I morgon sparkas den svenska tävlingssäsongen i gång med Svenska cupens gruppspel. Det här är på många sätt den första riktigt heta damfotbollshelgen 2020. Utöver den svenska premiären får vi även njuta av ett par internationella godbitar. Här är helgens tv-guide:
Fredag:
19.15, Viasat Sport: Wolfsburg–Turbine Potsdam i Frauen-Bundesliga.
Lördag:
13.00, Viaplay: SGS Essen–Hoffenheim i Frauen-Bundesliga.
16.00, Sportkanalen: AIK–Djurgården i Svenska cupen.
Söndag:
14.00, Viaplay: Bayern München–SC Sand i Frauen-Bundesliga.
14.15, Viaplay: Lyon–Montpellier i D1 Feminine.
15.00, Viasat Sport: Manchester City–Chelsea i WSL.
För egen del är jag i tjänst, vilket innebär att det inte lär bli speciellt mycket tid till att se de här matcherna på ett koncentrerat sätt.
Hade jag varit ledig hade jag gärna varit på Valhalla på söndag 15.00. För jag tycker att mötet Göteborg–Linköping ur svensk synpunkt är helgens klart hetaste. Och jag tycker att det är synd att det inte är den som tv-sänds.
Den tv-sända matchen AIK–Djurgården är förstås inte ointressant. Det är ju förstås ett derby, det är även ett möte mellan botten av damallsvenskan och toppen av elitettan. Dessutom känns AIK i alla fall på pappret som lite starkare än i fjol, medan Djurgården känns sämre. Men spontant är jag ändå minst lika nyfiken på resultaten i matcherna Eskilstuna–Umeå, Piteå–Uppsala, Växjö–Vittsjö och Mallbacken–Kif Örebro.
Utanför Sveriges gränser är det spännande matcher både i Frankrike och England. Tyvärr krockar ju delvis godbitarna Lyon–Montpellier och Manchester City–Chelsea på söndag. Och då är det rimligt att välja den engelska seriefinalen.
För det är mycket troligt att WSL avgörs på söndag. Vinnaren i mötet mellan Manchester City och Chelsea har i alla fall väldigt goda chanser att även ta hem ligaguldet. Det är sista inbördes mötet mellan de tre stora i WSL. Efter söndagens match har alltså City, Chelsea och Arsenal avverkat alla sina inbördes matcher.
City leder ligan med en poängs marginal för Chelsea. Men Manchesterklubben har en match mer spelad än konkurrenten. Så det är Chelsea som känns som den största vinnaren vid ett kryss.
Chelsea vann första mötet med 2–1, och svenskklubben kommer in i seriefinalen med nio raka segrar, varav fem i ligan. City har ”bara” tre raka segrar.
Apropå City kommer de att få möta Leicester City i FA-cupens kvartsfinal. Leicester är mittenlag i andradivisionen, och de stor för en liten skräll i går när de slog ut tabellfyran i WSL, Reading, efter förlängning.
Reading har en hel hög landslagsspelare i truppen, bland annat tre norska. Så man förstår glädjen hos Leicesters spelare efter slutsignalen.
I Frankrike är det i praktiken redan kört för Montpellier att ta en Champions Leagueplats. Men Marija Banusic:s gäng är ett av de lag som har potential att skaka suveräna Lyon. Så det franska toppmötet känns också spännande.
Montpellier har för övrigt nyligen gjort klart med den 17-åriga australiska talangen Mary Fowler. En spännande värvning.
#D1Arkema Montpellier officialise l'arrivée de l'Australienne Mary Fowler
Tillagt i efterhand: Även tv-matchen Manchester United–Chelsea är uppskjuten.
I går utökades OS-startfältet med två lag. Som väntat var det Kanada och USA som tog de sjunde och åttonde platserna. Därmed är nu följande lag klara för sommarens turnering:
Japan (värdnation)
Brasilien
Nya Zeeland
Sverige
Storbritannien
Nederländerna
Kanada
USA
Det återstår nu att fördela fyra platser. Och bara nio nationer har kvar chansen att kvala in. Här är förutsättningarna för de fyra playoffmatcher som skall spelas i mars eller april:
Asien – plats 1:
Sydkorea ställs mot tvåan i den grupp som består av Australien, Kina, Taiwan och Thailand. Där har lagen spelat en eller två matcher, men det troliga är att Sydkorea ställs mot Australien eller Kina.
Lagen möts hemma och borta perioden 6–11 mars.
Asien – plats 2:
Vietnam möter vinnaren i gruppen med Australien, Kina, Taiwan och Thailand.
Lagen möts hemma och borta perioden 6–11 mars.
Afrikas plats:
Kamerun och Zambia möts hemma och borta. Dubbelmötet startar i Kamerun den 2 mars. Returen spelas i Zambia den 11 mars.
Interkontinental playoff:
Den tolfte och sista OS-platsen går till Afrika eller Sydamerika. De båda kontinenternas tvåor möts hemma och borta perioden 9–15 april.
Sydamerikas tvåa är Chile. De ställs alltså mot antingen Kamerun eller Zambia.
Här ser ni Chiles stjärnmålvakt Tiane Endler snacka upp det dubbelmötet:
🤩 ¡Nosotros también estamos emocionados capitana! 🇨🇱
Vid midnatt spelar Kanada och USA final i den nord- och mellanamerikanska kvalturneringen. Båda lagen är alltså klara för OS-turneringen, så man spelar bara om äran.
Det kan ju dock ändå bli en riktigt kul match. Den går att se här:
Det var ju semifinalerna som var de viktigaste matcherna i kvalet. Och det märktes på det kanadensiska laget i deras möte med Costa Rica att det var mycket som stod på spel.
Kanada fick inte alls något flyt i sitt spel. Costa Rica gav inte bort något. Laget var disciplinerat och jobbade stenhårt i defensiven. Sannolikt hoppades man på att storstjärnorna Raquel Rodriguez och Shirley Cruz skulle kunna göra något i offensiven.
Så blev det inte. Faktum är att jag bara räknade in en enda 100-procentig målchans i matchen. Den kom efter drygt 70 minuter, och på den sköt Jordyn Huitema mycket turligt sitt Kanada till OS.
Kanadensiskorna hade lite gummiben i den andra halvleken, och Huitemas avslut mot öppet mål var riktigt dåligt. Hon hade dock flytet att mer eller mindre träffas av stolpreturen.
Det slutade 1–0 till Kanada och därmed får lagets assisterande förbundskapten Andrée Jeglertz uppleva ett olympiskt spel.
Det gick betydligt mycket lättare för USA mot Mexiko. Rose Lavelle gav världsmästarna ledningen redan i femte minuten. Och nio minuter senare gjorde Sam Mewis 2–0.
Jag har bara sett fragment från matchen. Men från det jag sett upplever jag det som att Mexiko gick in i matchen med en vansinnig taktik. Alla borde veta att USA rivstartar sina matcher genom att sätta en extrem press. Ändå slog mexikanskornas backlinje redan från start chanspassningar upp i mitten.
USA tackade, tog emot – och vann med 4–0. För att kunna vinna mot USA krävs det nog att man spelar med väldigt liten risktagning i matchupptakten. Vi får se hur Kanada möter amerikanskorna i natt.
Noterbart kring USA är att förbundskapten Vlatko Andonovski valde att starta Carli Lloyd som forward, samt att Sam Mewis gick före formstarka Lindsey Horan på centralt mittfält.
USWNT's starting XI is in for the decisive semifinal against Mexico. Mewis gets the nod over Horan in the middle, and it's Heath and Rapinoe as wide forwards. Press makes way. pic.twitter.com/Fpz779kic0
I övrigt i dag noteras att det Londonderby i engelska WSL mellan Arsenal och Tottenham som skulle ha tv-sänts i Sverige med start 15.00 är uppskjutet. Orsaken är dåligt väder.
I en tidigare upplaga skrev jag att Manchester United–Chelsea 17.30 skulle bli dagens enda tv-match från WSL. Men även den matchen är alltså uppskjuten. Faktum är att alla dagens WSL-matcher nu har skjutits upp, även West Ham–Manchester City.
I City har landslagsmittfältare Keira Walsh förlängt sitt kontrakt med tre nya år. I England är annars helgens mest spännande läsning den här intervjun med förbundskapten Phil Neville:s fru Julie Neville. Den ger en ny bild av förbundskaptenen.
Slutligen noteras att Kungsbacka DFF har dragit sig ur Svenska cupen. Deras plats tas av IS Halmia. Efter det årsmöte där Kungsbackas medlemmar beslutade att driva vidare föreningen hoppade totalt sex styrelsemedlemmar av.
Enligt den här artikeln skall klubben välja en ny styrelse i dag. Det verkar även som att man trots allt har för avsikt att försöka komma till spel i elitettan. Nye tränaren Per-Arne Lundkvist verkar ha dragit ett tungt lass för att få ihop en trupp.
Jag är kvar i Nya Zeeland i några dagar till. I grannlandet Australien är det en stor nyhet i dag att landet hastigt och lustigt (?) fått ta hand om arrangörskapet av tredje omgången av Asiens OS-kval.
BREAKING NEWS
Due to the recent outbreak of the coronavirus, February's #Tokyo2020 qualifiers have been moved from China to Sydney.
Kvalet startar på måndag, och matchen Australien–Taiwan skulle ha spelats i kinesiska staden Wuhan. Det är den stad där coronaviruset har härjat den senaste tiden. Och det är förstås på grund av sjukdomsutbrottet som Asiens OS-kval med kort varsel flyttas från Kina till Australien.
Japan är som arrangörsland redan klart för OS-fotbollen. Asien har ytterligare två platser, och de skall alltså fördelas i det stundande kvalet. Det skulle ha varit åtta lag i den stundande kvalomgången, men Nordkorea har dragit sig ur. Orsaken till deras avhopp är oklart, men det är i alla fall bara sju lag kvar i kampen om de två platserna.
Ettan och tvåan i respektive grupp går vidare till det fjärde och avslutande kvalsteget. Det steget består av direkt avgörande playoffmatcher mellan ettan i ena gruppen och tvåan från den andra.
Gruppindelningen i tredje kvalsteget är:
Grupp A: Sydkorea, Myanmar och Vietnam.
Grupp B: Australien, Kina, Taiwan och Thailand.
Även om Vietnam är på frammarsch känns det ganska klart att Sydkorea kommer att vinna grupp A och att vinnaren i grupp B kommer att ha en mycket bra chans att nå OS.
Redan natten mot onsdag drar ett annat OS-kval i gång, det nordamerikanska. Där skall också två platser fördelas. Grupperna ser ut så här:
Grupp A: USA, Costa Rica, Panama och Haiti.
Grupp B: Kanada, Mexiko, Jamaica samt önationen Saint Kitts och Nevis.
Gruppettorna möter sedan den andra gruppens tvåa i en direkt avgörande match den 7 mars. USA och Kanada är förstås storfavoriter till att ta de båda platserna. Men framför allt för Kanada väntar två luriga gruppmatcher. Och det är press på kanadensiskorna då en andraplats i gruppen med största sannolikhet innebär playoff mot USA.
Julia Spetsmark
Så till lite inhemska nyheter. Helgens övergång var att Julia Spetsmarkpresenterades som nyförvärv av storsatsande portugisiska klubben Benfica. Spetsmark blir därmed andra svenska spelare i Portugals högstadivision efter Nathalie Hoff Persson, som gjorde några månader i Sporting förra vintern.
Benfica är nykomling i Portugals högstadivision, och har inlett lysande. Efter 13 omgångar har man full poäng och målskillnaden 94–1.
Spetsmark lämnar alltså USA:s bästa klubb för Portugals. Kanske att hon kan räkna in ett andra ligaguld om några månader. 30-åringen var ju med och blev amerikansk mästarinna i fjol. Det var hennes första ligatitel, hon hade tidigare blivit tvåa både i Sverige och England.
Det var ganska länge sedan det stod klart att den snabba forwarden/yttermittfältaren skulle lämna North Carolina Courage. Jag trodde kanske att hon var på väg tillbaka till damallsvenskan, och Djurgården. Men hennes utlandsäventyr fortsätter, och vi får alltså vänta ytterligare innan vi får se henne i damallsvenskan igen.
Apropå svenska spelare i utlandet meddelade norska Lyn nyligen att man lånar ut Mimmi Löfwenius till mästarlaget LSK Kvinner under våren. Löfwenius missade säsongen 2019 till följd av en andra mammaledighet. När hon nu är tillbaka på planen passar det henne bättre att starta satsningen hos LSK, vars träningsanläggning ligger närmare svenskans hem.
I helgen drog de svenska elitlagen igång träningsmatchandet i lite större utsträckning. Kristianstad hade ju sin premiär redan helgen innan. I lagets andra match krossade man Malmö FF med 7–0. Det känns som ett rimligt segerresultat mot en division I-klubb…
Rosengård visade varför man går in i 2020 som jättefavoriter att försvara sitt guld. I första träningsmatchen vann man mot danska topplaget Bröndby med 3–2. Noterbart här var att Rosengård ledde med 3–0 när man bytte tio spelare.
Jag hittar ingen info om matchen på Rosengårds hemsida. Men vad jag förstått bytte man in nio spelare från F19-laget, varav flera debutanter. Dessutom skall Ema Paljevic ha varit med för provspel. Jag har inte sett något om hur det gick för Jitextalangen.
Apropå Jitextalanger spelade tre sådana med F02-landslaget mot just Jitex i helgen. Juniorlandslaget vann med 6–0 mot elitettannykomlingen.
När jag ändå är inne på elitettanlag noteras att Mallbacken slog norska toppserielaget Lyn med 4–2 – en fin skalp. För värmländskorna gjorde Sarah Michael och Ida Hallstensson två mål vardera.
I andra matcher noterades att Växjö vann mot Kalmar med 2–0 samt att Linköping vann med 1–0 mot ett pojklag, Stångebro United U15. Den sistnämnda matchen var bara 2×30 minuter. Det är oklart vad LFC spelade med för lag.
Veckans nyhet kring Linköping är ju annars att Stina Blacksteniusuppges vara uppvaktad av Göteborg. Den nyheten förvånade mig lite, då Göteborg ju har ett välkomponerat och väl fungerande anfallspar i Rebecka Blomqvist och Pauline Hammarlund. Och man skulle väl inte värva Blackstenius som backup?
Tittar vi lite på de ligor som varit igång den senaste tiden så noteras att Bordeaux fixade lite spänning igen i Frankrike. Tabelltrean tog nämligen poäng av serieledande Lyon (0–0) förra helgen. Därmed skiljer det bara tre poäng igen mellan Lyon och tvåan PSG.
Apropå PSG noteras att Hanna Glas haft det tufft ett bra tag. Landslagsbacken spelade full tid de fyra första ligaomgångarna. Men i de tio senaste har hon bara spelat en match. I helgen satt Glas kvar på bänken hela matchen.
Vårt andra Frankrikeproffs har det inte mycket bättre. Marija Banusic har bara fått göra tre inhopp om totalt 15 minuter i ligan för Montpellier. Positivt dock för forwarden att det senaste inhoppet var mot Fleury i helgen.
I Spanien föll svensklaget Tacon mot Logrono med 1–0 i helgen. Därmed missade Tacon chansen att haka på de åtta topplagen. Real Madrids damlag ligger på tionde plats i tabellen, man har fem poäng upp till övre tabellhalvan.
Noterbart i Spanien också att toppmötet mellan Barcelona och Atletico Madrid slutade 0–0, vilket innebär att Barca fortsatt har nio poäng upp i guldstriden. Atletico hade behövt vinna den matchen för att ha kvar en rimlig chans att försvara sin titel.
Atleticos klubbledning har för övrigt inte varit nöjd med lagets resultat den senaste tiden. Därför valde man att byta tränare inför toppmötet. Pablo Lopezfick sparken, och ersattes av Dani Gonzalez.
— Atlético de Madrid Femenino (@AtletiFemenino) January 21, 2020
I veckan som kommer är det utöver OS-kval i Nordamerika även semifinaler i engelska WSL cup – de spelas på onsdag. Där möts Arsenal–Manchester City och Manchester United–Chelsea. Två spännande matcher.
Arsenal har i veckan presenterat Australiens anfallsstjärna Caitlin Foord som nyförvärv. Foord skall dock spela OS-kval innan hon flyttar till London.
I mitt senaste inlägg skrev jag om spelare som har avslutat sina karriärer. Ytterligare en som lägger av är Mexikos landslagsmålvakt Bianca Henninger.
It’s that time, guys! It’s been such a beautiful run for me, but it is time for me to call it a day. I can’t put into words what this journey has done for my life, the lessons it has taught me and the joy it has… https://t.co/JQkQBRfFFE
En av de som slutar, och som nämndes i förra inlägget, är engelska ex-landslagsspelaren Eniola Aluko. Hennes första jobb efter spelarkarriären blir som sportchef för Aston Villas damfotbollssatsning. Birminghamklubben går som tåget i engelska andraligan, och allt talar för att Aluko kommer att basa över en WSL-klubb till sommaren.
Saker blir inte alltid som man tänkt sig. Det gäller i fotbollens värld, men även i andra sammanhang. Jag har som jag tidigare berättat haft semester över helgerna.
Tanken var att jag skulle vara tillbaka på jobbet i torsdags. Och då även ta tag i bloggandet igen. Men så blev det inte. Jag har fastnat i en stad som heter Blenheim i Nya Zeeland. Ett benbrott på en närstående gör att hemresan skjutits på framtiden. Som det ser ut nu får jag flyga hem till helgen.
Under mitt äventyr på södra halvklotet har jag haft annat att tänka på än damfotboll, men jag har ändå hängt med hyfsat. Det har ju varit en lämplig period att ta en liten paus, för det har inte hänt så jättemycket. Det har varit uppehåll i de flesta ligor, och det har även varit lite lugnare i damallsvenskans silly season. Där har jag ju dock uppdaterat löpande, det har jag även gjort med fliken för svenska utlandsproffs.
Men några inlägg har det inte blivit förrän nu. Årets första får därför bli ett lite längre, med en genomgång av både det ena och det andra. Faktum är att jag har varit här i Blenheim i över en vecka, och först i går slog jag på tv:n på mitt motellrum. Där hamnade jag rakt i den andra halvleken av W-league-matchen mellan Western Sydney Wanderers och Brisbane Roar.
Inför avspark var WSW obesegrat – laget stod på fem segrar och ett kryss på sex omgångar. Brisbane däremot låg på femte plats med tre segrar, ett kryss och tre förluster.
I förra veckan tog Australiens förbundskapten ut sin trupp till Asiens OS-kval. Där var snackisarna att veteranen Lisa De Vanna och 17-åriga talangen Kyra Cooney-Cross lämnades utanför.
Just Cooney-Cross spelar i WSW, och jag var lite extra nyfiken på att få se henne spela. Hon har nämnt som lite av W-leagues sensation så här långt. Hos WSW har annars fyra amerikanska spelare huvudroller. Det handlar om målvakten Abby Smith, som varit med i landslagstruppen några gånger, backen Samantha Staab (som utmärker sig med långa inkast), samt landslagsmeriterade anfallarna Kristen Hamilton och Lynn Williams. Dessutom har man North Carolina Courages irländska succéspelare Denise O’Sullivan på mittfältet.
Abby Smith
I matchen mot Brisbane saknades Williams i WSW – hon var hemma i USA och förberedde sig för det nordamerikanska OS-kvalet. Det var 0–0 i paus, och talangen Cooney-Cross (med nummer 10 på ryggen) inledde den andra halvleken fint. Hon låg bakom två av tre fina chanser under halvlekens första minuter.
Sedan tog det tvärstopp både för henne och för Western Sydney Wanderers. Brisbanes snabba landslagsytter Hayley Raso tog över matchen. Hon låg bakom tre mål när Brisbane till slut vann med hela 4–0. Med tanke på hur WSW dominerade i upptakten av den andra halvleken var det ett högst ologiskt slutresultat.
Cooney-Cross blev utbytt med cirka kvarten kvar. Men det gick ändå att se att hon är en väldigt spännande spelare. Jag är övertygad om att vi får se henne i större sammanhang än W-league i framtiden.
En före detta Hammarbyspelare spelade för övrigt en viktig roll. Elise Kellond-Knight gjorde comeback från start efter skada. Hennes genomskärare till Raso vid 1–0-målet var lite av passningen som vände matchen. Kellond-Knight byttes ut med halvtimmen kvar.
I Australien har Melbourne City skaffat sig ett bra grepp om serieledningen, och således även en av de fyra slutspelsplatserna. Laget har sju segrar och ett kryss på åtta omgångar. I Melbourne City finns en annan före detta Hammarbyspelare, nämligen forwarden Milica Mijatovic. Hon har gjort tre mål på åtta matcher.
Steph Catley
Melbourne har ett gäng australiska landslagsspelare som nyckelspelare. Bland annat målvakten Lydia Williams (bakgrund i Piteå), backarna Steph Catley och Ellie Carpenter, mittfältaren Emily van Egmond samt forwarden Kyah Simon. Den sistnämnda har haft mycket problem med skador det senaste året, men tycks ha hittat formen igen. Hon togs för övrigt ut i OS-kvaltruppen, och gjorde två ligamål dagen efter.
▪️ Wednesday: recalled into @TheMatildas squad ▪️ Thursday: Scores a double in the @WLeague
Citys utländska spelare är utöver Mijatovic den japanska veteranbacken Yukari Kinga, nya zeeländska backen Rebekah Stott, amerikanska mittfältaren Lauren Barnes samt skotska yttermittfältaren/forwarden Claire Emslie.
Homare Sawa, Shinobu Ohno, Yukari Kinga och Mizuho Sakaguchi
Utöver Melbourne City ser Western Sydney Wanderers och Sydney FC ut att sluta topp fyra. Kampen om den fjärde och sista slutspelsplatsen står mellan Brisbane, Melbourne Victory och Canberra United.
Ännu så länge spelar de flesta australiska landslagsspelarna i W-league, men det finns en rädsla att allt fler kommer att göra som Sam Kerr – välja en europeisk liga som inte går att dubblera med den australiska.
Kerr har för övrigt debuterat för Chelsea i engelska WSL nu efter årsskiftet. Hon fick ett varmt välkomnande av Readings målvakt Grace Moloney förra helgen. Moloney fick rött kort för tacklingen. Det bidrog förstås till att Chelsea kunde vända 1–0-underläge till 3–1-seger.
I helgen spelade Kerr en halvlek i 6–1-segern mot Bristol. Den australiska superstjärnan har ännu så länge inte gjort några mål i WSL, men de kommer garanterat. För svensk del har Jonna Andersson spelat båda årets matcher i Chelsea, medan Magdalena Eriksson vilades mot Bristol för att vara redo för onsdagskvällens cupmatch mot Aston Villa.
I ligan är det Arsenal som leder med tre poängs marginal till Manchester City, och med fyra poäng till Chelsea. Dock har svensklaget en match mindre spelad än de båda andra lagen. För Manchester City väntar en udda vår, laget skall nämligen byta tränare. Nick Cushing har tränat klubben i längre tid än sex år. Han avslutar sin sejour i klubben med toppmötet mot Arsenal den 2 februari. Sedan sticker han till USA för att bli assisterande tränare i herrlaget New York City.
I am delighted to be embarking on an exciting new challenge as Assistant coach to Ronny Deila at @NYCFC.https://t.co/ZHzRjahofv
Vi har numera fem spelare i WSL. Utöver Chelseaduon har vi ju sedan tidigare Lotta Öqvist i Manchester United (hon har inte fått någon speltid ännu under 2020) och Amanda Nildén i Brighton (har spelat en halvlek). Sedan en dryg vecka tillbaka har vi även en spelare i West Ham.
Det handlar om Filippa Wallén som lämnat BP i elitettan för högsta engelska ligan. Det är en spelare som jag inte har någon koll på. Det känns som ett ganska stort steg från ett mitten-/bottenlag i elitettan till WSL. Wallén satt kvar på bänken under hela matchen när laget föll mot Tottenham med 2–1 i söndags.
Noterbart är att West Ham hittills den här säsongen har givit speltid i WSL till spelare från 13 olika nationer. Och man har målskyttar från åtta olika. Om Wallén får debutera blir Sverige nation nummer 14.
➕ no side have had as many different nationality goalscorers than the Hammers (6) pic.twitter.com/9frGCHC9SW
— Barclays Women's Super League (@BarclaysWSL) January 9, 2020
Över helgerna har vi fått ytterligare två svenska spelare i den italienska ligan. Förutsatt att man räknar Göteborgstjejen Annahita Zamanian som svensk. Hon är ju uppvuxen i Sverige, men har inget svenskt medborgarskap. Zamanian har tagit steget från franska PSG till regerande italienska mästarinnorna Juventus. Där blir hon lagkompis med Linda Sembrant.
Zamanian blev målskytt i helgens debut. Framspelad av Barbara Bonansea gjorde göteborgskan 4–1-målet när Juve vann med 5–1 mot Tavagnacco.
Den tidigare Juventusspelaren Petronella Ekroth har valt att återvända till den italienska ligan, men inte till Juve utan till tabelltrean AS Roma. Där blir hon bland annat lagkompis med tidigare Göteborgsspelaren Andrine Hegerberg samt brasilianska landslagsstjärnan Andressa Alves.
Med undantag för en hängmatch har ligan i Italien nått halvtid. Juventus har tio segrar och ett kryss på elva matcher, och leder med sex poängs marginal till Fiorentina. Sembrants och numera även Zamanians lag har kopplat ett grepp om den inhemska fotbollen. Det mesta talar för att de vinner ligatiteln för tredje året i rad.
Internationellt har däremot Juventus mycket att bevisa. Laget har åkt ut direkt i Champions League båda de gånger man ställt upp. Det har blivit tre förluster och ett kryss på fyra matcher. Det känns som att den italienska ligan fortsatt har en bit upp till exempelvis damallsvenskan.
Tittar vi på våra svenska spelare i Italien har de följande facit:
Även i Spanien är det halvtid sånär som på en hängmatch. Där har Barcelona kopplat ett bastant grepp om guldet. På de 15 första omgångarna har man 14 segrar, ett kryss och 62–5 i målskillnad. Avståndet ner till de två senaste årens mästarlag Atletico Madrid är sju poäng.
Mycket talar för att Barca tar sitt första ligaguld sedan 2015. De fyra senaste säsongerna har ju klubben slutat tvåa i Liga Iberdrola. I fjol nådde man finalen i Champions League, men tog ingen inhemsk titel.
För svensklaget Tacon har läget ljusnat något under december och januari. Med sju poäng på de fem senaste omgångarna har man klättrat till tionde plats. Tacon har 16 poäng, vilket är fyra fler än Madrid CFF på plats 14 (kval) och fem fler än Betis på plats 15 (nedflyttning).
Noterbart är att Tacon har släppt in flest mål av alla lag i ligan – 37. Att laget har ett bedrövligt försvarsspel är ganska tydligt på det här klippet från helgens möte med serieledande Barcelona. Gång på gång är det uppseendeväckande glest i Tacons mittförsvar.
Barca vann med 6–0 efter fyra mål av Asisat Oshoala – som någon dag tidigare utnämndes till Afrikas bästa spelare 2019. Den utnämningen tyckte jag var lite tveksam, i varje fall om man skall gå på insatser i VM. Där var Oshoala inte speciellt bra, medan Kameruns Gabrielle Onguene var lysande.
Asisat Oshoala won the CAF Women's Footballer of the Year award for a joint record 4 times. NONE of the 5 Nigerians (her compatriots), who could vote for the winner of the award voted for her to win the 2019 award. pic.twitter.com/XULnXI6iuj
6–0-segern innebär att Barca totalt har gjort 15–1 på två matcher mot Tacon den här säsongen. Frågan är hur nöjda Kosovare Asllani och Sofia Jakobsson är med sitt klubbval?
På negativ kvalplats ligger alltså Madrid CFF. Hos dem finns numera också en svenska. Den tidigare Kristianstads- och Umeåspelaren Rita Chikwelu har nämligen debuterat för Madridklubben i helgen. Och som bekant är Chikwelu sedan några år tillbaka svensk medborgare – fast hon får inte spela landslagsfotboll för Sverige. Synd att inte Chikwelu blev kvar i damallsvenskan.
När det gäller Madrid CF har klubben under juluppehållet även värvat norska landslagsbacken Ingrid Moe Wold från LSK.
Ingrid Moe Wold
Tittar vi på hemmaplan noterar jag att Göteborg har framfört önskemål om att få flytta från Valhalla till Gamla Ullevi. Valhalla är ju slitet och på så sätt ingen bra hemmaplan. Dock är publikkapaciteten betydligt mycket bättre för Göteborgs behov än Gamla Ullevi. På den större arenan kommer det att se väldigt tomt ut i damallsvenskan.
Gamla Ullevi kan få ytterligare ett hemmalag – Göteborg FC vill flytta sina hemmamatcher • Got event: “Vi har fått en förfrågan”https://t.co/Jd86M7N2KV
Trenden om att svenska herrfotbollsklubbar även startar damlag fortsätter. Till nästa år planerar Helsingborgs IF att ha ett damlag. Ännu så länge har ingen svensk herrfotbollsklubb visat någon större ambitionsnivå på damsidan. Vi får se vilka som blir först med det.
Andra svenska nyheter handlar om två som slutar, en spelare och en ledare. Spelaren är Emilia Brodin, hon som i fotbollssammanhang är hon mest känd som Emilia Appelqvist. Hon kom aldrig tillbaka från korsbandsskada och graviditet.
29-åringens sista säsong var den 2016, då hon var med och vann OS-brons i Rio de Janeiro. Efter tre säsonger utan spel ger hon alltså upp. På sin Instagramsida skriver hon:
”Tack för allt! 17 år av hårt arbete, glädje och upplevelser jag aldrig hade kunnat drömma om. 2016 blev mitt sista år och det absolut bästa. Spelade för laget i mitt hjärta 💛❤️💙 och fick äran att spela hem ett OS silver till Sverige. Ni är många som har gjort allt detta möjligt och jag vill tacka er alla och tack alla som jag stött på genom åren, vänner för livet men framförallt tack till min älskade familj som har stått ut, stöttat och peppat genom alla år”
Emilia Brodin är självklart värd ett stort tack för hennes insatser för svensk fotboll. Lika självklart är det att önska henne lycka till med vad hon än tänker ta sig för i framtiden.
En annan som slutar och som både skall tackas och önskas lycka till i framtiden är Linda Wijkström, som nyligen meddelade att hon lämnar EFD där hon bland annat varit generalsekreterare i flera år. Nu är det klart att hennes nästa jobb är på Ecpat.
Vi får hoppas att EFD hittar nya krafter som har både energi och kraft att jobba 100-procentigt för damfotbollen i Sverige.
För andra länder flyttar fram positionerna. Under helgerna har skotska storklubben inom herrfotbollen, Celtic, beslutat att klubbens damlag skall få proffsstatus. Nästa säsong blir alla Celticdamer heltidsproffs. Gissningsvis är Celtic väldigt snart förbi Glasgow City som Skottlands största klubb.
.@CelticFCWomen will be moving to professional status for the first time this coming #SWPL season and several existing players have already signed full-time contracts.https://t.co/RKjqybswP2
— She Kicks – women's football magazine (@SheKicksMag) January 7, 2020
Som bekant har många skotska spelare valt att spela i damallsvenskan. Men i vår högsta serie har vi inte någon klubb där samtliga spelare är heltidsproffs. Sannolikt innebär det här att det blir svårare för damallsvenska lag att värva skotska spelare i framtiden.
En annan klubb som visar muskler är brasilianska mästarlaget Corinthians. De har värvat hem landslagsspelaren Andressinha från Portland Thorns i USA. En signal om att damfotbollen kanske håller på att flytta fram positionerna något igen i Brasilien.
Madelen Janogyhar bestämt sig för att det är dags att lämna Piteå och damallsvenskan. Det dröjde några fler år än jag gissade innan hon fick sitt genombrott.
Jag trodde att det skulle ske redan 2016, men på svensk mark hände det i fjol. Och i år har hon även visat att hon håller på internationell nivå. Det är således fullt logiskt att Falköpingsprodukten nu provar sina vingar utomlands.
Frågan är bara var hon hamnar. Enligt agent Maria Karlsson De Cecco har Janogy tackat nej till Juventus och Birgmingham. I Juve hade hon fått svenskt sällskap i form av Linda Sambrant, samt sannolikt fått vara med och vinna en ligatitel till. Juventus är ju nämligen obesegrat, och man kommer att leda den italienska ligan med minst fem poäng när alla lag spelat nio omgångar.
Birmingham hade varit ett rätt bra klubbval, om Janogy flyttat förra säsongen. Då var nämligen det blåvita laget ett toppgäng. Nu är Birmingham däremot riktigt svagt, och man kan förstå att klubben letar vassa forwards för att lyfta ur nedflyttningsstriden.
Härom veckan kikade jag nämligen på matchen Birmingham–Chelsea. Jag hade faktiskt missat hur brandskattat Birmingham har blivit, och trodde att jag skulle få se Chelsea mot ett svårslaget motstånd. Men så var det inte alls.
I våras slutade Chelsea och Birmingham trea och fyra i WSL med 42 respektive 40 poäng. Under sommaren har klubbarna dock tagit helt olika riktningar. Medan Chelsea både har breddat och stärkt sitt lag har Birmingham alltså tappat massor av toppspelare.
Bland annat är alla lagets fyra bästa målskyttar från förra säsongen borta. Namnmässigt är förstås Ellen White det tyngsta tappet – hon gjorde sex mål på åtta ligamatcher förra säsongen. Den här säsongen har Birmingham totalt gjort tre mål på sju ligamatcher.
Mot Chelsea släppte de in sex, trots att jag tyckte att Chelsea gjorde en rätt blek insats. Totalt sett var det en rätt dålig match, med riktigt svagt passningsspel – framför allt från Birmingham. Hos dem var landslagsmittfältaren Lucy Staniforth den enda klasspelaren.
En annan spännande spelare i Birmingham är 16-åriga Freya Gregory, som fått göra några inhopp. Hon är dock inte redo att bära något lag i WSL.
Det blev en lång utläggning om Birmingham. Men jag hoppas att det framgår att jag tycker att det är rätt av Janogy att välja bort WSL-klubben.
För Piteå börjar det se lite jobbigt ut. Man har tappat flera etablerade spelare, och ännu inte plockat in några namnkunniga nyförvärv. När kommer det första?
De senaste dagarnas debatt på svensk mark har annars handlat om Linköping och Olof Unogård. Jag har ingen inblick i hur det sett ut och låtit på träningar och i omklädningsrum i LFC. Men utifrån det jag sett och läst tycker jag att Unogård är värd att få en chans till.
Jag läste att Rainer Fussgängerpå sin blogg kallar LFC för ett av sorgebarnen under silly season. Nu är ju inte östgötarna klara med sitt lag- och truppbygge ännu. Men som jag ser det har LFC hittills gjort en helt ok silly season, och jag tycker att man håller på att bygga ett betydligt mer välkomponerat lag till 2020 än man har haft i år.
Det var ju ganska solklart att LFC var tvunget att ändra på något. Och att behålla den trupp man haft i år tror jag hade varit dömt att misslyckas. Man behövde således byta bort en hel del spelare.
En gissning är att man gärna hade haft kvar Emma Holmgren och Mimmi Larsson, som ihop med Frida Maanum varit LFC:s bästa spelare i år. Fast i Larssons fall kändes det som att det bara fanns plats för en av henne och Stina Blackstenius. Och då Blackstenius har löpande kontrakt över nästa år var det svårt att behålla Larsson. När det gäller Holmgren behöver inte tappet bli speciellt tungt, då Cajsa Andersson är en utmärkt ersättare.
Men övriga spelare som lämnar LFC ville klubben knappast ha kvar. Trion Anna Oskarsson, Filippa Angeldahl och Anna Rakel Petursdottir har haft riktigt svaga säsonger, och gissningsvis kostade de mer än de presterade. Och Dajan Hashemi fick lida av värvningarna av Larsson och Blackstenius.
Jag noterar att agent Michael Kallbäck, som företräder Oskarsson, Angeldahl och Hashemi, i ett par omgångar spytt galla över LFC. Det är väl bra med agenter som står bakom sina spelare. Men jag hade väntat till mina spelare gjort succé i sina nya klubbar. För Oskarsson och Angeldahl har ju knappast presterat på den nivå man förväntar sig av spelare som förväntas konkurrera om landslagsplatser.
När jag kollade den officiella statistiken över Linköpings säsong, noterade jag för övrigt att Lina Hurtig både spelat, och startat samtliga 22 matcher i damallsvenskan i år. Det är första gången i hennes annars rätt skadekantade karriär hon kunnat spela en full säsong. Och det trots att hon var i väg på VM, och inte fick någon längre semester.
Det om LFC. I dag har jag kollat in det franska toppmötet PSG–Montpellier. Det skulle även ha kunnat vara ett svenskmöte, men Hanna Glas och Marija Banusic blev kvar på varsin bänk hela matchen.
PSG var det något bättre laget, men matchen slutade 1–1, ett resultat som Lyon och Bordeaux jublade mest åt. I morgon når D1 Feminine halvtid i och med matchen mellan ledarna Lyon och jumbon Metz. Allt talar för att Lyon kommer att vinna den matchen och därmed ha ett fempoängsförsprång efter halva serien.
Det innebär att Lyon är det enda laget som har guldet i egna händer. Och med tanke på hur sällan Lyon tappar poäng har jag väldigt svårt att se att ligaguldet skall glida dem ur händerna.
Noterbart kring dagens match var att PSG var så missnöjt med 1–1 att de skickade upp målvakten Cristiane Endler på en hörna i 94:e minuten. Chilenskan vann faktiskt duellen, men hennes nick förlängdes över av Kadidiatou Diani.
Noterbart i övrigt från D1 Feminine är att tyska storstjärnan Dzsenifer Marozsan står på sju mål och elva assist efter tio spelade matcher. Det är en makalöst imponerande siffra, och då har hennes Lyon alltså kvar att möta ligans sämsta lag.
För mig är Marozsan definitivt topp tre när det gäller världens bästa spelare. De andra två är Sam Kerr och troligen också Tabitha Chawinga. Jag skriver troligen om den före detta Kvarnsvedenspelaren, eftersom jag knappt sett henne sedan hon lämnade damallsvenskan. Men det faktum att hon dels ledde sitt Jiangsu Suning till fyra titlar i Kina, och dels hur överlägsen hon var i Asiens Champions League häromveckan, så tror jag att hon hör hemma väldigt högt upp på listan över världens bästa spelare.
Eftersom Chawinga ju varken syns i stora mästerskap eller europeiska klubbturneringar, glöms hon lätt bort när priserna till världens bästa skall delas ut. En som prisats i veckan är Saki Kumagai. Japanskan utsågs till Asiens bästa spelare:
När Ballon d’Or delades ut i början av veckan var prispallen:
1) Megan Rapinoe
2) Lucy Bronze
3) Alex Morgan
Rapinoe vinner ju på grund av hennes insatser i VM. Hon har ju för övrigt knappt spelat något under resten av året. Jag tycker att VM skall vara viktigt i sådana här omröstningar. Men jag tycker knappast att VM skall vara det enda man tar hänsyn till. För det finns ju speciella priser till turneringens bästa spelare.
När det gäller Bronze är hon bra, men Marozsan brukar ju alltid prisas som Lyons och franska ligans bästa spelare. Så jag har svårt att placera Bronze före tyskan. Juryn hade dock Marozsan först på elfte plats. På delat 16:e fanns för övrigt Nilla Fischer och Kosovare Asllani, och på 19:e kom Sofia Jakobsson.
Här vann alltså Kerr, vilket jag tycker känns rimligt. Hon var för övrigt sjua i Ballon d’Or. The Guardian hade Marozsan på plats 13.
Sexa kom för övrigt Vivianne Miedema, som stod för makalösa sex mål och fyra assist när Arsenal vann med 11–1 mot Bristol förra helgen. Och då blev hon ändå utbytt i 79:e minuten…
På The Guardians lista kom Tabitha Chawinga på plats 95. Som ni förstår tycker jag att det är en rätt rejäl undervärdering. Svenska spelare på listan var:
33) Nilla Fischer
35) Kosovare Asllani
44) Hedvig Lindahl
51) Sofia Jakobsson
56) Caroline Seger
69) Stina Blackstenius
77) Magdalena Eriksson
82) Fridolina Rolfö
91) Hanna Glas
En svensk VM-spelare som stod utanför listan är Amanda Ilestedt. Hon nickade in Bayern Münchens matchavgörande 2–0-mål i går mot Freiburg. Det var Ilestedts första ligamål för Bayern. Jag hann se delar av matchen, och tyckte att svenskan gjorde en utmärkt defensiv insats.
Innan jag sätter punkt för det här inlägget är det läge att säga några ord om det nya format för Champions League som presenterades i veckan. Första ordet är förstås: Äntligen.
Den närmaste förändringen för svensk del är att klubbarna slåss lagen om tre platser i Champions League i nästa års damallsvenska.
Utöver att de sex bästa ligorna får med ett tredje lag så kommer det att bli gruppspel för 16 lag. De fördelas i fyra grupper om fyra lag vardera. Utöver årets turnering har Sverige alltid haft minst en klubb bland de 16 bästa. Så även om det är fler bra lag att konkurrera med borde vi ha goda chanser att åtminstone få med något lag till gruppspelet varje år den närmaste tiden.
Framför allt kommer det lag som vinner SM-guld nästa höst ha stor chans att nå gruppspelet. Kvalet är nämligen delat i två, eller tre delar beroende på hur man räknar.
1) Fyra lag är direktkvalade. Det handlar om de regerande mästarna samt ligavinnarna i de tre största ligorna – just nu Tyskland, Frankrike och England.
2) Mästarvägen – sju platser. Här placeras samtliga övriga mästarlag. Kvalet spelas i två omgångar. Mästarna från ligorna som är rankade 4–6 är seedade och går in i andra omgången. I nuläget handlar det om mästarna från Spanien, Sverige och Tjeckien. Det svenska mästarlaget är alltså bara ett dubbelmöte från gruppspel. Och man kommer att få möta mästarlag från mindre ligor.
3) Ligavägen – fem platser. Den här vägen är det väldigt mycket tuffare för svenska lag att kvala in till gruppspelet. Mest eftersom man riskerar väldigt mycket tuffare motstånd än via mästarvägen. Kvalet är uppdelat i två omgångar. Först en utslagsturnering, sedan playoffmatcher. Tvåorna i ligorna 1–6 är seedade och går in i playoffomgången. I nuläget behöver alltså tvåan i damallsvenskan ”bara” vinna ett dubbelmöte för att gå till gruppspel.
Alla treor och tvåorna i ligorna som är rankade sjua och neråt måste spela den inledande utslagsturneringen där fyra gruppvinnare går vidare till playoffomgången.
Spontant tycker jag att upplägget känns bra. Lag från tio olika länder kommer att få plats i gruppspelet, och de bästa länderna har chansen att få med tre lag till gruppspelet. Det är bra.
Bajen var ju en poäng ifrån damallsvenskan 2020. Nu har man börjat bygga ett lag för damallsvenskan 2021. Tidigare har man ju värvat skickliga backen June Pedersen, snabba Klara Andrup samt BP:s mittback Alice Carlsson och Tyresös skyttedrottning Frida Thörnqvist.
Det handlar om fyra nyförvärv från damallsvenska klubbar, samtidigt som man har förlängt med viktiga spelare som Emma Jansson, Emilia Larsson och Jonna Ståhl. Klart är att Hammarby kommer att vara storfavoriter i elitettan.
Det är förstås inte lika klart att de även kommer att vinna serien. Men det skall mycket till för att de skall ha två lag före sig i sluttabellen. Man har värvat både defensiv stabilitet och offensiv spets och är helt klart laget att slå i elitettan 2020.
Framför allt skall det bli otroligt spännande att följa Dajan Hashemi i söderklubben. Jag tyckte att den 19-åriga danskan såg otroligt spännande ut som spjutspets när hon anslöt till LFC. Men när Stina Blackstenius och Mimmi Larsson anslöt blev danskan tredjealternativ längst fram i planen. I år har Hashemi agerat utan självförtroende, ofta från en kant. Känslan är att det här är ett väldigt bra steg för henne – en chans till en nystart.
Det har hänt mycket annat spännande den senaste tiden. Jag hoppas få tid att sammanfatta alla större nyheter någon gång under helgen. Men tills vidare nöjer jag mig med att lista helgens tv-matcher.
Vi kan se hela tre matcher från Frauen-Bundesliga på svensk tv den här helgen – en per dag från och med i kväll. Vi får se båda svensklagen Wolfsburg och Bayern München samt klassikermötet Potsdam–Frankfurt. Men framför allt har vi en engelsk toppmatch på söndag att se fram emot.
Obesegrade Chelsea tar emot tvåan Manchester City, som bara har släppt in ett mål på åtta omgångar. Det är en match som kan betyda mycket när sluttabellen i WSL räknas ihop. Även Reading–Arsenal är en spännande match. Reading är ett av de lag som har potential att skaka de tre toppklubbarna.
Först hade jag missat att vi även kan se en fransk match på svensk tv i helgen. Det handlar om en spännande match, det är nämligen svenskmöte mellan PSG och Montpellier på lördagseftermiddagen. En match som Marija Banusic:s Montpellier absolut inte får förlora om laget skall ha chans att spela i Champions League nästa år. Helst skall Montpellier vinna om de skall ha en rimlig chans att sluta topp två.
Fredag
19.15 på Viasat Sport, Bayern München–Freiburg i Frauen-Bundesliga
Lördag
13.00 på Viasat Fotboll, Turbine Potsdam–FFC Frankfurt i Frauen-Bundesliga
15.30 på Viaplay, PSG–Montpellier i franska D1 feminine
Söndag
13.00 på Viasat Fotboll, Chelsea–Manchester City i WSL
14.00 på Viaplay, SC Sand–Wolfsburg i Frauen-Bundesliga
15.30 på Viaplay, Reading–Arsenal i WSL
17.00 på den här länken, Tacon–Espanyol i Liga Iberdrola
Inlägget kommer att uppdateras när/om jag hittar fler matcher man kan se från Sverige.
Torsdagen var en händelserik damfotbollsdag, som avslutades med att Nordens sista representant i Champions League åkte ut på straffar.
Bröndby vann med 2–0 i Glasgow, och förlängningen blev mållös. Då blev det straffar, och trots att danskornas målvakt var först att rädda en straff blev det skotskorna som fick jubla. Efter att Nanna Christiansen gjort mål på Bröndbys första straff räddade nämligen Glasgowmålvakten Lee Alexander tre raka och blev stor matchvinnare.
Just det, det är samma Lee Alexander som gjorde en säsong i Mallbacken 2016. Och samma Lee Alexander som räddade en straff mot Argentina i VM:s gruppspel, men den fick slås om för att hon var en millimeter framför mållinjen. Nu fick hon sin straffrevansch.
Brittiska öarna får därmed två lag i kvartsfinal i form av Glasgow City och Arsenal. Utöver dem är det två franska (Lyon och PSG), två tyska (Wolfsburg och Bayern München) och två spanska lag (Barcelona och Atletico Madrid) som spelar vidare i cupen till våren.
En som inte spelar vidare i samma klubb till våren är Anna Oskarsson. Den Gotlandsbördiga ytterbacken lämnar Linköping för Eskilstuna. För tillfället är det en hel del rykten om spelare som är på gång att lämna LFC.
Det är ju inte så konstigt i sig. Man underpresterade i år, och man behöver bygga om laget till nästa år. Det innebär ju att flera spelare måste lämna. Sedan är frågan om det är ”rätt” spelare som lämnar. Mimmi Larsson har tydligen använt den klausul som gav henne möjlighet att bryta sitt tvåårskontrakt efter första året. Och jag nåddes i dag av rykten om att Emma Holmgren tillhör de spelare som kan vara på gång bort.
Det blir spännande att följa händelserna i LFC den närmaste tiden.
Det blir ju förstås också spännande att se om Malmö FF är tillbaka i dameliten nästa år. I dag meddelade klubben att det kommer att krävas en två tredjedels majoritet vid det extra årsmöte där man skall besluta om ett övertagande av LB07.
Det minskar chanserna att vi har MFF i elitettan nästa år. Personligen tycker jag det vore tråkigt om inte sammangåendet blir av. Det är bra för svensk damfotboll om det kommer in en herrfotbollsklubb som verkligen är beredd att satsa rejält på sina damer. Och att den klubben kommer in fortast möjligt.
Om MFF hamnar i läget att de skall börja från division IV dröjer det minst fyra år innan klubben når eliten. Fyra år är en evighet i damfotbollen, med tanke på hur utvecklingen sett ut de senaste åren. För fyra år sedan fanns spelare som Marta, Anja Mittag, Ramona Bachmann, Sara Björk Gunnarsdottir, Gaelle Enganamouit, Claudia Neto, Pernille Harder, Lieke Martens och Danielle van de Donk i vår högsta serie. Nu kan vi bara drömma om att utländska stjärnor av den här digniteten skall välja damallsvenskan.
North Carolina Courage vann NWSL-finalen mot Chicago Red Stars med hela 4–0. Det stod redan 1–0 (Debinha i fjärde) när jag började kolla på matchen i sjunde minuten.
Och i paus hade Jessica McDonald och Crystal Dunn utökade Courages ledning till 3–0. De regerande mästarinnorna var det klart bättre laget och tog sin andra raka titel.
Det avgjordes helt i 61:a minuten när Sam Mewis nickade in ett inlägg från Abby Dahlkemper. Chicagos världsmästarmålvakt Alyssa Naeher missbedömde bollen och kom ut snett.
Publiksiffran låg på drygt 10 227 personer – slutsålt. De många åskådarna fick se en ganska typisk NWSL-match, alltså en match med väldigt lite mittfältsspel. Det var långa avstånd mellan lagens backlinjer och forwards.
Det är något som passar Courage väldigt bra. Framför sin fyrbackslinje har de den hårt arbetande duon Mewis och Denise O’Sullivan som täcker stora ytor. Och längst fram är kvartetten Dunn, McDonald, Debinha och Lynn Williams otroligt snabb och farlig.
Det är inte lätt för Julia Spetsmark att slå sig in i det fyrtalet i anfallsess. Den 30-åriga svenskan satt på bänken hela finalen. Totalt under säsongen har hon spelat 292 minuter fördelat på tolv matcher och gjort två mål.
Heather O’Reilly
Ligaguldet var även en perfekt slutpunkt på Heather O’Reilly:s karriär. Den rutinerade kantspelaren har ju redan tackats av för flera veckor sedan. Men karriären förlängdes alltså över finalen, där hon spelade nästan hela matchen som högerback. I 89:e minuten byttes hon ut – och fick en ny avtackning av sin hemmapublik.
Noterbart i övrigt i mästarlaget är att Sverigebekanta Stephanie Labbé har varit förstamålvakt hos Courage den här säsongen.
Det hade förresten varit intressant att få se North Carolina på riktigt mot Europas storlag Wolfsburg och Lyon. Jag tror att Lyon hade vunnit fler matcher om lagen hade mötts tio gånger, men de amerikanska mästarinnorna är ett otäckt lag att möta. De har som sagt extrem fart i anfallet.
Dagens toppmatch i Europa var Arsenal–Manchester City. Där vann Londonlaget efter att Vivianne Miedama gjort matchens enda mål. Samtidigt vände Chelsea de sista 20 minuterna 1–0-underläge till 3–1-seger i bortaderbyt mot West Ham.
Både Jonna Andersson och Magdalena Eriksson spelade hela matchen för Chelsea, som är nya serieledare. Chelsea har 13 poäng, en mer än Arsenal och Manchester City.
Och i Italien vann Linda Sembrant en titel i dag. Juventus vann nämligen den italienska supercupen via 2–0-seger mot Fiorentina. Sembrant spelade hela matchen. Det gjorde också Stephanie Öhrström. Målvakten gjorde sin första ligamatch för säsongen för Fiorentina förra helgen, och fick alltså vakta målet även i dag.
Det var en glödhet damallsvensk helg. Tyvärr hade jag inte möjlighet att se en enda av de många spännande matcherna. Först under sen söndagskväll hann jag börja kika på höjdpunkter från de olika matcherna.
Jag började med Rosengård–Linköping, och blev nästan omedelbart helt otroligt upprörd.
Ser nu situationen där Mimmi Larsson gör 1–0 till Linköping. Det är fullständigt sanslöst att inte Viggosdottir får något kort för det överfallet. I min värld kan det inte bli rödare än så.
Det var situationen vid Linköpings 1–0-mål, där Glodis Perla Viggosdottir körde över Mimmi Larsson, som satte mina känslor i svall. Det kan vara det fulaste jag någonsin sett i damallsvenskan. Jag har sökt i minnet, men kan faktiskt inte komma på något fulare.
Jag trodde möjligen att jag överreagerade när jag såg smällen första gången. Men faktum är att det inte blir ett dugg bättre när jag nu sett om situationen flera gånger. Som jag ser det är det en totalt ansvarslös axeltackling mot en oförberedd motståndares huvud.
Viggosdottir tar sats i tre–fyra steg och kommer med fart in i duellen. Hon är jättesen och har ingen som helst chans på bollen när hon hoppar mot Larssons huvud. Det blir inte bättre av att Larsson precis har nickat, och därmed är i ett läge där hon varken kan se sin omgivning eller skydda sitt huvud. Viggosdottir gör inte heller någon som helst ansats att försöka mildra smällen, tvärtom hoppar hon alltså in med axeln först.
För mig är det ett mörkrött kort – och många matchers avstängning. För Pernilla Larsson var det ingenting. Nu syns domaren inte i bild hela tiden, men av det jag kan se finns det inget som tyder på att hon tycker att det har hänt något anmärkningsvärt.
Jag hoppas verkligen att domare Larsson var skymd, och inte såg kollisionen. För om hon såg smällen undrar jag hur hon motiverar att inte dela ut något kort för en tackling av det här slaget.
Om domare Larsson var skymd så hoppas jag att hon har sett situationen i efterhand, insett att hon missat årets mest solklara utvisning, och skickat en anmälan till disciplinnämnden. För enligt mitt sätt att se det är det enda rätta att Glodis Perla Viggosdottir stängs av resten av säsongen. Det är däremot inte ett dugg rimligt att hon går helt ostraffad från en sådan ansvarslös tackling.
Tyvärr nonchaleras ofta våld mot huvud inom fotbollen – det av såväl domare som förbund. Men även av spelare. Vad jag kan se från tv-bilderna är det ingen i LFC som är på domare Larsson och kräver att Viggosdottir skall åka ut. Det är i sig anmärkningsvärt. Jag lovar att det däremot hade blivit liv om isländskan tacklat mot fötterna med dubbarna före.
Inom ishockeyn har man insett hur farligt det är med tacklingar mot huvud, och börjat dela ut långa straff för sånt som Viggosdottir gjorde sig skyldig till. Och då har de ändå hjälm i hockeyn.
Inom fotbollen ses däremot oftast sena tacklingar i markhöjd som betydligt allvarligare än våld mot huvudet. Jag är definitivt ingen vän av fula tacklingar mot fötter eller smalben. Men ben läker oftast ihop. Hjärnan är betydligt mer svårläkt.
Faktum är att jag tycker att det är högst tveksamt att Mimmi Larsson spelade vidare efter sitt första mål i går. Vi har sett alldeles för många exempel på spelare som fortsatt spela efter hjärnskakningar. Den som vill ha exempel kan ju alltid googla på hur Lotta Schelin:s karriär tog slut. Fast just på den här fronten tycker jag ändå att det sker förbättringar. Allt fler spelare byts ut och får behandling enligt hjärntrappan. Det är ju få matchläkare som vågar chansa med spelarnas huvuden.
Rent sportsligt tycker jag alltså att Rosengård borde ha spelat i numerärt underläge under hela andra halvleken. Nu slapp man det, och kunde till slut rädda en viktig poäng. En poäng som kan bli guld värd.
Helgens omgång innebar dock inte att vi blivit speciellt mycket klokare på hur damallsvenskan skall sluta. Rosengård leder med sex poäng och elva mål och är fortsatt snubblande nära mästerskapet. Men det är inte klart.
Göteborg är kvar som tvåa, och har nu säkrat en medalj* – precis som Rosengård. I övrigt är det så jämnt att sjuan Piteå fortfarande är med i medaljkampen.
*Inlägget är uppdaterat: Tänkte först inte på att fyran och femman möts, och att Göteborg därmed som sämst kan bli bronsmedaljörer.
Trean Vittsjö behöver en poäng till för att på egen hand spela hem klubbens första medalj någonsin. Det skulle kunna bli de stora silvermedaljerna – och en Champions Leagueplats. Fast det är helt klart fördel Göteborg i kampen om andraplatsen.
Eskilstuna har nu klättrat så högt att de är uppe på den fjärde och sista pallplatsen. United är tvåa i hösttabellen, bara en poäng bakom Rosengård. För Eskilstuna väntar närmast ”bronsmatch” mot femman Kristianstad. Seger där, och Uniteds medalj är klar.
Apropå Eskilstuna hade man ju gärna velat att det här inlägget skulle fokusera på det fantastiska mål som Sonia Okobi gjorde mot LB07. Det är helt klart en kandidat till årets mål i damallsvenskan.
För LB07 var det ett riktigt tungt mål, ett mål som innebär att Malmöklubben har en poängs marginal ner till Djurgården. Stockholmarna har bättre målskillnad, och känslan är att LB nog åtminstone behöver tre poäng till för att hålla sig kvar.
Till helgen spelar LB i Linköping, medan Djurgården har hemmamatch mot Piteå. Med tanke på de regerande mästarinnornas ovana att kryssa sig fram känns det inte orimligt med Djurgårdspoäng på söndag.
En sak som blev helt klar i helgen var att Kungsbacka åker ur damallsvenskan. Nu återstår att se hur långt de faller. Om de ej beviljas elitlicens flyttas de ju hela vägen ner i division I. Vi får alltså vänta och se om Västsverige får tre eller fyra lag i elitettan nästa år. Klara är ju Lidköping, Jitex och Alingsås.
Under söndagen fick vi även gratulera Bollstanäs från Upplands Väsby till spel i elitettan 2020. Laget vann båda kvalmatcherna mot Sunnanå med 3–2, vilket totalt innebar 6–4.
Om Kungsbacka flyttas ner till ettan skall ju ett lag till få plats i elitettan. Och här är jag lite osäker på om Sunnanå eller Älvsjö räknas som bästa förlorare. Jag tror dock att det är Älvsjö, även om Sunnanås totalförlust på 4–6 ju är bättre än Älvsjös på 0–2. Men Älvsjö kryssade ju i en match, vilket gör att de bör gå före på fler poäng.
Innan jag lämnar svenska nyheter noteras att den tidigare Växjötränaren Pierre Perssonfått ett nytt tränaruppdrag. Han skall leda IFÖ Bromölla i division I. Det är en klubb som bland annat har fostrat Göteborgstränaren Marcus Lantz.
Dags för en internationell koll. Den måste jag bara inleda med att hylla Portland Thorns, och deras publik. I helgen hade man sista hemmamatchen för året. Det kom 24 521 åskådare. Därmed är Thorns det första damlag i världen att gå genom en säsong med ett publiksnitt på över 20 000 personer. Fantastiskt bra.
Totalt sågs alltså Thorns hemmamatcher av 241 181 åskådare. Det innebar ett snitt på 20 098.
Det innebär också att Thorns slår sig in på topp tio-listan över de fotbollslag i USA som har bäst hemmasnitt. Det är alltså bara nio herrlag som har högre snitt. Ett av dem är lokalkollegan Portland Timbers, som slutade på ett snitt av 25 218 i år.
US/Canada pro soccer teams average attendance 2019 1 Atlanta United 52,510 2 Seattle Sounders 40,247 3 FC Cincinnati 27,336 4 PORTLAND TIMBERS 25,218 5 Toronto FC 25,048 6 LA Galaxy 23,205 7 Orlando City 22,761 8 LAFC 22,251 9 NYCFC 21,107 10 PORTLAND THORNS 20,098#mls#nwsl
I slutspelet får Portland ingen hemmamatch. I söndagens semifinal spelar laget borta mot Chicago Red Stars, medan den andra semifinalen går mellan Julia Spetsmark:s North Carolina Courage och Seattle Reign. Finalen går i Cary, North Carolina den 27 oktober.
I Europa var Chelseas derbyseger mot Arsenal helgens stora match. Både Magdalena Eriksson och Jonna Andersson spelade hela matchen i 2–1-segern. Det var mästarinnorna Arsenals första poängförlust för säsongen. Det innebär att Manchester City nu är enda fullpoängare i WSL, de är två poäng före Chelsea och tre före Arsenal. Reading har en match mindre spelad, och de klättrar upp jämsides med Arsenal vid seger i hängmatchen.
Svenska målskyttar i Europa i helgen var Linda Sembrant, Mia Persson, Emelie Johansson – och Fridolina Rolfö. Som jag skrev i det här inlägget tror jag att det var ett självmål, och att Rolfö aldrig rörde bollen. Men hon är i alla fall bokförd för ett mål på tyska förbundets hemsida. För mer info kring våra utlandsproffs insatser i helgen hittar du Fotbollskanalens svenskkoll här.
Helgens aktiviteter har redan dragit i gång. Under tiden jag skrivit på det här inlägget har jag spanat på Köln–Wolfsburg på Viaplay. En match där Fridolina Rolfö byttes in i paus, och således fick göra ligadebut för Linköping Södra.
I början av den andra halvleken spelade nämligen Wolfsburg med hela fyra före detta LFC-spelare på planen; Hedvig Lindahl, Claudia Neto, Rolfö och Pernille Harder. Under den perioden var det närmast uppvisningsfotboll.
Fridolina Rolfö och Hedvig Lindahl
Rolfö gjorde ett piggt inhopp, och satte nästan 4–0. Hon missade nämligen bollen, men hon störde ändå Kölnmålvakten så mycket att det blev självmål. Det stod 3–0 i paus, och slutade med 5–0-seger för Wolfsburg, som nu har sex raka segrar.
Tillagt i efterhand: Jag ser att Rolfö trots allt har bokförts för målet på tyska förbundets hemsida. Men det såg som sagt inte ut som att hon träffade bollen, så det borde i efterhand justeras till självmål.
Två av de tre lag som står på tolv poäng, Hoffenheim och Bayern München, möts under lördagen i en intressant match.
I kvällens match gjorde för övrigt Sara Björk Gunnarsdottir två mål. Hon har även skickat en hälsning till de blivande svenska mästarinnorna:
TVÅ dagar kvar till match och vi kämpar för vinst och ett GULD!
Fyra SM-guld med FCR har den här profilen, som idag spelar i ett av världens bästa klubblag @VfLWob_Frauen 🏆🏆🏆🏆 Look what @sarabjork90 has to say 🙈❤️💙 Thanks Björki! #Viärfcrosengårdpic.twitter.com/ixth0ug1Lz
Vi står ju inför en av de mer intressanta damallsvenska omgångarna på många år. Mötet Växjö–Kif Örebro känns avslaget, men i övrigt finns det stor laddning i samtliga matcher.
Det troliga är ju att Rosengård får fira guld i helgen. Frågan är bara vilken dag. Jag tror faktiskt att det blir redan på lördagseftermiddagen.
För om Göteborg inte vinner i Piteå är ju saken klar. Nu är det ju förstås alltid kul att vinna SM-guld, men att göra det framför tv:n, dagen innan egen match, är nog det sämsta sättet som finns. Så jag gissar att det är med blandade känslor som Rosengårdsfolket följer Piteå–Göteborg under lördagseftermiddagen.
Piteå borta är ju en väldigt tuff uppgift för Göteborg. Piteå är svårslaget i år, laget har bara tre förluster i damallsvenskan, och bara en av de har kommit på hemmaplan.
I hemmalaget är det frågetecken för Madelen Janogy. Min känsla i tisdags var att hon inte spelar den här matchen. En nyhet från Piteå är att skadedrabbade Elin Bragnum lämnar klubben.
I Göteborg är dagens nyhet att duon Emma Berglund och Pauline Hammarlund är aktuell för spel igen. Frågan är vilken form de har. Klart är ju att göteborgarna kommer till spel utan de båda viktiga ledarna Beata Kollmats (avstängd) och Elin Rubensson (hjärnskakning). Rubensson har för övrigt fått ett bakslag, och riskerar att ha spelat klart den här säsongen.
Om Piteå tar poäng av Göteborg tappar söndagens match mellan Rosengård och Linköping mycket av sin laddning. Men om Göteborg tar en trepoängare tvingar man Rosengård att vinna mot LFC – om Malmöklubben vill fira guld den här veckan.
Hos Rosengård finns det frågetecken för landslagstrion Zecira Musovic, Caroline Seger och Anna Anvegård, som ju samtliga lämnade landslagssamlingen med skador.
Från LFC kom det tidigare rapporter om att Nilla Fischer var redo för comeback efter hennes hälskada. Fast det senaste budet är att hon nu har ont i ett knä, och trots allt inte kommer att spela.
Corren hade för övrigt en riktigt intressant intervju med Olof Unogård i dag. Där säger han att det känns som att det är dags för ett omtag – att bygga om laget med mer framtidsfokus. I ett tillägg säger han så här om årets lagbygge:
”Så här i efterhand kanske det var mer problematiskt än vi trodde att ha två så liknande forwardstyper (Mimmi Larsson och Stina Blackstenius) i samma lag.”
Det är ju något jag också varit inne på här i bloggen. Den spontana reaktionen på uttalandet är ju för övrigt att det troliga är att Mimmi Larsson spelar någon annanstans nästa år.
Om hur Kosovare Asllani såg på det spelsystem som Unogård hade under tidig säsong säger tränaren så här:
”I början försökte med ett 4–2–2–2-system, men hade inte typerna som krävdes i övrigt. Sen hade vi, det kan man väl säga nu, en Kosovare Asllani som var ett åskmoln över sin roll. Ska vi leva med den situationen månad in och månad ut?”
Han får även frågan om för varför han valt det spelsätt man har, där man spelat i gång bollen, vilket har gjort att laget blivit väldigt känsligt för hög press från motståndarna.
”Vi hade kunnat skriva lycka till på bollen, skicka den långt varje gång på två av seriens snabbaste forwards och se vad som händer. Men när jag rekryterades var det ingen fotboll som LFC ville står för och inte jag heller.”
Det känns som att det kan hända ganska mycket i LFC:s trupp i vinter. Det blir spännande att följa.
Det blir även spännande att följa söndagens skållheta Skånederby mellan Vittsjö och Kristianstad. Lagen ligger ju trea och fyra i serien och är i högsta grad med i kampen om den andra Champions Leagueplatsen.
Än mer spännande är lördagens måstematch för Djurgården, hemma mot Kungsbacka. Det vilar en jätteok på djurgårdsspelarnas axlar inför avspark. Orkar de bära den tyngden? Djurgården har ju bara tagit en poäng på de elva senaste omgångarna. Vårens möte med Kungsbacka slutade dock med Djurgårdsvinst efter sent segermål av Olivia Schough.
Djurgårdens motståndare i kampen för nytt kontrakt är LB07. De spelar på söndag, borta mot formstarka Eskilstuna. Det känns inte som att det är en match där LB tar några poäng. Samtidigt har LB fyra raka kryss med sig till Sörmland, så Malmöklubben har varit svårslagen på sistone.
LB har fyra poäng upp med tre matcher kvar att spela. Efter den här omgången har Djurgården kvar hemmamatch mot Piteå och bortamöte med Vittsjö. För LB återstår bortamatch mot Linköping och hemmamatch mot Göteborg. Båda lagen har alltså en väldigt tuff avslutning på serien.
Ett av Djurgårdens stjärnförvärv inför den här säsongen är Hanna Folkesson. Hon har även en huvudroll i det damfotbollsmagasin som nyligen startades på obosdamallsvenskan.se. Det heter 3femme2 och det har hittills gjorts tre avsnitt. Jag har sett hela de två senaste och delar av det första, och tycker att programmet är riktigt sevärt.
Jag reagerade negativt när jag hörde programledare Björn Johnson kalla Faith Ikidi för Fejt Mika-ell och att Ogonna Chikvidi nickade in ett mål för Djurgården. Men den negativiteten försvann snabbt. Johnson kommer att lära sig att uttala namnen efterhand, och hans studiokompisar Folkesson, Louise Schillgard och Lisa Ek har kunnande som gör att det blir bra. Inte minst gillade jag den delen i slutet av det andra avsnittet där Schillgard berättar om sin tid i Espanyol. Man hittar programmen här.
Folkesson har sett rätt bekymrad ut när bottenstriden har kommit på tal. Och det slog mig att hon ju faktiskt har ganska jobbiga erfarenheter av damallsvenska bottenstrider. 31-åringen åkte ut med Umeå Södra 2008, hon åkte även ur med AIK både 2010 och 2012 samt med Umeå 2016. Det riskerar alltså bli Folkessons femte nedflyttning med fjärde klubben. Jobbigt.
I Stockholm spelas det även en annan riktigt spännande match under lördagseftermiddagen. Det är ju derby och tillika toppmöte i elitettan mellan Hammarby och AIK.
Precis som det är en hyperintressant omgång i damallsvenskan kan vi vara framme vid avgörandets ögonblick i den näst högsta serien. Segrar för Umeå mot Uppsala och Hammarby i Stockholmsderbyt skulle innebära att UIK är klart för uppflyttning och att Hammarby är väldigt nära.
Men vid segrar för Uppsala och AIK väntar ett riktigt rysarslut i serien. På AIK:s hemsida kan man läsa mer om hur upplösningen i elitettan ser ut.
Noterbart i övrigt från helgens båda toppmatcher är att sittplatsbiljetterna är slutsålda till Stockholmsderbyt. Det ser ut att bli storpublik, och kul är att Aftonbladet gått in och sänder matchen på sin hemsida.
I helgen får vi även tre nya elitettanklubbar. Under lördagen är det Alingsås–Älvsjö (står 2–0) och Dösjöbro–Jitex (står 0–4) och på söndagen är det Bollstanäs–Sunnanå (står 3–2).
Dags för en koll på vad som är på gång utanför Sveriges gränser. Helgens internationella höjdare är Londonderbyt Chelsea–Arsenal, som spelas på söndag. Det är också en av de matcher som går att se på svensk tv i helgen. Här är en liten tv-guide:
Lördag:
13.00 på Viaplay, Hoffenheim–Bayern München
13.45 på Sportkanalen, Piteå–Göteborg
Söndag:
13.30 på Viaplay, Tottenham–Manchester United
14.00 på Viasat Fotboll, Turbine Potsdam–Freiburg
16.00 på SVT1, Rosengård–Linköping
16.00 på Viaplay, Chelsea–Arsenal
I övrigt i helgen spelas sista omgången i amerikanska NWSL. Där är det redan klart att North Carolina vinner grundserien och att Chicago Red Stars kommer tvåa. De båda lagen får därmed hemmamatcher i semifinalerna.
Klart är också att Portland och Seattle kommer att spela slutspel. Portland behöver ta en poäng hemma mot Washington Spirit för att säkra tredjeplatsen. Fyran Seattle är två poäng och nio mål bakom Thorns inför slutomgången. Seattle avslutar borta mot jumbon Orlando.
Noterbart är att alla matcher spelas natten mot söndag, men att de har olika avsparkstider. När det är avspark för Portland är Seattles match redan färdigspelad, så Thorns kommer att veta om man måste ta poäng eller inte.
Det största samtalsämnet i amerikansk klubbfotboll för tillfället är dock inte slutspelet. Utan det är om tidernas skyttedrottning Sam Kerr kommer att sticka till Europa efter säsongen. Kerr skulle tjäna klart mer i ett europeiskt topplag än hon gör i Chicago. Och visst hade det varit kul att få se världens bästa målskytt i en europeisk liga?
The NWSL might lose its best player to Europe this offseason, and no current roster mechanism allows it to come close to competing financially with those offers.
Sam Kerr's decision will shape her future – and force hard conversations around the league.https://t.co/CMnVNLsbij
Slutligen en liten tillbakablick på det landslagfönster som precis har slagit igen. Från det noteras att allt fler länder visar sig på den högsta nivån, vilket är kul.
Det är ju exempelvis klart att ett lag av Kenya och Zambia kommer att ha två chanser att kvala in till OS. Afrika har ju 1,5 platser, och vinnaren av mötet mellan de två nationerna får först spela om en OS-plats i den afrikansk kvalfinalen. Skulle det bli förlust där har man en andra chans i playoffmöte med Chile.
Den lilla ögruppen Saint Kitts & Nevis är inte riktigt lika nära en OS-plats som Kenya och Zambia. Men nationen som ungefär samma befolkningsmängd som Borlänge och Hässleholm (drygt 50 000 invånare) är i alla fall klar för det nordamerikanska slutkvalet till OS.
I det karibiska förkvalet skrällde Saint Kitts & Nevis och vann sin grupp efter seger med hela 4–1 i gruppfinalen på bortaplan mot favoriten Trinidad och Tobago.
Trinidad och Tobago var ju snubblande nära att kvala in till VM i Kanada. Då avgjorde Ecuador nationernas playoffmöte på övertid. Våren 2016 tog sig sedan Trinidad och Tobago till avgörande möte med USA om en OS-plats i Brasilien. Där blev det storstryk, men Trinidad hade i två turneringar i rad visat att man var på gång.
Drygt tre år senare blev man alltså utslaget av Saint Kitts & Nevis. Man kan nog slå fast att Trinidad och Tobago inte är på gång längre…
Utöver Saint Kitts & Nevis kvalade Jamaica, Haiti, Costa Rica och Panama in till det nordamerikanska slutkvalet. Dit var USA, Kanada och Mexiko direktkvalade.
De tre direktkvalade samt Costa Rica har varit med i alla de fyra tidigare slutspelen i Nordamerikas OS-kval. För Jamaica, Haiti och Panama är det andra gången medan Saint Kitts & Nevis debuterar. Slutspelet avgörs i februari nästa år. Det troliga är förstås att USA och Kanada tar de två OS-platserna.
Noterbart från förkvalet var att Jamaica- och Bordeauxstjärnan Khadija Shaw gjorde nio mål på tre matcher, och är nu uppe på 40 landslagsmål på 27 landskamper – ett hyfsat facit för en 22-åring…
Shaw har redan slagit jamaicanskt målrekord. En annan spelare som slog nationsrekord i landslagsmål tidigare i veckan var Sverigebekanta Linda Sällström. Hon gjorde fyra mål mot Albanien, nådde upp på totalt 43 och passerade därmed Laura Österberg Kalmari, som slutade på 41.
Wow still can’t believe it.43 goals for Finland and becoming the all time top goal scorer. I may have scored more goals than her now,but @LauraKalmari is still in a class of her own,a true legend. Thanks to all my teammates for the passes,I couldn’t have done this without you!😉 pic.twitter.com/m0dntvy3vv
Jag har inte sett någon av de båda svenska lagens matcher i Champions League i dag. Men jag har förstått att båda gjorde bra prestationer. Tyvärr fick de inte med sig några bra resultat från hemmamatcherna.
Göteborg föll med 2–1 mot Bayern München efter ett sent, tyskt segermål av Mandy Islacker i den tredje och sista övertidsminuten.
De två första målen kom på straffar. Först gjorde nämnda Islacker 0–1 i minut 75 på en straff som Taylor Leech orsakade lite klantigt mot Linda Dallmann. Elva minuter senare kvitterade Elin Rubensson på straff efter att Amanda Ilestedt helt onödigt hållit fast Beata Kollmats tröja vid en hörna.
I samband med Bayerns segermål fick deras tränare Jens Scheuer gult kort. Tydligen skall han demonstrativt ha firat målet framför Göteborgs bänk. Något som låter otroligt omoget. Jag har betydligt mycket svårare att acceptera dåliga vinnare än dåliga förlorare.
Till GP sa hemmatränare Marcus Lantz så här om bortatränarens uppträdande:
”Det finns ingen anledning att gå in på exakt vad han sa. Han var glad i alla fall. Det var lite kindergarten över allt men han växer väl också upp någon gång.”
Jag vet inte vad Lantz sagt och gjort tidigare i matchen. Oavsett vad tycker man att Scheuer borde kunna kontrollera sina känslor. Om jag hade varit klubbchef i en storklubb som Bayern München hade jag krävt att spelare och ledare klarade av att uppföra sig.
En 2–1-förlust på hemmaplan är ett riktigt dåligt resultat i det europeiska cupspelet. Det gör ju nämligen att Göteborg måste göra minst två mål i München för att vända det här. Och det blir förstås väldigt svårt.
Piteå föll med 1–0 hemma mot Bröndby. Nicoline Sörensen gjorde målet på ett fantastiskt skott. Sett till de sammandrag jag sett på SVT- respektive TV4-sporten var gästernas seger en stöld. Piteå skapade massor av 100-procentiga målchanser och borde ha gjort flera mål.
Totalt visade statistiken 19–2 i avslut, men bara 5–2 i avslut mot mål – och alltså 0–1 i mål. Piteå måste således förbättra kvaliteten på sina avslut till returen i södra Köpenhamnsområdet om två veckor.
Dock skall göras klart att om man skall förlora på hemmaplan i europeiska cuper är just 1–0 det bästa resultatet. Om det blir bortaseger i returen spelar ju nämligen Piteå åttondelsfinal. Så även om det var ett bittert resultat i dag lever hoppet för det svenska mästarlaget.
Den match jag hann och se en stund av var Juventus–Barcelona 0–2. Av det jag såg gjorde Linda Sembrant en stabil tävlingsdebut för Juve. På slutet blev Mapi Leon målchansutvisad efter att ha slitit ner en frispelad Eniola Aluko. Känslan är att Juve hellre hade sett Aluko fått komma fri med målvakten. Att vända 0–2 på bortaplan blir otroligt tufft.
🇪🇸Inteligente en la acción (creo que el 1-2 era la peor de las noticias tras el partido realizado), y con clase y elegancia a la hora de recibir la expulsión. Mapi León. pic.twitter.com/SgtFbI0G1f
Bättre lycka var det för Mia Persson, som spelade hela matchen när Slavia Prag vann med 4–1 borta mot Hibernian. Persson är på god väg mot åttondelsfinal.
Ännu närmare åttondelen är Hedvig Lindahl som höll nollan när Wolfsburg vann med hela 10–0 borta mot Mitrovica.
I den matchen gjorde Pernille Harder tre mål. Lika många satte Ada Hegerberg när Lyon vann med 9–0 borta mot ryska Ryazan. Totalt har den 24-åriga norskan nu gjort 47 mål i Champions League. Anja Mittag (51 mål) lär inte ligga kvar i topp av tidernas skytteliga i turneringen speciellt länge till.
Totalt har Hegerberg för övrigt gjort 205 mål på 169 matcher för Lyon – ett makalöst bra facit.
Sammanfattningsvis var det ju så att de lägst rankade lagen började på hemmaplan i dag i sextondelsfinalerna. Bara två av dem lyckades vinna. Dels vände isländska Breidablik 0–1 och 1–2 till 3–2-seger mot Sparta Prag. Dels vann vitryska Minsk med 1–0 mot Zürich. Vi får se hur många oseedade lag som når åttondelen.
På svensk mark noteras att Örebromålvakten Danielle Rice efter omständigheterna säger sig må bra. Skönt, även om det är oklart när hon kan vara tillbaka på planen igen.
I övrigt noteras att Växjö DFF i dag har sålt Osinachi Ohale till Tacon/Real Madrid. Ni vet den spanska klubb som inte kunde betala Linköping för Kosovare Asllani.
Men efter 1–9 i ligapremiären kände Tacon sannolikt panik att få in fler backar i sin trupp. För nu hade man plötsligt råd att betala för en spelare med bara några månader kvar på sitt kontrakt.
Hur mycket pengar Växjö fick är oklart, men det verkar ha varit ett bra tillskott för en klubb som kämpar med att få ny elitlicens. Till Smålandsposten säger Växjö DFF:s nye sportchef Johnny Lindman så här:
”Övergångssumman är så stor att det var näst intill omöjligt för oss att säga nej. … Med tanke på att bara sex matcher återstår av säsongen vill jag påstå att vi fått unikt bra betalt. Men Tacón har varit väldigt måna om att få Ohale spelklar så snabbt som möjligt. Helst redan till deras match kommande helg.”
Inlägg uppdaterat med fler tv-matcher, Chelseanytt, mer från Spanien – och från Göteborg
Efter att ha haft världens längsta semester är jag sedan några dagar tillbaka åter på jobbet. Därmed kommer mina möjligheter att se och skriva om damfotboll minska lite jämfört med hur det sett ut de senaste tre månaderna.
Här är ändå en liten genomgång av det som händer kommande dagar. Samt en liten tillbakablick på tisdagens landskamp. Men först framtiden. Under helgen drar både engelska WSL och spanska ligan igång.
Från WSL kan man se tre matcher på svensk tv i helgen. På lördag 16.00 visas Manchester City–Manchester United på TV10, och på söndag 13.30 visar samma kanal Chelsea–Tottenham. Två timmar senare kan man se Arsenal–West Han på Viasat sport premium.
Hos Chelsea saknas nyckelspelaren Fran Kirby som fortfarande har skadebekymmer. Däremot är klubbens nya lagkapten Magdalena Eriksson förstås med. Kul det här med svenska lagkaptener i de europeiska toppklubbarna. I våras hade vi Nilla Fischer i Wolfsburg och Linda Sembrant i Montpellier. Nu tar alltså Eriksson över stafettpinnen.
I’m gutted that I won’t be ready for our first game of the season on Sunday, and missing the opportunity to play at Stamford Bridge 💔 but I will be there supporting the team! If you have your tickets, don’t miss out! I hope we get the win for you all 💙✌🏻 @ChelseaFCWpic.twitter.com/DrtzjzptsZ
Ligan börjar alltså med hemmaderbyn för de tre tänkbara guldkandidaterna. Mitt tips är att det återigen kommer att stå mellan Arsenal och City. Kanske att det kan vara dags för guld till Manchester igen i år. Roligt inför premiäromgången är att det uppges vara sålt över 20000 biljetter till Manchesterderbyt.
Manchester City confirm ticket sales for Saturday's derby have surpassed the 20,000 mark.
I Spanien ingår bland annat matchen Barcelona–Tacon (lördag 18.00) i premiäromgången. Det är alltså ett herrfotbollens klassikermöte. Jag noterar dock att spanska damfotbollsexperter ryggar tillbaka mot att kalla matchen för ett damfotbollens El Clasico.
The truth is, in España, ‘el clásico’ of women's football is not Real Madrid (CD Tacón) against the Barca. It would be a Barca – Athletic Club or Barca – Atlético Madrid.
Det är ju Atletico Madrid som vunnit ligan de tre senaste säsongerna. Dess för innan tog Athletic Club från Bilbao hem titeln. Barcelona har varit två fyra år i rad. Senaste gången den katalanska storklubben vann guldet var 2015.
Kanske att det kan vara dags nu igen. Med värvningarna av Asisat Oshoala och Caroline Graham Hansen borde Barca ha förbättrat sin offensiva spets. Atleticos trupp känns lite tunnare än tidigare. Men laget imponerade på mig när de spelade mot Lyon i inofficiella klubblags-VM tidigare i sommar. Så jag skulle inte bli förvånad om Atletico försvarar titeln ytterligare en gång.
I Frankrike är det en rätt ointressant ligaomgång, och i Tyskland är det cupvecka. Från Frankrike sänder för övrigt Viasat Sport matchen Reims-Lyon på lördag 16.30.
Och här hemma i damallsvenskan känns helgens omgång lite som en transportsträcka mot nästa veckas superintressanta matcher. Nästa helg har vi ju både toppmötet Göteborg–Rosengård och nagelbitaren Djurgården–LB07 att se fram emot.
Den här helgen är nog lördagens match mellan Eskilstuna och Göteborg den mest spännande. United kanske kan sätta lite käppar i Göteborgs hjul inför göteborgskornas supervecka med hemmamatcher både mot Bayern München och Rosengård.
Apropå Göteborg hade GP i onsdags en artikel där tränare Marcus Lantz var kritisk mot förbundet eftersom den långa landslagssamlingen gör att Göteborg bara kan köra två taktiska träningar plus en match på 2,5 veckor innan mötet med Bayern.
I artikeln nämndes även att Emma Berglund åkt på ytterligare ett bakslag och nu riskerar att missa resten av säsongen.
Matchen Eskilstuna–Göteborg sänds för övrigt på Sportkanalen på lördag 13.45. Och på söndag 15.00 visar SVT matchen Rosengård–Djurgården.
Det var en snabbgenomgång av helgens damfotboll. Innan jag sätter punkt tänkte jag blicka tillbaka lite på tisdagens EM-kvalseger borta mot Lettland.
Det visade ju sig att lettiskorna var precis så genomusla som man kunde förvänta sig. Jag kollade igenom den första halvleken av matchen en andra gång, och räknade då lettiska passningar.
Det var väldigt lätt gjort. Lettland var nämligen det mest ”lettscoutade” lag jag sett. Deras spelidé byggde nämligen på maximal riskminimering. Det var en spelidé som byggde på att aldrig slå några passningar.
Defensivt parkerade de bussen utanför eget straffområde. När de bröt svenska anfall skickade de bara i väg bollen så långt de bara kunde. När de fick in-, ut- eller frisparkar slogs de alltid långt. Att passa igång bollen var inte något alternativ i någon del av spelet. Målvakten funderade inte ens på att rulla ut bollen. Måltavlan för de långa in-, ut- eller frisparkarna var oftast nickstarka forwarden, nummer 19 – Karlina Miksone.
Det var också Miksone som både fixade den frispark som ledde till målet, samt nickskarvade fram bollen. Där har jag redan sågat det svenska försvarsspelet.
Men faktum är att Miksones nickskarv inför målet var en av blott fem lettiska passningar under de första 45 minuterna. Fem passningar, varav en var en misslyckad rensning som hamnade hos en lagkompis…
Här skall sägas att jag inte räknat med igångsätting av spelet, alltså är inte in-, ut- eller frisparkar där lettiskorna vann nickduellen inräknade, utan jag tog bara med passningar i själva spelet. Jag har inte heller räknat in inkast och avsparkar. Om jag hade räknat in fasta situationer kanske lettiskorna fick fram 15–20 bollar till medspelare – vilket också är extremt lite.
Lettland var alltså fullständigt ointresserat av att passa bollen inom laget. Deras allra största tillgång som lag var faktiskt deras medvetenhet om sina egna tekniska brister. Den medvetenheten gjorde att laget spelade klockrent efter sina resurser.
Taktiskt visade de alltså betydligt större skicklighet än de gjorde rent fotbollstekniskt. Det var förstås även taktiskt smart att starta matchen med dåligt pumpade bollar, vilket periodvis minskade svenskornas fokus på själva spelet.
Dessutom hade tydligen arrangören vägrat att vattna planen inför matchen. Där fick dock Sverige hjälp av ett regnväder strax innan avspark. Det finns ju en anledning till varför Peter Gerhardsson fått smeknamnet Rainman av flera av spelarna…
Om Lettland spelade klockrent efter sina resurser var det lite tvärtom med Sverige. Den elva som Gerhardsson har spelat in är i första hand byggd för jämna matcher mot lag i världseliten. I sådana matcher har vårt landslag visat att det är väldigt bra.
Däremot är Sveriges lag inte byggt för de här beställningssegrarna mot blåbärslag. Vi är oftast tillräckligt bra för att vinna de här matcherna – men vi gör det utan finess.
Jämför man exempelvis med Tyskland är vi långt efter. Tyskorna vann i det här landslagsfönstret med 10–0 mot Montenegro och 8–0 borta mot Ukraina. Den andra segern är otroligt imponerande – det var ju just Ukraina som vi bortaföll mot i VM-kvalet i fjol.
För att göra bättre prestationer mot blåbärslag behöver nog Gerhardsson byta några spelare i sin elva. Som jag ser det är Caroline Seger och Sofia Jakobsson två spelare som knappast lyfter laget i den här typen av matcher.
Seger är varken tillräckligt offensiv eller kreativ för den här typen av matcher. Jag ser exempelvis Nathalie Björn som ett klart bättre alternativ mot parkerade bussar. Och Jakobsson behöver större ytor för att briljera. Att slå inlägg eller kombinera på små ytor är inte Jakobssons bästa melodi. Där skulle Michelle De Jongh vara ett klart bättre alternativ. Vittsjömittfältaren har dessutom ett bra skott, vilket är en bra tillgång mot lag som står lågt.
Jag är även tveksam till om Elin Rubensson är en speciellt bra startspelare mot parkerade bussar a la Lettland. Hennes djupledslöpningar kommer inte till sin rätt i den typen av matcher. Det känns som att det är bättre att dra ner Kosovare Asllani ett halvsteg och sätta in en forward till. Då får Asllani mer tid, och kan slå sina öppnande passningar. Dessutom kanske vi kan få in en nickstark spelare till i straffområdet.
En viktig fråga här är ju hur mycket tid och kraft förbundskapten Gerhardsson skall lägga på att bygga ett lag för att vinna imponerande segrar mot blåbärsmotstånd. Här har jag inget klockrent svar. För så länge vi ändå vinner de här matcherna kanske det ändå är en större vinst att fortsätta det lagbygge som är inriktat mot betydligt vassare motstånd?
Dagens svenska damfotbollsnyhet är ju förstås att Manchester United köper lossLotta Ökvist från Hammarby. Vänsterbacken har skrivit ett kontrakt på 2+1 år. Aftonbladet hävdar att övergångssumman ligger på en bit över 300 000 kronor.
Det blir andra gången den 22-åriga Piteprodukten lämnar Sverige för en utländsk liga. Förra gången var förra våren, och då blev det lite av ett fiasko. Ökvist skrev först på för Boston Breakers i amerikanska NWSL. Den klubben lades dock ner. Då skrevs hon över till Houston Dash. Men bara två veckor senare bytte Dash bort henne till Orlando Pride.
För Pride satt Ökvist på bänken i sex ligamatcher utan att få speltid innan hon släpptes, och vände hem till Hammarby.
Nu gör alltså Ökvist ett nytt försök att få till en karriär som utlandsproffs. Hon gör det i nykomlingen i engelska WSL, Manchester United. Det skall bli väldigt spännande att se hur hon står sig i den allt starkare engelska proffsligan.
Ökvist blir den fjärde svenska spelaren i WSL den här säsongen. Totalt får jag det till att vi nu har 25 svenska spelare som håller till i olika utländska högstaligor. Vem vet, det kanske kan bli ytterligare någon i höst, alla fönster är ju inte stängda ännu.
Noterbart är att Ökvist indirekt kan tacka Magdalena Eriksson för chansen i United. Eriksson tackade ju nej till Lyon, vilket gjorde att den franska storklubben i stället värvade Unitedbacken Alex Greenwood. Och nu tar United in Ökvist för att fylla luckan efter Greenwood.
Magdalena Eriksson har för övrigt gjort ett riktigt kanonmål i kväll.
Chelsea vann träningsmatchen mot Israels landslag med 3–1. Eriksson bar kaptensbindeln och hade även ett skott i ribban. Däremot blev Jonna Andersson kvar på bänken hela matchen.
Apropå England har Phil Neville i dag tagit ut en landslagstrupp. Det ovanliga den här gången var att det engelska förbundet valde att ha en presskonferens när truppen presenterades, vilket man inte haft tidigare. Damfotbollen tar hela tiden små steg framåt.
I dag har även Pia Sundhage tagit ut en trupp, hennes första som förbundskapten för Brasilien. Svenskans debut blir en fyrnationsturnering där Brasilien möter Argentina i semifinal, och sedan spelar placeringsmatch mot Chile eller Costa Rica. Sundhages trupp liknar Brasiliens VM-trupp. Marta och Formiga är med, däremot saknas Cristiane.
I dag har vi avskrivit två av fjolårets fyra medaljlag från kampen om nästa års Champions Leauge-platser. Kristianstad föll i Göteborg och Piteå tappade två poäng i Eskilstuna. Därmed har de båda lagen nu 7,5 respektive 8,5 poäng upp till Göteborg på andraplatsen.
Det känns som ett för långt avstånd, speciellt som det är många lag att passera. Efter Kristianstads 2–0-förlust i Göteborg konstaterade också Kristianstadstränaren Elisabet Gunnarsdottir att hennes lag var borta från kampen om andraplatsen.
”I varje fall nu. Men man vet aldrig vad som händer i den här jämna serien.”
Däremot hänger Linköping med. Laget tog en nödvändig livlina när man vann toppmötet mot Vittsjö med 2–1. Östgötskorna är därmed fyra poäng bakom Göteborg. Göteborg i sin tur är i dagsläget bara en poäng bakom Rosengård. Fast det kan växa till fyra på tisdag. Och på lördag möts Göteborg och Linköping i en riktig sexpoängsmatch. Där kan LFC återigen på allvar blanda sig i striden om andraplatsen. De kan också spela en avgörande roll i striden om SM-guldet.
För tillfället känns det ju nämligen som att Göteborg är det enda rimliga hotet mot guld för Rosengård. Men göteborgskorna får inte förlora speciellt många fler poäng än man redan har gjort. Man lär definitivt inte ha råd med en massa poängförluster på hemmaplan.
Matchen på lördag spelas på gräs på Gamla Ullevi. I dag var det däremot konstgräs och Valhalla som gällde för Göteborg. I frånvaro av Pauline Hammarlund testade tränare Marcus Lantz att spela med Rebecka Blomqvist som ensam forward. Dessutom flyttade han fram Julia Zigiotti Olme ett halvsteg, så att hon var ett slags tia.
Jag skulle säga att Göteborg från start spelade 4–5–1 eller 4–4–1–1 i försvar och något som skulle kunna beskrivas som 2–3–4–1 i anfall.
Även om Kristianstadstränare Gunnarsdottir tyckte att hennes lag redan från start hade problem med Göteborgs starka högerkant skulle jag säga att det inte direkt blixtrade om Göteborg med det nya spelsystemet. Jag hade 1–0 i klara målchanser till hemmalaget efter 27 minuter. Dessutom hade båda lagen så långt haft varsin halvchans.
Hemmalaget blev faktiskt väldigt mycket bättre när Taylor Leach tvingades av med skada i just 27:e minuten. Då bytte Lantz in Karin Lundin på topp och återgick till det spelsätt som Göteborg haft under större delen av säsongen.
På bara några minuter skapade Göteborg en jättechans samt två straffsituationer. Till Elisabet Gunnarsdottirs stora frustration…
”Det var inte straff.”
…valde domare Sara Persson att blåsa för den andra straffsituationen, där Emma Koivisto stoppades av Josefin Harrysson. Jag håller med om att straffen inte var solklar, men jag tycker inte heller att domslutet var helt galet.
Elin Rubensson satte snyggt straffen i krysset med tio minuter kvar av den första halvleken. Och ganska exakt tio minuter in i den andra kom 2–0. Det var ett litet mästerverk. Dels stod Filippa Curmark för en väldigt precis passning, dels gjorde Rebecka Blomqvist en härligt vältajmad löpning.
Fri med Brett Maron gjorde Blomqvist inget misstag. Ibland tycker jag att den damallsvenska skyttedrottningen har för små marginaler i sina avslut, vilket gör att de ofta går utanför. Men den här gången hade Blomqvist tvärtom väldigt god marginal i sitt avslut.
I det skedet hade jag 5–1 i klara målchanser till Göteborg. Där kändes det som att Göteborg hade full kontroll. På slutet lyfte dock Kristianstad sitt spel, och man skapade också flera fina chanser att reducera. Till slut vann Göteborg målchanserna med 6–5, och matchen med 2–0.
Dock var det ju oroande för laget att mittback Leech skadades. I dag fanns varken Emma Berglund eller Emma Pennsäter med i matchtruppen. Berglund sa till mig att hon närmar sig spel, men det kändes inte som att hon gör comeback redan på lördag.
Stor matchvinnare i Linköpings 2–1-seger mot Vittsjö var Frida Maanum. Norskan var en av få bra LFC-spelare i onsdagens förlust i Kungsbacka. Och i dag stod hon först för en läcker assist till Lina Hurtig vid 1–0. Dock verkar inte LFC:s matchsekreterare ha tillgång till damallsvenskan.tv, för Maanums fina assist är officiellt tillskriven Elin Landström. Och i 82:a minuten placerade Maanum snyggt in segermålet. Ett otroligt viktigt mål för Linköping.
I ett regnigt Eskilstuna kunde Felicia Rogic göra sitt enklaste mål för året när hon gav hemmalaget ledningen. Cajsa Andersson kom ut helt fel på en långboll och Rogic blev helt ensam med det tomma målet. På övertid kvitterade Julia Karlernäs på nick. Kryss var ett resultat som inte gynnade något av lagen.
I elitettan vann alla de tre topplagen Hammarby, AIK och Uppsala sina bortamatcher i dag. Därmed är Bajen nya serieledare, och både AIK och Uppsala har nu närkontakt med båda lagen på damallsvensk plats.
I Tyskland höll Hedvig Lindahl nollan i sin debut i Frauen-Bundesliga. Wolfsburg vann hemma mot SC Sand med 1–0 efter segermål av Pernille Harder.
I en träningsmatch vann PSG med 4–0 mot Juventus efter bland annat två mål av kanadensiska jättetalangen Jordyn Huitema. Jag hade inte möjlighet att se matchen, men noterade att Lisa Ek hörde Linda Sembrant styra Juventus backlinje.
Nu talar ju resultatet för att Sembrant inte hade så stor framgång. Men den bild man fått av att det är hon som styr landslagets försvarsspel försvagades ju knappast av det här:
Man hör Sembrant HELA tiden, trots att hon är ny i laget och inte kan språket. Ledare🏆
Slutligen noterar jag att en ny brasiliansk mittback kopplas till CD Tacon/Real Madrid, nämligen Monica Hickmann. Vi får se om den uppgiften är korrekt.
Brazilian international Monica appears to be headed to Real Madrid after agreeing to part ways with Corinthians earlier today. The former Orlando Pride defender has recently followed the Spanish side on Instagram👀 (Source: @LauraAlapont_) pic.twitter.com/GzljBXBvAl
Jaja. När jag ändå är inne på Tacon/Real Madrid kan det ju vara läge att även lägga upp den här länken med Sofia Jakobsson:s ribbskott från förra helgens träningsmatch. Jakobsson ser ut att ha konserverat VM-formen.
Vid midnatt på tisdag stänger det svenska transferfönstret för den här sommaren. De flesta damallsvenska klubbarna passade på att göra sina justeringar under VM-uppehållet, så jag räknar inte med att det blir speciellt många nya övergångar de här sista dagarna.
I dag har jag dock uppdaterat och fräschat till silly seasonsidan. I arbetet med den upptäckte jag flera förändringar i LB07:s trupp som jag inte hört talas om tidigare. Bland annat har Eveliina Parikka lämnat för HJK.
LB07 är verkligen genomuselt på att nå ut med information i etablerade, eller sociala medier. Däremot uppdaterar man truppen på sin hemsida bra, så kollar man in den lite då och då kan man ibland upptäcka att någon spelare är borta, eller att någon ny har tillkommit.
Torsdagens största svenska transfernyhet var att Emma Lundh lämnar Vittsjö för elitettan och sin ungdomsklubb, BP.
Emma Lundh, 30 yo fw, leaves Vittsjö for D2 side Brommapojkarna, citing lack of playing time. https://t.co/iURudqgyCp
Den näst största svenska transfernyheten var att Göteborg inte skall värva några fler spelare. I början av VM-uppehållet pratades det om tre sommarförvärv. Och någon vecka efter att Emma Berglund hade värvats hörde jag att en spelare till var på väg in. Men nu förklarar tränare Marcus Lantz att man istället kommer att flytta upp spelare från egna led.
I den länkade GP-artikeln står det för övrigt att Evelyn Ijeh är permanent uppflyttad. Jag är lite osäker där. Hon har ju ingått i matchtrupperna på sistone, men hon finns inte med i A-truppen på klubbens annars väluppdaterade hemsida. Fast det kan ju bara vara en miss, precis som FC Rosengård har missat att ta med Anam Imo i sin spelartrupp.
Med start i kväll drar den andra halvan av damallsvenskan igång. Det spelas bara en match i dag, den mellan nian Växjö och tian Djurgården. Växjö får räknas som favoriter med tanke på att de tagit sju poäng på de tre senaste omgångarna, medan Djurgården kammat noll. Men stockholmarna vann vårmötet med 3–0 så det finns ändå anledning att gardera.
Övriga fem matcher i omgången spelas i morgon lördag. De på pappret mest intressanta är sexpoängsmatcherna Kif Örebro–Piteå och Linköping–Kristianstad. I båda de matcherna behöver bortalaget vinna för att inte riskera att hamna fem–sex poäng från Champions Leagueplats. Jag håller Piteå och Linköping som knappa favoriter, då båda lagen sett allt bättre ut på sistone.
I övrigt är Vittsjö, Göteborg och Rosengård klara favoriter på hemmaplan mot LB07, Kungsbacka respektive Eskilstuna. För övrigt är det ett litet lurigt upplägg på årets serie. Oftast brukar man antingen vända den, så att samma lag möts både i omgång 11 och 12. Eller så gör man så att de lag som möttes i omgång 1 också möts i höstens första omgång.
I årets damallsvenska är det däremot lite både och. Göteborg–Kungsbacka, Rosengård–Eskilstuna och Örebro–Piteå är lag som möttes även i första omgången, medan Vittsjö–LB07 möts två gånger i rad.
I elitettan drar 17:e omgången i gång i kväll med västerbottniskt derby mellan Umeå och Morön. UIK leder serien med tre poäng efter att Lova Lundin nickat in det här segermålet på övertid senast mot BP:
I övrigt har tvåan Hammarby och trean AIK hemmamatcher mot sjätteplacerade Assi och sjundeplacerade Lidköping, medan Uppsala tar emot tolvan BP. I botten är det ett viktigt möte mellan tian Mallbacken och elvan Asarum.
Från elitettan till Champions League. Årets turnering drog i gång i onsdags, och fortsätter i morgon. Jag skummade igenom laguppställningarna för de 40 lag som deltar och gjorde lite noteringar. Norska LSK vann som väntat mot nordirländska Linfield.
Det mest anmärkningsvärda i 4–0-segern var att den tidigare EM-finalisten Cathrine Dekkerhus byttes in i 62:a minuten. Det var nämligen comeback efter cirka två års skadefrånvaro.
Cathrine Dekkerhus
En annan typ av comeback stod finländska PK-35 Vantaa för. Laget kom i 2–0-underläge mot estniska Flora Tallinn i början av den andra halvleken. Reduceringen kom i 56:e minuten, kvitteringen i 86:e – och så vann PK-35 på ett självmål på övertid.
Jag kan inte historiken fullt ut, men PK-35 Vantaa borde vara det första andradivisionslaget någonsin i Champions League. Och som division II-klubb är man ännu obesegrad i turneringen. Fast risken är att första förlusten kommer i morgon mot kazakiska mästarlaget BIIK Kazygurt.
Många av klubbarna har rakt igenom inhemska spelare. Men man noterar också en och annan småsatsningar här och där i Europa. Lite oväntat hade exempelvis albanska Vllaznia fyra amerikanskor i sin startelva i 3–1-segern mot irländska Wexford Youth.
Några bekanta spelare dök upp i oväntade miljöer. Den thailändska VM-spelaren Miranda Nild spelar exempelvis för litauiska Gintra-Universitetas och den tidigare Vittsjö- och Mallbackenspelaren Nkem Ezurike håller numer till i israeliska Asa Tel-Aviv.
Omgångens stormatch var portugiska mästarinnorna Sporting Braga mot österrikiska tvåan Sturm Graz. Där vann Braga en regnig match med 2–0, bland annat efter mål av fjolårets Kalmarspelare Shade Pratt.
Utöver Pratt hittade jag även den venezuelanska jättetalangen Daniuska Rodriguez, som hunnit bli 20 år, samt den nigerianska VM-spelaren Chinaza Uchendo hos de portugisiska mästarinnorna.
De spelar för övrigt gruppfinal i morgon mot Apollon Limassol med svenska Matilda Abramo. Skånskan byttes in efter 60 minuter när de cypriotiska mästarinnorna vann med 10–0 mot lettiska Riga FS. Här är några bilder som jag fått inskickade som visar Abramo i onsdagens match:
Detta bildspel kräver JavaScript.
Noterbart var att Apollon bara hade en cypriotisk spelare i startelvan. Däremot fanns där tre amerikanska, två engelska och två grekiska.
Första gruppomgångens spelare var den 34-åriga georgiska forwarden Gulnara Gabelia. Hon gjorde fem mål, bland annat ett äkta hattrick på fem minuter, för tidigare nämnda BIIK Kazugurt från Kazakstan när laget vann med 9–0 mot EBS/Skala från Färöarna.
Det som var extra anmärkningsvärt var att Gabelia gjorde alla sin fem mål i den första halvleken, och skytteligaledaren blev sedan utbytt i paus.
Decent day's work for Georgian forward Gulnara Gabelia in BIIK-Kazygurt's first #UWCL qualifying round game – gets 5 goals, then allowed to sit out the second half 👇https://t.co/qVvDtLEDt4
Tre lag som går in i Champions Leagues sextondelsfinal fick se sig besegrade av Montpellier i en fyrnationsturnering i Frankrike. Marija Banusic:s lag vann nämligen finalen mot PSG efter straffläggning. Det blev 1–1 i själva matchen. Sedan lyckades Montpellier göra mål på fyra av sex straffar, medan PSG bara satt hälften av sina sex.
Banusic startade för Montpellier i finalen, men ser ut att ha bytts ut i paus i underläge med 1–0, för hon ingick i den elva som startade den andra halvleken. Hos PSG startade Hanna Glas, medan Annahita Zamanian byttes in i slutminuterna.
I tredjeprismatchen vann Bayern München med förkrossande 5–0 mot Chelsea. Hos Bayern spelade svenska Ali Riley hela matchen, medan Amanda Ilestedt byttes ut i minut 74.
Chelsea ser ut att ha startat med starkast möjliga lag. Bland annat spelade trion Magdalena Eriksson, Millie Bright och Maria Thorisdottir i backlinjen.
Transferfönstret stänger på olika dagar i olika länder i Europa. Det engelska fönstret stängde redan i går. Innan stängning hann Reading värva den norska VM-spelaren Amalie Eikeland från IL Sandviken. Toppseriespelare har varit heta på marknaden i det här fönstret.
🇳🇴✍️ Women's World Cup star Amalie Eikeland makes the move to #ReadingFCWomen from IL Sandviken.
Apropå England noteras trevliga nyheter för de som är intresserade av att följa WSL i vinter. Samtliga matcher skall tv-sändas, och det trevligaste är att det är både gratis och att det inte skall vara geoblockat.
Fans will have access to over 150 domestic women’s football fixtures throughout the season. This will include all live Barclays FA Women’s Super League matches and a live match from each round of The FA Women’s Championship for the first time.
I Italien är fönstret öppet ytterligare ett tag. Det hindrade inte Fiorentina för att presentera Lisa De Vanna som nyförvärv under torsdagen. Klubben har haft en bra vecka. I fredags fick de nämligen italienska VM-spelaren och tillika ”Violas” lagkapten Alia Guagni att förlänga sitt kontrakt.
Guagni uppgavs vara väldigt nära att skriva på för spanska svensklaget CD Tacon/Real Madrid, men 31-åringen valde till slut att stanna i Florens, där hon spelat hela sin karriär. En anledning till att hon inte flyttade på sig sägs vara att Fiorentinas klubbpresident ringde henne och bad henne stanna.
Veckans tråkiga nyhet kommer från USA och NWSL, där Orlandobacken Toni Pressley har drabbats av bröstcancer. Hon är redan opererad, och uppmanar via sitt Twitterkonto folk att inte tycka synd om henne.
Please do not feel sorry for me.
Everything happens for a reason and Im lucky to have found out when I did.
If I can help at least woman, this will have all been worth it.
Slutligen lite mer resultat. I Cosafa-mästerskapet är det nu finalklart. Zambia vann torsdagens första semifinal med klara 4–0 mot Botswana. Därmed tog sig Shepolopolo, som Zambias landslag kallas, för första gången till final i Cosafa Womens Cup.
FT: 🇿🇲Zambia 4-0 Botswana🇧🇼
[Nachula 12' 78', Mubanga 26', Mwakapila 33']
POTM: Hellen Mubanga
✍️ Three-time bronze medalists ZAMBIA reach first-ever Cosafa Women's Championship FINAL. Thumbs-up Botswana for reaching maiden #COSAFAWC semis. pic.twitter.com/ovXHxTnQhJ
Motståndaren och värdnationen Sydafrika har däremot spelat i alla de sex tidigare finalerna. Fem gånger har de vunnit, och Banyana Banyana måste räknas som storfavorit till att ta en sjätte titel på söndag. I sin semifinal vann Sydafrika med 3–1 mot Zimbabwe.
✍️ Holders South Africa extend historic streak of reaching every #COSAFAWC final (7). They'll meet first-time finalists Zambia in the GRAND FINAL on Sunday, 11/8. pic.twitter.com/lRYXgEyGSU
En blogg om internationell damfotboll 