt förutsägbar, och lättippad. Och i stora drag var det ju precis så det blev. För även om jag bara tippade två lag på helt rätt placering, så var jag max en plats ifrån korrekt tips på 75 procent av lagen, alltså nio av tolv. Det tionde, Linköping, missade jag med två placeringar.
Årets två svårplacerade lag var Kif Örebro och Kristianstads DFF. Det förstnämnda stod var den positiva överraskningen, medan KDFF var den negativa.
Här är hela genomgången, som dock mer ser framåt än tittar tillbaka. Lagen är placerade efter årets placering:
1) FC Rosengård (LdB FC Malmö) Mitt tips: 2
Jag trodde inför seriestart att ett bristande försvarsspel skulle kosta Malmö guldet. Fast de svagheter som fanns under 2012 och under försäsongens Champions Leaguespel jobbade laget sakta men säkert bort. Till slut imponerade Malmö med att rada upp hållna nollor.
Dessutom visade Ramona Bachmann under hösten att hon håller allra högsta världsklass, och borde ha funnits med bland toppkandidaterna till Ballon d’Or.
Känslan är att man gjort ett bra jobb med sin spelartrupp under hösten. Visst spelade Manon Melis en riktigt viktig roll genom att göra flera viktiga mål. Men att hon lämnar bör inte behöva vara så tungt. Kirsten vad de Ven är ju ett bra nytillskott, och den något minskade konkurrensen på kanterna öppnar dörren för exempelvis Elin Rubensson. Är hon redo att ta nästa steg?
Anita Asante
I mittförsvaret skall Anita Asante ersätta Malin Levenstad. Sett till spelskicklighet kommer den engelska landslagsspelare att fylla luckan. Det frågetecken man kan sätta här är huruvida Levenstads ledaregenskaper kommer att saknas eller inte.
I övrigt får Katrine Veje lämna, liksom Yoreli Rincon. De ersätts inte utifrån, utan klubben låter de många egna produkterna komma lite närmare startelvan.
Mot Wolfsburg i Champions League noterades att Malmö inte helt hade lyckats jobba bort de defensiva bristerna. Tränare Jonas Eidevall får slipa vidare under vintern.
Noterbart är också att LdB FC Malmö har gjort sin sista match. Från och med nu heter man ju FC Rosengård. Klubbens resa är värd att fundera över. Minns att man ursprungligen är Malmö FF:s damsektion. Därifrån slog man sig fri, för att prova de egna vingarna. När man inte klarade ekonomin där fick man återigen gå upp i en förening som även har herrfotboll på agendan.
2) Tyresö FF Mitt tips: 1
Under våren såg mitt guldtips klockrent ut. Marta dominerade stort i serien, och mästarlaget gick fram som en slåttermaskin. Men med Martas ryggskada kom det in rejält med grus i maskineriet.
Guldet försvann i princip i de båda seriefinalerna, där målvaktsspelet fällde Tyresö. Carola Söberg bjöd Malmö på billiga mål i båda matcherna, mål som blev väldigt dyra för TFF.
Till slut blev 2013 ett misslyckat år, helt utan titel. Till slut var avståndet klart kortare till trean Linköping än till Malmö. Segern över PSG i Champions League räddade dock äran, och känslan är att 2014 kan bli riktigt kul. I varje fall fram till sommarens transferfönster.
En av de saker som fällde Tyresö i år var bristen på kontinuitet i truppen. Spelare kom och gick, och Tony Gustavsson fick gång på gång bygga om sitt lag.
Känslan är att 2014 inte heller kommer att innebära lugn och kontinuitet. För flera spelare, bland annat Marta, Caroline Seger och Veronica Boquete, har bara kontrakt fram till sommaren.
Och hur långt kommer man att skriva med amerikanskorna? Viktiga skyttedrottningen Christen Press har ju exempelvis sagt sig vilja spela i NWSL under kommande år.
Madelaine Edlund
Hittills under silly season har man värvat en ny målvakt i starka finska landslagsspelaren Tinja-Riikka Korpela. Dessutom kommer Madeleine Edlund tillbaka efter ett års uppehåll för barnafödande.
På minuskontot finns Kirsten vad de Ven, Sara Thunebro, Jennifer Egelryd och Ashlyn Harris. Dessutom lär de flesta av alla klubbens utlånade spelare försvinna. För inte kommer väl exempelvis Annica Svensson tillbaka?
3) Linköpings FC Mitt tips: 5
Unga LFC visade sig vara klart starkare än väntat. Trots att laget tappade Nilla Fischer i somras gjorde man en urstark höst. Och efter avslutad säsong har tränare Martin Sjögren fortsatt med sitt jobb att samla 2012 års F19-Europamästarinnor i Östergötland.
Fridolina Rolfö
Jitex duktiga vänsterytter Fridolina Rolfö är senaste tillskottet från det laget. Man har dessutom gjort en av damallsvenskans allra mest spännande värvningar i Kristine Minde.
Minde? Vem är det kanske några av er undrar. Det är Norges ytterst talangfulla kantspelare Kristine Wigdahl Hegland som gift sig till ett nytt efternamn.
Känslan är att Linköpings offensiv kan bli riktigt jobbig att möta nästa år. Med spelgeniet Pernille Harder bakom sprinters som Minde, Linda Sällström och Stina Blackstenius lär det bli riktigt farligt att ge LFC ytor att anfalla på.
När det gäller målvaktsfrågan har man ersatt Sofia Lundgren och Brianna Davey med Katie Fraine. Det känns också stabilt. LFC har byggt sitt lag på ett klokt sätt, och känns som 2014 års givna outsiders.
4) Göteborg FC Mitt tips: 3
Även om Göteborg bara kom en placering sämre än mitt tips var laget en av seriens tre största besvikelser. Vid EM-uppehållet hade man fortfarande kontakt med topplagen. Men efter att Jodie Taylor stack var laget närmast pinsamt uddlöst.
Tränare Torbjörn Nilsson tog ansvaret för höstens ras och avgick. Med honom försvann också stora delar av årets lag. På minuskontot finns utöver Taylor även Anita Asante, tvillingarna Kristin och Marie Hammarström, Yael Averbuch, Camille Levin, Olivia Schough och Jessica Landström. Dessutom finns det fortfarande ett stort frågetecken för om Johanna Almgren kommer att kunna spela något mer.
Kathlene Fernström
Nye tränaren Stefan Rehn kommer alltså att få bygga ett helt nytt lag. Hittills har man värvat holländskorna Manon Melis och Loes Geurts samt Jitextrion Kathlene Fernström, Annica Sjölund och Julia Wahlberg.
Med tanke på hur tunn årets trupp var kommer det att behövas ytterligare minst tre–fyra etablerade spelare i truppen.
Intressant dock att klubben äntligen skall skaffa ett F19-lag. GFC har varit damallsvenskans svarta får när det gäller talangutveckling. Nu verkar det vara en skärpning på gång.
Men förändringarna i laget är så stora att det känns som att laget kan få svårt att hamna på medaljplats även 2014. Men den som lever…
5) Umeå IK Mitt tips: 6
Umeås framtvingade satsning på svenskt och hemvävt gav god utdelning under året. Under sitt sista år som tränare för laget lyckades Joakim Blomqvist slipa bort delar av den naivitet som kännetecknat laget tidigare.
UIK var stabilare än väntat. Och att Emma Berglund drog av korsbandet på ett tidigt stadium kostade antagligen en medalj.
Nu är Berglund tillbaka. Däremot slutar Katrin Jonsdottir, och Ogonna Chukwudi lämnar. Dessutom är Jenny Hjohlman knäskadad. Hon skall kunna vara tillbaka till seriestart, men spelare som får sin försäsong söndertrasad av skador riskerar att drabbas av en mellansäsong.
Lina Hurtig
Däremot hoppas man att Lina Hurtig är redo att ta sista steget in i A-landslaget. Med sina tio mål blev hon bästa svenska målskytt i damallsvenskan redan 2013. Nästa år borde hon kunna ta ytterligare ett steg.
Den mest intressanta nyheten i UIK hittills i vinter är de nye tränaren Jonas Wikström. För mig är han ett stort frågetecken. Men kan han tajta till lagets defensiv ytterligare kan både han och laget bli ett stort utropstecken under 2014.
6) Kif Örebro Mitt tips: 10
Det är bara att bocka och buga för årets skrällgäng. Jag borde ha insett lagets styrka redan på försäsongen när jag såg dem spela 3–3 mot Tyresö. Men känslan av att truppen var för tunn gjorde att jag tippade närkingarna just ovanför nedflyttningsstrecket.
Sarah Michael
I stället var laget med i kampen om medaljerna ändå in på mållinjen. Framtidsrecepten hette organisation, disciplin – och Sarah Michael. Och om bara nigerianskan konserverar formen, och laget inte drabbas av ett riktigt stort skadeelände bör de kunna fortsätta slåss på tabellens övre halva nästa år.
För hittills ser det ut som att man får behålla hela truppen utöver Helén Eke. Dessutom ansluter Chukwudi från Umeå samt att talangerna Linda Hallin och Michelle de Jongh bör vara tillbaka från korsbandsskador.
7) Piteå IF Mitt tips: 7
Se där – ett lag jag tippade på helt rätt placering. Likt Örebro är Piteå ett riktigt välorganiserat lag. Man var rätt länge indraget i bottenstriden, men när Josefin Johansson började ösa in mål på hösten så kom lyftet för laget.
Till nästa år står man inför ett målvaktsbyte. Den duktiga australiska landslagsmålvakten Lydia Williams lämnar, eftersom klubben har inte råd att behålla henne. Hon ersätts av Hilda Carlén, som får sannolikt slåss med Maria Rönnbäck om målvaktsplatsen.
Maria Rönnbäck
Lämnar gör även flera andra spelare, bland annat Hallbera Gisladottir (Torres Calcio) och Anna Westerlund (LSK Kvinner). Men Piteå får behålla nyckelspelarna Johansson, Faith Ikidi och June Pedersen. Känslan är att norrbottningarna till slut kommer att få ihop ett lag som är jämbördigt med årets.
8) Vittsjö IK Mitt tips: 8
Precis som med Piteå var jag helt rätt ute när jag tippade Vittsjös slutplacering. Laget var lite trögstartat i våras, men när Jane Ross började göra mål lyfte också skånskorna upp på säker mark i tabellen.
Jane Ross
Under hösten har man bytt målvakt. Loes Geurts har lämnat, och ersatts av Jitex finska landslagsmålvakt Minna Meriluoto. Som jag ser det har man bytt upp sig. Dessutom har man ökat sitt antal skotska spelare genom att hämta Hayley Lauder från Mallbacken.
Ifeoma Dieke har fått 1,5 år förstörda av knäproblem. Om hon kan få vara hel och frisk är hon dessutom som ett nyförvärv.
Även om det ännu finns ganska många frågetecken kvar kring truppen, bland annat kring vad som händer med höstlånet Annica Svensson, så känns det som att Nordskånes bästa lag 2013 kommer att få ihop en slagkraftig trupp även till 2014.
9) Kristianstads DFF Mitt tips: 4
Här var jag verkligen helt fel ute. Med Josefine Öqvist som affischnamn skulle Kristianstad utmana om de ädlaste medaljerna. Öqvist hann med fyra mål innan hon stack till Frankrike.
Och ett tag var topptippade KDFF rejält indraget i nedflyttningsstriden. Mycket på grund av att man släppte in alldeles för många mål. Till nästa år har man mycket att bevisa, inte minst i defensiven. Och med en världsback som Sif Atladottir i truppen borde det vara möjligt att minska läckaget rätt rejält.
Sif Atladottir
Offensivt stod man sig bra, och blev fyra i tabellen över antalet gjorda mål. Ett rejält avbräck här är dock att lagets skyttedrottning Margret Lara Vidarsdottir (13 mål) missar hela den kommande säsongen på grund av barnafödande.
Det innebär ett ökat tryck på talangen Marija Banusic. Hon visade periodvis högsta klass, men fick hösten sönderhackad av skador. Till slut blev det fyra mål på 18 matcher – det skall dock konstateras att hon bara spelade sex hela matcher. Om Kristianstad åter skall lyfta upp på tabellens övre halva måste nog Banusic spela en nyckelroll i offensiven nästa år.
10) Jitex BK Mitt tips: 9
Trots massor av skador klarade man kontraktet. Med någorlunda ordinarie uppställning var 2013 års Jitex välorganiserat och vasst på fasta situationer. Det var ingen tvekan utan att Stefan Rehns lag höll damallsvensk klass.
Men ekonomin har varit svag, och organisationen kring laget minst sagt svajig. Det har märkts efter säsongen, då i princip hela årets lag har stuckit. Det ser inte ut som att någon av de spelare som gjorde tio matcher eller fler kommer att finnas kvar under 2014.
Även tränare Rehn har lämnat. Tidigare klubbchefen Anders Holmvén tar nu klivet ut på planen. Känslan är att han står inför ett närmast omöjligt uppdrag. Med ett helt nytt, och dessutom ungt och oprövat, lag skall han försöka hålla Jitex kvar i damallsvenskan.
Jennifer Falk
Visst är Emily Zurrer ett riktigt bra nyförvärv. Och Jennifer Falk är en intressant målvakt. Men klarar Jitex av att hänga kvar trots förluster av Minna Meriluoto, Annica Sjölund, Kathlene Fernström, Sofia Karlsson, Fridolina Rolfö, Mimmi Löfwenius, Frida Höglund, Elin Sandgren, Julia Wahlberg med fler – då har man gjort en riktig bragd.
11) Mallbackens IF Mitt tips: 12
Mallbacken visade att en stabil defensiv kan bära långt. Väldigt få trodde på värmländskorna inför avspark. Men hade det inte varit för ett högst olyckligt domslut borta mot Jitex, så kunde man faktiskt ha hängt kvar.
Laget var välorganiserat, och svårspelat. Men avsaknaden av en riktig måltjuv blev till slut lagets fall. Ingen Mallbackenspelare gjorde fler än tre mål, och det håller förstås inte.
Efter säsongen har man tappat sina utländska förstärkningar till damallsvenska klubbar. Viktiga målvakten Katie Fraine går till Linköping, mittbacken Maija Saari till AIK och yttermittfältaren Hayley Lauder till Vittsjö.
Mimmi Larsson
Men man har lyckats hålla kvar huvuddelen av sina svenska spelare, bland annat lovande forwarden Mimmi Larsson. Och hittar man bara en ny, stabil målvakt bör Mallbacken bli ett topplag i elitettan nästa år.
12) Sunnanå SK Mitt tips: 11
Om Göteborg och Kristianstad var besvikelser var Sunnanå rena fiaskot. Försvaret läckte som ett såll, och man gick igenom serien helt utan trepoängare.
De enda tabeller man toppade var den över flest insläppta mål – och den över 2000-talets sämsta damallsvenska lag alla kategorier.
Visst ställde skador till det för Skellefteklubben. Men lagets offensiva, och rejält naiva, grundspel var största misstaget. Det krävs otroligt mycket av en nykomlings anfallsspel om det skall kunna bära laget i damallsvenskan.
Carina Holmberg
Men anfallsspelet höll inte heller, och Sunnanå var aldrig nära att hänga kvar. Nu får de kliva ner i elitettan. Man behåller nyckelspelare som målvakten Susanne Nilsson och utespelarna Carina Holmberg och Perpetua Nkwocha samt får tillbaka Nina Jacobsson från korsbandsskada.
Det gör att chansen finns att man blir ett topplag i näst högsta serien. Men om man har planer på att bli en damallsvensk klubb igen bör årets huvuduppgift vara att organisera upp defensiven,
Eskilstuna United Jag tippade ju aldrig elitettan, men att Eskilstuna skulle spela i damallsvenskan 2014 hade jag inte kunnat ana.
Jag har inte sett laget, och vet inte så mycket om det. Men att man bara åkte på två förluster och att man inte släppte in fler än 21 mål är lovande. För det vittnar ju om en god grundstabilitet – något som är otroligt viktigt i högsta serien.
Efter uppflyttningen stod det klart att klubben hittat en huvudsponsor som går in med 7,5 miljoner kronor över en treårsperiod. Det ger möjlighet att bygga ett riktigt starkt lag.
Sara Thunebro
Prestigevärvningen av regionens stora dotter, Sara Thunebro, visar att United inte tänker bli strykflickor i allsvenskan. I övrigt har man säkrat upp Kim Ekebom Arodin, Elena Sadiku, Siriusduon Emelie Almesjö och Alyssha Chapman samt intressanta forwarden Gaelle Enganamouit.
Känslan är att Eskilstuna kommer att få ihop ett slagkraftigt lag. Frågan är hur stark deras offensiv blir. Men minns jag rätt hade Göteborg problem med att stoppa Enganamouit i fjolårets Champions League. Och det känns ju lovande. Det blir även intressant att se hur årets 14-målsskytt Felicia Karlsson klarar sig i damallsvenskan.
AIK Det blev bara ett år i näst högsta serien för AIK. Man återvänder till damallsvenskan med ett ungt och lovande lag. Dessutom har man spetsat med två hyperstabila mittbackar i Malin Levenstad och Maija Saari.
Känslan är att AIK kommer att stå på en stabil, defensiv grund inför comebacken. Frågetecknen sätts för offensiven. Det krävs oftast att man har en riktig måltjuv för att hävda sig i damallsvenskan.
I år hade alla de nio bäst placerade lagen minst varsin spelare som gjorde nio mål eller fler. Tian Jitex bästa målskytt noterades för sex fullträffar, medan båda 2013 års nykomlingslag inte hade någon målskytt som gjorde fler än tre mål.
Emma Lundh
Men kanske kan någon ur kvartetten Daniella Chamoun, Emma Lundh, Jessy Sharro eller Sarah Storck ta för sig i skytteligan.
En blogg om internationell damfotboll 