Etikettarkiv: Lina Hurtig

Min årskrönika över 2012

Publicerad den av
Svara

Fotbollsåret 2012 är slut. Det finns många sätt att sammanfatta det. Jag väljer modellen med korta rubriker för bloggens årskrönika. Hoppas det kan erbjuda en stunds nöje.

Här är årets…

Betyg på den svenska OS-truppen: Här är mina spelarbetyg, och här en mer allmänt hållen analys av landslagets insats i Storbritannien.

Bästa spelare: Christine Sinclair, som slog målrekord i OS, och förde Kanada till brons. Fast att hon varit bäst förstod inte juryn till Ballon d’Or…

Damallsvenska All star-team: Något officiellt sådant finns inte. Men hade jag fått sätta ihop ett skulle det förstås ha tagit guld. Och det skulle ha sett ut så här, med uppställning 4-3-3: Thora Helgadottir – Meghan Klingenberg, Faith Ikidi, Linda Sembrant, Line Röddik Hansen – Sara Björk Gunnarsdottir, Veronica Boquete, Nilla Fischer – Ramona Bachmann, Anja Mittag, Marta.
Ersättare: Kristin Hammarström (målvakt), Sif Atladottir, Ifeoma Dieke, Anita Asante, Pernille Harder, Kosovare Asllani och Christen Press.

Drömlottning: Den fick vi. För Sveriges EM-lottning är så 100-procentigt perfekt att den nästan känns tillrättalagd. Röda mattan ligger utlagd mot finalen på Friends Arena.

Elände: Alla korsbandsskador. Ett tag gick nästan ett korsband av per omgång i damallsvenskan. Så vansinnigt tråkigt. Rohlin, Dieke, Lindahl, Sjögran och Sembrant blev några av de tunga namnen på årets tråkigaste skadelista. Internationellt kan vi lägga till exempelvis Krieger och Bajramaj.

Framtidsnamn: De hittar vi i F19-landslaget som vann EM-guld i somras. Flera av namnen Rubensson, Ilestedt, Hurtig, Wahlberg, Diaz, Nordin, Rolfö med fler kommer säkert snart att vara välkända även bland massorna.

Frisparkar: För dem stod den japanska talangen Yoko Tanaka, som satte två frisparkar i samma match i U20-VM. En med högerfoten, och en med vänstern. Gör om det om du kan…

Mimmi Löfwenius

Mimmi Löfwenius

Glädjefnatt: Det drabbades Mimmi Löfwenius av efter hennes mål och assist mot Italien med F19-landslaget. Det här underbara klippet kan man se hur många gånger som helst. För övrigt kvalar väl hennes mål dessutom in som ett av årets läckraste solomål?

Hemkomst: Pia Sundhage. Vad mer behöver sägas?

Ramona Bachmann

Ramona Bachmann

Hjärnsläpp: Det stod Ramona Bachmann för när hon tog med hands två gånger i Umeå, och blev stor syndabock när Malmö tappade SM-guldet till Tyresö.

Jag intervjuar Alex Morgan

Jag intervjuar Alex Morgan

Internationella genombrott: Alex Morgan. Inledde säsongen på bänken i USA:s landslag. Avslutar den som USA:s skyttedrottning, poängdrottning i OS, samt finalist i Ballon d’Or.

Japanska reklamfilmer: Jaja, några av dem kanske är från i fjol. Men jag är väldigt svag för japansk reklam. Är du det också finns här länkar till ett smörgåsbord av damfotbollsrelaterade, kommersiella klipp…

Kanonstart: Sveriges inledning i OS-turneringen. Efter 25 minuter hade vi 3–0 mot Sydafrika, och allt såg väldigt bra ut. Tyvärr var kanske de 25 minuterna våra bästa i London.

Konkurs: Boråslaget Dalsjöfors Goif ledde söderettan i stor stil, och var på god väg mot damallsvenskan, när man gick i konkurs.

Konstigaste petning: Frankrikes förbundskapten Bruno Bini som plötsligt inte längre ville ha med en av världens allra bästa vänsterbackar, Sonia Bompastor, i sitt lag.

Kriser: De var ekonomiska, och visade sig i var och varannan klubb i damallsvenskan. Värst drabbade var Kif Örebro och LdB FC Malmö. Men även Piteå IF, Linköping, Umeå och ytterligare några klubbar hade det kämpigt med att hålla budgeten.

Sofia Lundgren

Lundgren sågade

Kritik 1: För den stod Sofia Lundgren, som talade ur hjärtat när hon sågade Thomas Dennerby för hans agerande i målvaktsfrågan.
Kritik 2: Pia Sundhage var skoningslös i sin kritik av de svenska insatserna i franska toppmötet PSG–Lyon. Både Lotta Schelin och Kosovare Asllani fick höra kännbara sanningar.

Kunskapsmiss: Den stod den nya förbundsbasen Karl-Erik Nilsson för, när han vid den damallsvenska upptaktsträffen inte visste skillnaden på Kronprinsessan Victorias och Susanne Erlandssons pokaler.

Kvotering: Den bjuder media på i slutet av varje år, då spelare som man knappt skrivit en artikel om under året plötsligt platsar på alla möjliga bästalistor. Allt för att kvotera in lite tjejer på listorna.

Hans Löfgren och Leif Edeborg

Hans Löfgren och Leif Edeborg

Lögn: Tyresö, som hela säsongen hävdade att ”Hans Löfgren har ingen funktion”, trots att han hela tiden hade en framträdande roll kring laget.

Mardrömsdebut: Stackars Tove Enblom fick chansen att vakta Djurgårdens mål borta mot Linköping. Då rasade lagets försvarsspel ihop fullständigt, och 17-åringen tvingades släppa in hela elva bollar.

Match: Den underbart svängiga OS-semifinalen USA–Kanada. I tuff konkurrens med finalen, USA–Japan.

Moraldiskussion 1: Den om huruvida Japans agerade i 0–0-mötet med Sydafrika i OS var inom ramarna för vad som är moraliskt tillåtet.
Moraldiskussion 2: Den i Japan om huruvida det var rimligt att landets mediokra herrlag fick flyga business class, medan de regerande världsmästarinnorna fick fortsätta längre bak i samma plan, och sätta sig i ekonomiklass.

Musikvideo: Gjordes väl av Olivia Schough? Eller var kanske USA:s lagvideo bättre? Eller någon av de andra klippen på den här länken?

Kosovare Asllani

Kosovare Asllani gjorde ett av årets mål

Mål 1: Kosovare Asllani, klackvolley i en träningsmatch mot Sundsvall i mars.
Mål 2: Yuki Ogimi, volley mot Arsenal.
Mål 3: Cristiana Girelli, trixar in 1–0 mot Lazio.
Mål 4: Patricia Hanebeck sätter bollen i krysset mot Duisburg. Det handlar alltså om hennes 2–0-mål, som kommer med 1,40 kvar av klippet. Fast 1–0-målet är rätt snyggt det också.

Mörkläggning: Svenska Fotbollförbundet som verkade anstränga sig för att damlandslaget skulle spela sina träningslandskamper så långt ifrån rampljuset som det bara gick. Först dröjde de 8,5 månader efter VM-bronset innan man visade upp laget på hemmaplan. Sedan undvek man att ge direktrapporter från de matcher som spelades, som här mot Norge i januari. Eller som här mot Kina i Algarve cup.

Yuki Nagasato

Yuki, när hon hette Nagasato

Namnbyte 1: Yuki Nagasato blev Yuki Ogimi.
Namnbyte 2: LdB FC Malmö blev FC Rosengård. Eller skall jag kanske snarare skriva att de snart blir FC Rosengård. Hur snart återstår att se…

Nedläggning: Den amerikanska proffsligan WPS, som lades ner i januari efter tre års verksamhet. I oktober stod det klart att det blir en ny liga i USA till nästa år, och för ett par veckor sedan meddelades namnet: NWSL.

Carli Lloyd trixar

Carli Lloyd

OS-hjältinna 1: Carli Lloyd. Avgjorde OS-finalen 2008. Gjorde det igen 2012.
OS-hjältinna 2: Hope Solo. Var inte normalt briljant under hela OS-turneringen. Men när det blev final, och det skulle avgöras. Då var hon makalös.

Promenadseger: Nya Zeeland, som hade en pinsamt enkel väg till OS. Medan världstvåan Tyskland misslyckades i de europeiska kvalet, så behövde The Football Ferns bara vinna ett dubbelmöte med korpgänget Papua Nya Guinea. Vad det blev? Jo, totalt 15–0, via 8–0 och 7–0. Pinsamt var ordet.

Publiksuccé 1: OS-turneringen som drog massorna till arenorna. Finalen sålde ut Wembley, det gjorde även en gruppmatch. Och i USA drog fotbollstjejerna störst tv-publik av alla under OS.
Publiksuccé 2: Champions League-finalen som lockade 50212 till Münchens olympiastadion. Läs mer om den här.
Publiktapp: Publiksnittet i damallsvenskan, som sjönk trots att Marta lockade storpublik vart hon än drog fram. Lägg till landslagets usla publiksiffror, och EM känns som en livsviktig vågdelare.

Ramaskri: Uppstod när Djurgårdens ordförande Anders Emanuelsson framförde synpunkter om storleken på boll och mål inom damfotbollen. Det tog inte många minuter förrän debatten var kvävd.

Rubriknamn: Bor man mindre än en timmes bilresa från Göteborg älskar man lätt rubrikvänliga namn som Bock, Fiser och Pulver. Eller varför inte Horan, Skoda, Testa, Christ, Wakt, Botten eller Husballe? Ja, det finns fler. I ett inlägg i somras frossade bloggen i namn som är som gjorda för ordvitsar.

Hope Solo

Skapar rubriker

Rubrikskapare: Här vinner Hope Solo i stor stil. Bland mycket annat noteras rubriker om dopning, girighet, ett omdiskuterat bröllop, en omtalad biografi – samt om en och annan hyfsad räddning…

Räddning 1: Hope Solo i OS-finalen. Hennes guldräddning på Mana Iwabuchi:s friläge i slutet av finalen ledde just till guld.
Räddning 2: Solo igen. Nu mot Kanada i juni. Inte lika viktig som den första, men väl så spektakulär.
Räddning 3: Sif Atladottir mot Tyresö. Isländskans fantastiska hemjobb och räddning när Marta rundat Lindahl är tveklöst årets räddning i damallsvenskan. Den kommer 1,50 in i klippet.

Skandal: Den som redan nämnde Hans Löfgren ställde till med i våras.

Skott 1: Emilie Haavi mot Wolfsburg.
Skott 2: Linda Hallin mot Djurgården.

Skräll: Vittsjö GIK. Motivering känns överflödig.

Smäll: Potsdamspelarna Stefanie Mirlach och Alex Singer gick båda kompromisslöst på samma boll i slutet av mötet med Frankfurt. Smällen som uppstod när de nickade ihop var inte att leka med. Här är lite info om följderna.

Marlene Sjöberg

Marlene Sjöberg

Straffskytt: Marlene Sjöberg som njöt till fullo när hon i Göteborgs favör avgjorde cupfinalen från straffpunkten.

Succévecka: Veronica Boquete:s i oktober med EM-kvaldrama med lyckligt slut samt en mirakulös återkomst in i kampen om SM-guldet. Och utökar vi succéperioden till tio dagar så inrymmer den även själva guldet…

Tyresö jublar över Martas 1-1-mål

Tyresö jublar

Svenska mästarinnor: Tyresö FF förstås, som ju spurtade förbi LdB FC Malmö på den damallsvenska upploppsrakan. Men svenska spelare blev mästarinnor i andra nationer också. Sofia Jakobsson blev rysk mästarinna, Lotta Schelin fransk, Antonia Göransson tysk och Rebecca Johnson isländsk.

Sofie Andersson

Sofie Andersson på språng mot nya mål

Svit 1: Lyon, som inte förlorade en enda tävlingsmatch på hela året. Och som totalt nu står på fler än 100 matcher i rad utan förlust under ordinarie tid.
Svit 2: Sofie Andersson, som gjorde mål i 20 seriematcher i rad.

Sämsta försvar: Vitryska Molodechno, som slutade på målskillnaden 7–271 efter 27 omgångar i vitryska Premier League. De fyra största förlusterna var på 18–0, 19–0, 21–0 och 22–0. Kul att vara målvakt i det gänget…

Sämsta speaker: Han i Halmstad som skötte snacket under Volvo Winners Cup i somras. Han hade jätteproblem med båda japanska och amerikanska uttal. Så oproffsigt hoppas jag verkligen inte att speakerjobbet kommer att skötas i sommarens EM-slutspel.

Tränarkaruseller: Här vann Linköping knappt, men klart före Tyresö. TFF inledde säsongen med Stefan Fredriksson, som hoppade av, och ersattes av Leif Edeborg innan man avslutade med Tony Gustavsson.
Hos LFC var det snurrigare ändå. De började med kommandot Denise Reddy/Christian Andersson, bytte till Jörgen Petersson, som lämnade, och ersattes av Andersson, som i sin tur avslutade som assistent till årets sista huvudtränare, Martin Sjögren. Visst var väl det en riktig karusell…

Caroline Seger intervjuas

Caroline Seger uttalar sig

Utspel: Det gjordes av Caroline Seger, som knappt hann gå av planen efter förlusten i OS-kvartsfinalen förrän hon krävde Thomas Dennerby:s avgång.

Utlänningar i damallsvenskan: 69 stycken blev det till slut, och de lyfte definitivt seriens kvalitet flera snäpp i positiv riktning. Bland annat var åtta av de tio spelare som gjorde flest mål utländska – bland annat tre i topp: Anja Mittag, Christen Press och Manon Melis.

VM-avancemang: Alla länder som kan spela fotboll i Nordamerika, Asien och Oceanien blev i praktiken VM-klara i början av juni när Fifa meddelade fördelningen av VM-platser till Kanada 2015.

Marta Viera da Silva

Marta Viera da Silva

Värvning: Den av Marta förstås. Viktig, inte minst för intresset kring damfotbollen. Men även för Tyresö på vägen mot klubbens första SM-guld.

Världslag: Något officiellt sådant utses inte när det inte är VM-år. Men här är mitt lag, uppställt enligt 4-3-3. Och jag har byggt ett lag som jag tror skulle kunna fungera, och alltså inte bara satt upp de elva bästa spelarna: Hope Solo – Yukari Kinga, Wendie Renard, Christie Rampone, Stephanie Houghton – Camille Abily, Viola Odebrecht, Aya Miyama – Elodie Thomis, Christine Sinclair, Alex Morgan.
Ersättare: Miho Fukumoto (mv), Azusa Iwashimizu, Sonia Bompastor, Carli Lloyd, Megan Rapinoe, Marta, Yuki Ogimi, Celia Okoyino da Mbabi och Abby Wambach.

Återuppståndelse: Damfotboll.com, som lades ner i februari, men väcktes till liv igen i början av april.

Har jag missat något viktigt? Lägg gärna till den egen rubrik.

Hurtig med på A-landslagsläger – det är en bra uttagning

Publicerad den av
3

Lina Hurtig är en av spelarna i Pia Sundhage:s 28 spelare stora trupp till landslagets januariläger på Bosön. Det tycker jag om.

Avestatjejen Hurtig är en av Sveriges största talanger. Kanske den allra största. När Sundhage tar ut en bred trupp är förstås rätt att hon ger framtidsnamnen chansen. Jag tyckte ju att Hurtig borde ha varit med redan under det förra lägret på Bosön.

17-åringen sa i den här radiointervjun i fjol att hon skulle vara med i A-landslaget 2014 – om hon fick drömma. Det är inte omöjligt att drömmen slår in redan 2013.

I övrigt i truppen reagerar jag över att det återigen är tre 30-åriga målvakter. En eller två tycker jag är ok, men nog borde väl ändå någon lite yngre få chansen? Jag hade tagit med Sussie Nilsson eller Stephanie Öhrström på Carola Söberg:s bekostnad.

Borta ur den förra truppen är Sara Larsson och Jessica Landström. Någon motivering har jag inte sett. Jag gissar att det handlar om en föryngring. Att Landström är borta förstår jag rakt av. Hon har inte presterat på rätt nivå på länge.
Att Larsson är borta är jag mer splittrad till. Hon var lysande i VM i fjol, och har inte spelat sig ur laget. Hon är ”bara” 34 år nästa år, och det är ingen ålder för en mittback. Hennes rutin av mästerskap kan vara guld värd i ett hemma-EM. Samtidigt är det inte bra att ha en 34-åring på bänken. Fast jag hade definitivt haft med Larsson i en 28 spelare stor trupp.

En spelare som är med i truppen är Kosovare Asllani. Hon har haft en stark, och lång säsong, men har dippat lite i form på sistone. I går var hon bänkad i PSG, men byttes in i 82:a minuten. Nio minuter senare blev hon målskytt. Det målet finns mer på det här klippet.

28 i truppen – men var är Hurtig och Rolfö?

Publicerad den av
6

Pia Sundhage har just tagit ut en 28 spelare stor landslagstrupp för nästa veckas träningsläger på Bosön. Här motiverar hon sina val.

Vid en genomläsning av truppen saknar jag ett par unga talanger. För det är ju i sådana här sammanhang som Sundhage har sin stora chans att öppna dörren på glänt för de som knackar på underifrån. Och visst är Amanda Ilestedt, Olivia Schough och Malin Diaz uttagna, vilket är kul. Fast i min värld är det ett rätt, och två fel. Ilestedt känns tveklöst redo för landslaget. Den uttagningen är alltså helt korrekt.

Amanda Ilestedt

Däremot ifrågasätter jag Schough och Diaz. När det gäller Diaz är det i och för sig på svaga grunder, för jag har bara sett henne på tv mot Tyresö och Malmö under hösten. Men där visade hon ingen landslagsklass. Inte ens nära. Tvärtom skrev jag i det här inlägget om att Diaz fortfarande spelar juniorfotboll.

Schough har kvaliteter, men är i nuläget långt ifrån någon A-landslagsspelare. Hon har ju fått kämpa rejält för sin speltid i Göteborg under året, och faktum är att hon bara spelat en enda hel allsvensk match i år. I övriga har hon blivit in- eller utbytt.

Jag har skrivit det förr, men upprepar gärna att de två unga talanger som jag tycker borde stå näst på tur för en landslagschans – efter Ilestedt och Elin Rubensson – är Lina Hurtig och Fridolina Rolfö.

Men när de inte får plats bland de 33 bästa spelarna nu så känns deras chanser att slå sig in i nästa års EM-trupp försvinnande små. Synd.

Jag skriver 33, eftersom det saknas fem självskrivna spelare. Jag tänker på skadade kvartetten Hedvig Lindahl, Charlotte Rohlin, Linda Sembrant och Therese Sjögran, samt på Lotta Schelin som missar lägret för att hon skall spela inofficiella klubblags-VM i Japan.

Utöver Diaz, Schough och Ilestedt finns ett annat helt nytt namn med i truppen. Det är 29-åriga Carina Holmberg från Sunnanå, som utsågs till norrettans bästa spelare i år. Henne har jag ingen bild av, så huruvida den uttagningen är rätt eller fel får andra bedöma.

Som en markering i marginalen noteras att Nilla Fischer är uttagen som mittfältare. Det kan ju bara vara en felskrivning, men jag fick nog känslan av att Sundhage tänker att försöka spela in Fischer i mittförsvaret.

Jessica Samuelsson

Slutligen är nygamla Jessica Samuelsson också uttagen. Jag vet att många håller henne högt. Men jag är inte lika översvallande positiv. För att klara en ytterbacksuppgift på internationell nivå räcker det inte med att göra ett par offensiva framstötar. I de stora matcherna måste man göra rätt defensiva avvägningar. Där är jag tveksam till om Samuelsson är redo. Men å andra sidan är ju det här rätt sammanhang att lära sig. Så i en trupp av den här storleken förtjänar hon sin plats.

Här är hela truppen till lägret som hålls 22–26 november:
Målvakter:
Sofia Lundgren, Kristin Hammarström och Carola Söberg.

Backar:
Emma Berglund, Amanda Ilestedt, Emmelie Konradsson, Sara Larsson, Malin Levenstad, Lina Nilsson, Jessica Samuelsson, Stina Segerström, Annica Svensson och Sara Thunebro.

Mittfältare och forwards:
Johanna Almgren, Kosovare Asllani, Lisa Dahlkvist, Nilla Fischer, Antonia Göransson, Marie Hammarström, Sofia Jakobsson, Caroline Seger, Malin Diaz Pettersson, Carina Holmberg, Olivia Schough, Madelaine Edlund, Jessica Landström, Susanne Moberg och Elin Rubensson.

…och inte Ilestedt heller.

Publicerad den av
2

Noterar att det är fler än Elin Rubensson som fått många genombrott i damallsvenskan.

För även Amanda Ilestedt har slagit igenom två gånger. Hon var ju även nominerad till årets genombrott redan 2010, då tillsammans med Sofia Jakobsson, Tilda Heimersson och vinnaren Antonia Göransson.
Jakobsson vann ju för övrigt sedan 2011, på sin andra nominering.

I kväll får vi med mycket stor sannolikhet för andra året i rad en vinnare som varit nominerad två gånger. Jag tycker att det här är väldigt konstigt. Men sannolikt tycker inte Svenska Fotbollförbundet att det finns tillräckligt många svenska talanger, utan hoppas att vi skall glömma tidigare nomineringar, och tar med de främsta tills de får priset.

Det innebär väl att Lina Hurtig skulle kunna få genombrott i minst två–tre år till…

Bachmann syndabock när Malmö drabbades av guldfrossa

Publicerad den av
Svara

Ramona Bachmann har gjort många avgörande insatser för LdB FC Malmö i jakten på det tredje raka SM-guldet. Fast i dag var det Bachmann som bjöd in Tyresö i guldmatchen. För efter 1–1 i Umeå måste plötsligt Malmö ha poäng på lördag.

Det var tidigt klart att Malmö hade rejäl guldfrossa. Huvuddelen av spelarna verkade må dåligt av att ha bollen.
Inte minst darrade backarna i uppspelsfasen.Det gick inte att se att det var tre nuvarande landslagsspelare och en blivande i den fyrbackslinjen.
Och det var ganska talande att det var landslagsbacken Lina Nilsson som oattackerad bjöd på den indianare som öppnade för Umeås ledningsmål. Jenny Hjolman sköt, och tvingade en storspelande Thora Helgadottir till en kanonräddning. På den följande hörnan tryckte Emmelie Konradsson in 1–0.

Och precis efteråt gav sedan Ramona Bachmann bort guldet. Hon visade både desperation och dumhet när hon tog med sig bollen med handen, och helt korrekt fick sin andra varning för hands.

Resten av matchen kämpade tio Malmöspelare mot elva motståndare – och mot sin egen guldfrossa.
Amanda Ilestedt, Katrin Schmidt och framför allt Sara Björk Gunnarsdottir var en trio i Malmö som visade vinnarvilja. De lät sig inte nedslås, utan sprang kopiöst för att vända matchen. De sistnämnda fick också kanonlägen. Men där var kylan inte på samma nivå som viljan.

Sett till målchanser borde Malmö ha vunnit med ett eller ett par mål, 3–2 eller 4–2. Bland annat hade man ju två stolpträffar. Men det var bara Elin Rubensson som lyckades överlista en storspelande Caroline Jönsson. Hade jag varit Tyresöspelare hade jag nog skickat ett fång rosor till den före detta landslagsmålvakten.

För nu blir det en guldmatch på lördag.

En guldmatch som förstås är ekonomiskt bra för Malmö. Jag var inne på det i det här inlägget. Fast det är det enda sättet som dagens resultat var bra för de regerande svenska mästarinnorna.

För skrev jag 70–30 i Tyresöfavör i det förra inlägget, så närmar det sig nog 80–20 efter den andra halvleken i dag.
Det enda som talar till Malmös fördel är att man har hemmaplan, och att Tyresö har haft förtvivlat svårt att vinna avgörande matcher. Det kan blir två lag med guldfrossa på Malmö IP på lördag…

Jag har sett att Fotbolls-Sverige utanför Malmöområdet jublar över att det blir en avgörande final. Och visst är det kul på många sätt.
Men det megafokus som damfotbollen kunde få på lördag lär det inte bli. För tyvärr ligger guldmatchen på helt fel dag.
Alltså dagen före herrallsvenskans sista omgång. För som det ser ut i herrarnas guldstrid kommer troligen matchen Malmö–Tyresö drunkna i mediabevakningen av den herrallsvenska guldstriden. Tyvärr.

De sista orden sparar jag till Lina Hurtig. 17 år, och med ett spelsinne som få andra i svensk fotboll. Hon måste vara med i nästa års EM-trupp.

Fotbollsgalan och diamantbollen

Publicerad den av
3

Det har diskuterats rejält på twitter idag. Den första debatten handlade om hur Pia Sundhage bör ställa upp sin startelva. Den andra om nomineringarna till Fotbollsgalan, och vem som bör få Diamantbollen i år.

När det gäller landslaget har ju Sundhage deklarerat att hon tänker spela 4-4-2 från början. Den första frågan där blir ju vem av Caroline Seger, Nilla Fischer och Lisa Dahlkvist som får stiga åt sidan. Den andra vem som skall spela bredvid Lotta Schelin på topp.
Mina svar på de frågorna tänkte jag spara till i morgon. Men Radiosportens fotbollsexpert Richard Henriksson har redan redovisat sina tankar. Hör dem här.

I det här inlägget tänkte jag rikta in mig på fotbollsgalan och diamantbollen. Galan först.

Juryn till Ballon d’Or är instruerad att ta mycket stor hänsyn till hur spelarna agerat i de stora turneringarnas avgörande matcher. Översatt till fotbollsgalan bör alltså priserna och nomineringarna gå till spelare som gjort avgörande insatser i OS, damallsvenskan eller finalen av svenska cupen.
I varje fall bygger jag på det tankesättet när jag avger mina synpunkter kategori för kategori:

Årets målvakt
Gudbjörg Gunnarsdottir, Djurgården
Kristin Hammarström, Göteborg
Thora Helgadottir, Malmö
Hedvig Lindahl, Kristianstad
* Här förstår jag inte Lindahls nominering. Hon har inte presterat tillräckligt i år. Jag såg att Sofia Lundgren skrev ”Fotbollsgalan????” på sin twitter. Jag håller med om frågetecknen, men tycker i och för sig inte att Lundgren borde ha varit nominerad heller. Lindahl borde ha ersatts av Carola Söberg eller kanske Susanne Nilsson.
Min vinnare? Jo, det är Thora Helgadottir, som lett Malmö mot guldet. Hon vinner knappt före Göteborgs cuphjältinna, Kristin Hammarström.

Line Röddik Hansen

Årets back
Emma Berglund, Umeå
Line Röddik Hansen, Tyresö
Linda Sembrant, Tyresö
Sara Thunebro, Frankfurt
* Det här är en svår kategori. Jag hade nog tyckt att Vittsjös Ifeoma Dieke hade förtjänat en plats på listan. Och jag tycker att Meghan Klingenberg är Tyresös bästa ytterback. Men då amerikanskan sannolikt anses ha spelat för kort tid i damallsvenskan, och ingen av de nominerade kandidaterna vunnit några titlar i år, så går mitt pris till Danmark.

Veronica ”Vero” Boquete

Årets mittfältare
Anita Asante, Göteborg
Veronica Boquete, Tyresö
Caroline Seger, Tyresö
Marta Vieira da Silva, Tyresö
* Här tycker jag att Sara Björk Gunnarsdottir borde tagit plats bland kandidaterna, på överskattade Caroline Segers bekostnad. Seger var alldeles för dålig i OS för att få vara med.
Vinnare? Ja, det är verkligen inte lätt. För Marta, Vero och Asante är alla tre favoritspelare på olika plan. Trots att Marta har gjort 27 poäng väljer jag Vero, mest för att hon har damallsvenskans skönaste bollbehandling.

Anja Mittag

Årets Forward
Ramona Bachmann, Malmö
Anja Mittag, Malmö
Christen Press, Göteborg
Lotta Schelin, Lyon
* Här tycker jag att juryn har nominerat rätt kandidater. När det gäller vinnare så faller Schelin bort först. Hon har inte presterat i de stora matcherna i år. Övriga tre kandidater är värdiga vinnare. Press fixade cupguldet till Göteborg, och har burit sitt lag offensivt sett. Hon var dessutom reserv i OS-guldtruppen. Mittag och Bachmann har fört Malmö mot ett troligt SM-guld. Mittag får dock min röst för sin makalösa vårsäsong.

Årets damallsvenska spelare
Ramona Bachmann, Malmö
Veronica Boquete, Tyresö
Anja Mittag, Malmö
Marta Vieira da Silva, Tyresö
* Även här är rätt kvartett nominerad. Då jag valt Mittag och Vero som vinnare i de två senaste kategorierna bör förstås det här också stå mellan dem. Nu utgår jag ifrån att Malmö tar SM-guldet, något man kanske borde vara försiktig med efter att ha sett tisdagens mirakel på Berlins Olympiastadion. Men min röst hamnar därför hos Mittag.

Elin Rubensson

Årets genombrott
Amanda Ilestedt, Malmö
Lina Hurtig, Umeå
Jennie Nordin, AIK
Elin Rubensson, Malmö
* Här tycker jag nog att Susanne Nilsson borde varit nominerad på klubbkamrat Nordins bekostnad. Men efter landslagsuttagningen kan ju inte priset hamna hos någon annan än Rubensson.

Thomas Mårtensson

Årets Tränare
Elisabet Gunnarsdottir, Kristianstad
Peter Moberg, Malmö
Thomas Mårtensson och Ulf Palmquist, Vittsjö
Torbjörn Nilsson, Göteborg
* Kan utlandsproffs vara med i spelarkategorierna borde väl utlandsbaserade tränare kunna vara med här? Således känns det självklart att Pia Sundhage skulle ha varit nominerad – och dessutom ta hem priset. Att hon inte är med känns som en smärre skandal. I hennes frånvaro står vinsten mellan Malmö och Vittsjö. Moberg hade varit en högst värdig vinnare. Men det Vittsjöduon har gjort av ett sanslöst nederlagsdrabbat lag är en bragd. Så visst borde väl Mårtensson/Palmquist gå hem med priset?

Lotta Schelin

* Så till diamantbollen. I fjol var det självklart att Lotta Schelin skulle få priset som går till årets bästa svenska spelare.
I år är det inte alls lika självklart, även om Schelin förstås återigen är en av de heta kandidaterna.
För hon vann Champion League, franska ligan och franska cupen med Lyon. Och hon avgjorde cupfinalen. Men i OS var hon blek – ja, till och med en besvikelse.

Inom herrfotbollen hade det sannolikt räckt för att vinna guldbollen. Men inom damfotbollen är det landslagen som gäller – inte klubblagen. Se bara på USA och Kanada, där spelarna inte ens tillhör några klubblag.

Idrott handlar om att vara bäst när det gäller. Och i år var det OS som gällde inom damfotbollen.

För mig känns det därför konstigt att någon som underpresterat i OS skulle få diamantbollen. Jag kommer inte protestera högljutt om hon vinner. Men trots att jag anser att Schelin är Sveriges bästa spelare tycker jag inte att hon bör få priset i år.

Vilka presterade då i OS?

Högst betyg på min lista fick Sara Thunebro, närmast följd av Nilla Fischer, Marie Hammarström, Emma Berglund och Linda Sembrant.

Thunebro spelade i och för sig Champions Leaguefinal i våras. Men annars har hennes år i Frankfurt mest innehållit bänknötande. Bästa svenska i OS kan därför inte heller vinna diamantbollen.

Kvar är alltså Fischer, Hammarström, Berglund och Sembrant. Av dem röstar jag på Fischer. Lagkaptenen försökte verkligen bära det svenska laget i London. Från sin defensiva mittfältsroll gjorde hon lika många mål som Schelin. Dessutom visade hon vinnarvilja, när vi jagade kvittering i kvartsfinalen mot Frankrike.

Nilla Fischer

Nilla Fischer

Säsongen i Linköping har däremot inte blivit som Fischer tänkt sig. Men utan att ha sett henne sedan hon växte inte i rollen som mittback så verkar det som att hon stabiliserat upp LFC:s backlinje. Alltså känns hon som enda rimliga vinnaren.

Är jag helt fel ute. Eller vad tycker ni?

Ett par roliga listor

Publicerad den av
2

Listor är kul. Och under veckan har två damfotbollslistor fångat mitt intresse. Dels Maja Johansson:s ranking av Sveriges 20 största talanger, dels bloggen Spelare12:s nya klubblagsranking för Europa.

När det gäller talangrankingen så finns den på den här länken. Där upplever jag att de fem spelare som jag verkligen tror på också är topp fem.

Sedan kan man ju ha synpunkter på ordningen. Om listan är gjord efter hur långt talangerna har kommit i nuläget så tycker jag att Amanda Ilestedt borde toppa. Hon är mer nyckelspelare i Malmö än vad Elin Rubensson är, och visst var det en jättebesvikelse att inte Ilestedt togs med i veckans A-landslagstrupp?

Görs talangrankingen efter högst potential totalt sett är Lina Hurtig den jag skulle placera högst. Där ser jag inga gränser för hur långt det kan bära.

Så till bloggen Spelare12:s klubbranking för oktober. Den hittar du här. Rankingen är ett svårt, men väldigt kul projekt. Jag kastar mig över den varje gång den uppdateras.

Där har jag tidigare tyckt att de svenska lagen varit övervärderade kontra de tyska och franska. Så är det fortfarande, fast i klart mindre utsträckning än förr.
Att Djurgården exempelvis hamnar åtta platser högre än pigga tyska nykomlingen Gütersloh känns inte rimligt.
Men som sagt, det är svårt att bedöma skillnader i kvalitet mellan ligor och lag. Och rankingen är ett kul projekt.

Så till diverse annat. Här är en länk med kandidaterna till Årets mål i engelsk damfotboll. Själv är jag mest förtjust i Evertonspelaren Toni Duggan:s läckra mål mot Doncaster – ja, jag tänker både på framspelningen och avslutet, och på Arsenalstjärnan Kim Little:s snygga – och sena – segermål i cupfinalen mot Birmingham.

Slutligen så letade jag nyss, utan framgång, efter någon definitiv uppgift på vad vilken typ av knäskada som Vittsjös Vlora Bajraktaraj drabbades av i Örebro förra helgen. Så jag undrar fortfarande om det var korsbandet, eller om hon slapp att bli spelare nummer 16 på den tråkiga listan över korsbandsskadade spelare i årets damallsvenska?

Nya namn: Söberg, Konradsson och Rubensson

Publicerad den av
2

Som väntat innehöll inte Pia Sundhage:s första landslagstrupp speciellt många skrällar. Det kändes ju ofrånkomligt att truppen skulle byggas kring de som varit med förr. Fast jag hade ändå hoppats på några fler nykomlingar.

De enda nya spelarna i den stora truppen är Carola Söberg (nygammal), Emmelie Konradsson (nygammal) och Elin Rubensson. Både Söberg och Konradsson är hittills bokförda för varsin landskamp.
Truppen är för övrigt uttagen av Calle Barrling – som framöver skall leda F19 och U23 – och den nya assisterande förbundskaptenen Lilie Persson.

Ledarna först. Persson skall fungera som assisterande förbundskapten med ansvar för anfallsspelet. Vem som skall ha ansvar för försvarsspelet är inte beslutat ännu. Kanske att Sundhage väntar ut Tony Gustavsson. Eller vad tror ni?

Så till själva presskonferensen. Där imponerade Sundhage precis lika mycket som väntat. Radiosportens Susanna Andrén twittrade så här:

”Just nu är också Sundhage inte bara förbundskapten utan också pressansvarig, moderator och så vidare… Underhållning.”

Så var det. Den enda missen från Sundhage var att hon kallade Caroline Seger för Carolina Seger, varvid Lilie Persson klev in och rättade.
Det var väl ingen fullträff, men i övrigt imponerade Sundhage alltså enormt.

Till SVT:s Chris Härenstam sa hon så här om hur hon kände sig:

”Det bubblar. Jag är fortfarande lite nervös. För jag vill göra något bra, jag vill vara en bra ambassadör för damfotbollen.”

På de punkterna behöver hon inte vara orolig. Oron borde ligga på att få laget att prestera på högsta nivå när det som mest behövs. Men det verkade Sundhage väldigt medveten om.

Något från SVT-intervjun – se den i sin helhet här – som jag tyckte om var de här orden:

”Det är en löpsport det här. Jag älskar spelare som kommer med fart bakifrån… …Så vi kommer att springa mycket.”

Huruvida det blir 4-2-3-1 eller 4-4-2 återstår att se. För det är inte bestämt ännu.

Ett annat viktigt citat var:

”Det är oerhört viktigt att vi kan få stjärnorna att lysa.”

Så är det. Om det skiner kring Lotta Schelin som det gjorde under VM, då växer Sveriges landslag med flera procent.

Till själva truppen. Jag hade ju gärna sett fler än två nya, unga spelare.

Carola Söberg

För även om Carola Söberg kanske är den tredje bästa målvakten i Sverige just nu, är hon 30 år. Om inte Söberg är tänkt som förstamålvakt, hade jag mycket hellre sett att Stephanie Öhrström eller Susanne Nilsson varit med som tredjenamn i truppen. Mycket hellre.

I backlinjen är det bara beprövade namn. Där saknas helt klart Amanda Ilestedt. Som jag ser det är Malmöbacken definitivt redo för landslaget. Synd att det dröjer till 2013 innan hon får chansen.

På mittfältet tillkommer Umeås Emmelie Konradsson. Det är en spelare som jag sett lite för lite i år för att ge en rättvis analys av. Bilden är bollskicklig, men lite långsam, men som sagt – analysen är långt ifrån fullödig.
Konradsson är en viktig spelare i Umeå, men spontant hade jag hellre sett att hennes lagkompis Lina Hurtig fått chansen att växa in i det landslag, där hon inom några år borde kunna vara en stöttepelare.

Elin Rubensson

Slutligen då forwards. Eftersom både Sofia Jakobsson och Kosovare Asllani togs ut som mittfältare fick trion Jessica Landström, Madelaine Edlund och Susanne Moberg plats i truppen. Jag är tveksam till alla tre, alltså till att de håller på landslagsnivå.
Däremot är det kul att Elin Rubensson får chansen. Henne tror jag mycket på. Sundhage var härligt öppen på frågon om vad Malmötalangen är för typ av spelare:

”Det skall jag ta reda på.”

Många frågor återstår alltså att få svar på kring Pia Sundhages landslag. Några fler svar kommer kanske nästa tisdag, då den här truppen skall ta sig an Schweiz.

Truppen i sin helhet:

Målvakter (3): Kristin Hammarström, Sofia Lundgren och Carola Söberg.

Backar (7): Annica Svensson, Emma Berglund, Sara Larsson, Sara Thunebro, Lina Nilsson, Stina Segerström och Malin Levenstad.

Mittfältare (9): Antonia Göransson, Nilla Fischer, Marie Hammarström, Caroline Seger, Lisa Dahlkvist, Johanna Almgren, Emmelie Konradsson, Sofia Jakobsson och Kosovare Asllani.

Forwards (5): Lotta Schelin, Jessica Landström, Madelaine Edlund, Susanne Moberg och Elin Rubensson.

Önskvärda förändringar i landslaget inför EM

Publicerad den av
6

Startelvan mot Tyskland i Algarve cup

Den 10 juli nästa år inleds EM i Sverige. Eftersom det känns som att Thomas Dennerby varken kan, eller vill vara kvar som förbundskapten innebär det att den nya kaptenen har mindre än elva månader på sig att bygga nytt.

Jag vet att många tycker att det skall rensas rejält i landslaget nu efter OS. Jag tillhör inte den gruppen.
Att bygga ett nytt lag är nämligen inget man gör i en handvändning. Det tar väldigt lång tid, och det krävs mycket testande att få alla bitar att falla på plats.

Sverige lyckades med konststycket i VM i fjol. Och Kanada lyckades i OS i år.
Men i båda fallen hade det testats på ganska många sätt innan bitarna föll på plats. För Sverige gjorde de flesta det precis innan VM med Annica Svensson och Lisa Dahlkvist. Men den sista biten, Josefine Öqvist, hittades inte förrän i tredje VM-matchen.

För Kanada var det delvis slumpen som fick pusslet att gå ut. Flera skador i backlinjen tvingade fram förändringar. Och det var först i tredje gruppmatchen, den mot Sverige, som coach John Herdman hade sitt färdiga medaljlag. I det ingick genidraget att plocka in Jonelle Filigno, som fick göra det defensiva jobbet åt Christine Sinclair och Melissa Tancredi.

Men att börja experimentera vilt med den svenska elvan nu känns inte som någon bra idé. Utan stommen måste komma från VM- och OS-lagen. För så långt efter topplagen är vi ändå inte. Inte om alla är skadefria.

En huvudfråga är vem som skall leda laget. Pia Sundhage är förstås drömnamnet. Fast är det sannolikt?
Bakom Sundhage är kandidaterna inte jättemånga. Magnus Wikman är ett namn som förekommit. Jag tycker att det låter intressant.
Ett annat spännande namn är Tony Gustavsson, som ju bara skrivit korttidskontrakt med Tyresö. Mer om det kommer förresten i ett senare inlägg. Ett fjärde namn som hade känts klockrent är Torbjörn Nilsson.
Ja, jag vet att det hade varit önskvärt med en kvinna. Men tyvärr står inte de kvinnliga kandidaterna på kö.

Vem som än tar över så behövs det förstås en del förändringar. Som jag ser det är de här de viktigaste:

1) Nygammalt spelsystem
Jag tror att det är dags att återgå till 4-4-2, för att få bättre spets på vårt kontringsspel. Nästa år har vi förhoppningsvis tre fullgoda forwardsalternativ i Lotta Schelin, Sofia Jakobsson och Josefine Öqvist, och då bör vi köra med två utpräglade forwards.
I övriga lagdelar ökar konkurrensen när den nu skadade trion Charlotte Rohlin, Sara Larsson och Therese Sjögran kommer tillbaka.
Och så hoppas jag att Antonia Göransson äntligen får chansen att spelas in rejält på vänsterkanten. Jag förstår att hon fick begränsad speltid i OS, för hon hade tappat formen. Hennes topp inträffade i februari/mars i år, då hon höll högsta världsklass. Men på sikt tror jag exempelvis mycket mer på Göransson än på hyllade Kosovare Asllani.

2) Målvaktsbyte
Det här är en viktig punkt. Hedvig Lindahl har haft sina chanser, och bör ställas åt sidan. Tyvärr är återväxten på målvaktssidan ganska dålig, men en av Sofia Lundgren eller Kristin Hammarström bör erbjudas jobbet.
Jag förordar Hammarström. Inte minst då Lundgren verkar vackla lite i sin satsning. Enligt den här artikeln i Corren tvekar hon på en fortsättning i landslaget.

Bakom Lundgren, Hammarström och Lindahl ser det tråkigt nog rätt tunt ut. Jag har sett att journalister vill matcha fram Jessica Höglander. Jag har bara sett henne en gång, och det gav inga som helst landslagsvibbar. I alla fall inte de närmaste åren.
Då sätter jag större tro till Sussie Nilsson i AIK. Kan hon snart vara redo att ta nästa steg, tro?

3) Infasning av framtidsspelare
Det är läge att fasa ut ett antal bänkspelare ur truppen, och satsa på nya, yngre. Jag ser gärna att Amanda Ilestedt, Fridolina Rolfö och kanske även Lina Hurtig och Elin Rubensson erbjuds plats i EM-truppen. De är framtidens stjärnor, och bör få chansen att se och lära för att vara redo att bära landslaget till och i VM 2015.

OS-spelare som jag är tveksam till i framtidens landslag är i första hand Susanne Moberg, Jessica Landström, Madelaine Edlund och Lina Nilsson. Men jag har även svårt att få in Caroline Seger i 2013 års svenska landslag.
Våra två bästa matcher under VM 2011 var segrarna mot USA och Frankrike. De båda hade gemensamt att vi spelade dem utan Seger i laget.
Och utan att jag känner Seger speciellt nära så känns hon inte som någon som sprider positiv energi från bänken. Hon bör alltså ingå i startelvan, eller inte vara med alls.
Men jag vet att Seger är en av de starkaste ledarna i dagens lag. Det kommer således att krävas rejält med mod från den nya förbundskaptenen för att välja bort henne.

* Slutligen ett tips till de unga talanger, som drömmer om att bli landslagsspelare: satsa på att bli ytterback.
Det här tipset gäller både killar och tjejer. För vi har väldigt tunt beställt på positionen. Sannolikt mest för att de bästa spelarna i alla ungdomslag placeras i centrallinjen. Ytterbackar blir oftast de som inte duger till något annat.
Följden är att medan det ser ut att kunna bli mördande konkurrens på mittbackspositionen till hemma-EM så är kölistan till ytterbacksplatserna jobbigt kort. Den blir ännu kortare om Sara Thunebro gör allvar av sitt hot att sluta i landslaget.

Vilken gulddag för svenska idrottstjejejer

Publicerad den av
Svara

JVM-guld i handboll. JEM-guld i golf. JVM-guld i stavhopp. Och för en stund sedan som grädde på moset, JEM-guld i fotboll.

På några timmar i dag har vi upplevt ett makalöst guldregn över svenska damjuniorer. Ett guldregn som överträffar allt annat svenska juniortjejer presterat någonsin.

F19-landslaget i fotboll gjorde en taktiskt stabil insats i EM-finalen mot Spanien. Det var tekniska och passningsskickliga spanjorskor mot fysiskt starka svenskor. Spanien hade mycket boll, men kom sällan till farliga avslut mot ett disciplinerat Sverige.

Det var ganska darrigt målvaktsspel från båda håll. Men som tur var så var det en tavla från Spaniens målvakt som fällde avgörandet, och inte en från Sveriges.

Det var ju när Dolores Gallardo tappade Elin Rubensson:s inspel 18 minuter in i förlängningen som AIK:s tekniker Malin Diaz smällde in det svenska guldmålet.

En stund senare var historia skriven. Sverige har återigen Europas bästa damjuniorer.

Skall man vara kritisk hade jag gärna sett att vi hade haft fler bolltrygga, passningssäkra spelare i laget. Spelare som kan kontrollera tempot i en match. Men man kan inte få allt. Vi fick ett EM-guld, vilket ju är fantastiskt bra i sig. Och det finns som jag tidigare skrivit ganska många spelare med A-landslagspotential i laget. Vilket ju i längden är ännu bättre.

Jag har noterat att det i omgångar här och var har gnällts på att antalet utlänningar i damallsvenskan skulle vara för högt. Det tycker inte jag. Tvårtom tror jag faktiskt att vi har just utlänningarna att tacka för det här guldet. För med alla utländska stjärnor har nivån på damallsvenskan höjts.

Följden har blivit att i princip samtliga spelare i F19-landslaget under året har spelat en mängd matcher på hög internationell nivå. När det gäller tempo och publik inramning har alla svenskor spelat svårare matcher än en JEM-final. Där hade vi fördel mot spanjorskorna.

Slutligen. Här är alla de 18 nyblivna Europamästarinnorna:

Målvakter:
Jessica Höglander och Lina Ringshamre.

Backar:
Amanda Ilestedt, Jennie Nordin, Magdalena Ericsson, Hanna Glas, Alice Nilsson och Saga Fredriksson.

Mittfältare:
Lina Hurtig, Fridolina Rolfö, Petra Andersson, Therese Boström, Malin Diaz, Jonna Andersson och Julia Wahlberg.

Forwards:
Elin Rubensson, Pauline Hammarlund och Mimmi Löfwenius.

Tänk om 93 är lika bra som 77

Publicerad den av
1

Innan fokus till 100 procent läggs på OS skall det avgöras en EM-final för F19 i kväll. Matchen Sverige–Spanien direktsänds 20.00 på Eurosport 2, och går ju förstås inte att missa.

Som förmatch spelar Kanada och Nya Zeeland en av många träningslandskamper inför OS. Den matchen sänds i samma kanal, fast med starttiden 16.00.
Den är förstås också intressant då Kanada spelar i Sveriges grupp. Och att vi kan mötas i en direkt avgörande match om en slutspelsplats i sista gruppspelsomgången den 31 juli.

Tillbaka till F19-EM. I kväll har Sveriges landslag med spelare födda 1993 eller senare chansen att bli första svenska fotbollslandslag någonsin att vinna en EM-final.

Ja, jag vet att damerna vann EM 1984. Och ja, jag vet att F19-landslaget tog EM-guld på hemmaplan 1999.
Men. Inget av de mästerskapen avgjordes i en enda EM-final. 1984 var det hemma- och bortamöten som gällde. Och F19-EM 1999 var ett gruppspel, där Sverige vann guldet eftersom Italien tappade poäng mot Tyskland i sista omgången.

Den enda rena EM-final ett svenskt flicklandslag har spelat var när F19-landslaget mötte England 2009. Då föll vi med 2–0. Bättre lycka i kväll?

Svensk damfotbolls finalfacit är för övrigt ganska dåligt. På A-nivå har vi förlorat tre EM-finaler; en gång mot Norge (1–2, 1987), och två mot Tyskland (2–3, 1995 och 0–1, 2001). Dessutom har vi som bekant förlorat en VM-final, 1–2 mot Tyskland 2003.

Hur viktigt är då ett EM-guld på F19-nivå?

Ja, egentligen är det ju inte jätteviktigt. Att vi är i final visar att vi har bra återväxt, vilket är positivt. Men från 1999 års EM-vinnande F19-lag fick vi egentligen inte fram en enda A-landslagsspelare.
Och det är ju för att fostra och förbereda spelare för A-landslaget som vi har våra flicklandslag.
Egentligen är det bättre att åka ur i EM-kvalets första omgång, och få fram en A-landslagsspelare, än att ta F19-guld utan starka profiler.

Alltså var 1999 års guld inte till stor nytta för svensk fotboll.

Vilka var de bärande spelarna i guldårgången med spelare födda 1980?
Jo, de hette bland annat Lina Call, Ida-Linn Mats, Helena Hasselberg och Marlene Sjöberg.
Den årgångens dåvarande storstjärna, Sunnanås Malin Gustafsson, var inte med i EM-laget. Hon var redan ordinarie i A-landslaget, och spelade istället stora VM i USA den sommaren. Och den 80:a som blivit bäst i efterhand, Charlotte Rohlin, platsade inte i F19-truppen.

Oavsett hur det går mot Spanien i kväll tror jag att vi på sikt kommer att få mycket nytta av årets finallag. För det känns som att det är en riktigt guldtrupp som är på plats i Turkiet.
Min gissning är att minst fem spelare kommer att bli stabila A-landslagsspelare inom några år. De jag i första hand tänker på är Amanda Ilestedt, Fridolina Rolfö, Lina Hurtig, Julia Wahlberg och Elin Rubensson.

Minst de två förstnämnda hoppas jag för övrigt finns med redan i nästa års A-trupp till hemma-EM.

Vilka årgångar har då varit våra bästa genom tiderna?

Jag gjorde faktiskt en genomgång av tidigare F19-EM häromdagen. Det första mästerskapet spelades så sent som 1998, vilket gör att det är 15:e finalen i kväll.

Semifinallaget 2003 var starkt. I det fanns aktuella OS-spelare som Nilla Fischer, Johanna Almgren och Caroline Seger. Finallaget 2009 hade Antonia Göransson och Sofia Jakobsson som lysande stjärnor.

Men Sveriges allra mest gyllene årgång fick aldrig chansen att ta EM-guld – vilket den borde ha gjort, om den fått chansen.

Vilken årgång tänker jag på då?
Jo, den med spelare födda 1977. I den makalösa kullen fanns ju elva blivande mästerskapsspelare i Caroline Jönsson, Ulla-Karin Rönnlund, Hanna Marklund, Sara Call, Frida Östberg, Anna Sjöström, Tina Nordlund, Linda Fagerström, Minna Heponiemi, Therese Sjögran och Victoria Svensson. Dessutom var Karolina Westberg och Salina Olsson 78:or och kvartetten Hanna Ljungberg, Sara Larsson, Sara Thunebro och Therese Lundin 79:or.

Får vi en lika fantastisk utdelning på 93:orna som på 77:orna – då är svensk damfotbolls framtid väldigt ljus.

Tyresös förlust borde oroa många

Publicerad den av
Svara

Det skrällde som bekant till rejält i damallsvenskan igår. Kul på många vis. Men sättet som Tyresö föll på var inte roligt för landslaget. Tvärtom borde det göra Thomas Dennerby och alla supportrar rejält oroliga.

Jag har ju tidigare ifrågasatt snabbheten i Tyresös backlinje. Och kolla in det här klippet, och se hur lätt Linda Sembrant blir frånsprungen av Kosovare Asllani. Sembrant är en briljant passningsspelare, men hennes snabbhet håller inte på internationell nivå. Men som det ser ut nu är hon troligen en av våra ordinarie OS-mittbackar.
Jämför förresten Sembrants snabbhet med Kristianstads Sif Atladottir som springer ikapp Marta gång på gång i klippet. Och isländskans räddning bakom Hedvig Lindahl är en självklar kandidat till Årets Räddning 2012.

För övrigt är ju Veronica Boquete:s passning på slutet ett kandidat till Årets Passning 2012. Och Marta:s avslut en kandidat till Årets Miss 2012.

Apropå Dennerby, kan man se hon tycka till om landslagets skadeläge på förbundets webb-tv. Det går inte att länka till enskilda reportage, men just nu kommer Dennerbyintervjun upp som förstaval.

* Även AIK skrällde ju till rejält. Och det var en skräll… För att Kristianstad har en hög högstanivå vet man ju. Men att AIK skulle kunna slå LdB FC Malmö kunde jag inte ens ana.
Segern gör att AIK nu är med i serien på allvar. Men vilken klubb kan vara Stockholmslagets tänkbara räddningsplanka?
Som jag ser det ligger Kif Örebro illa till. Och kanske även Umeå.

I Malmö klev Katrine Veje av knäskadad. Det lutar åt årets sjunde korsbandsskada i damallsvenskan. Så fruktansvärt tråkigt.
Skönt dock att Umeåtalangen Lina Hurtig inte hade dragit av sitt korsband. Hon blir ”bara” borta en månad.

* Så till en internationell utblick. Jag börjar i Tyskland, där jag redan har skrivit om toppstriden här.
Den som vill se bilder har först höjdpunkter från Duisburg–Potsdam på den här länken. Njut av Patrica Hanebeck:s båda läckra mål. Och av Alyssa Naeher:s fina räddning på Simone Laudehr:s friläge. Vill man se hela matchen går det att göra här.

Och här hittar du höjdpunkter från Wolfsburg–Frankfurt, där publiksiffran för övrigt var finfina 8689. Jag noterar att Desirée Schumann konserverat sin formtopp från Champions Leaguefinalen. Och nog är väl förresten den matchavgörande straffen snällt dömd? Vill man se hela matchen går det att göra på den här länken.

I Tyskland var väl nyheten om att liganian Hamburg SV drar sig ur seriesystemet helgens tråkigaste. Jag försvarar förstås inte att storklubbar väljer att skylla sin dåliga ekonomi på damlaget.
Fast samtidigt behöver man väl inte vara nationalekonom för att förstå att ett proffslag med en snittpublik på 399 åskådare har svårt att gå ihop ekonomiskt? Tyvärr.

* I Frankrike leder numera Lyon ligan en poäng före Juvisy. I går blev det 3–0-seger mot PSG. Louisa Necib gjorde det här läckra målet.
Lotta Schelin spelade första halvlek. När hon gick av ledde hennes lag med 2–0. Hon – och de 4500 åskådarna – fick efter paus se Sonia Bompastor göra 3–0 och bli tvåmålsskytt.

* I Japans Nadeshiko League vann Inac Kobe Leonessa sin sjätte raka match i ligan. Man gjorde det borta mot Albirex Niigata. När lagen möttes ifjol såg hela 24 546 åskådare hur Homare Sawa blev tvåmålsskytt. Se klipp från fjolårets folkfest här.
Nu har VM-guldhysterin börjat lägga sig i Japan. Och i går stannade publiksiffran på 3146 när Kobe vann med 3–1 efter två mål av Shinobu Ohno och ett av Megumi Takase.

Lotta Schelin fransk cuphjältinna

Publicerad den av
Svara

Lotta Schelin var tillbaka i Lyons startelva i dagens cupfinal mot Montpellier. Och vår svenska superstjärna gjorde ingen besviken.

Schelin gjorde båda sitt lags mål när Lyon blev mästarinnor efter att ha vunnit med 2–1. Målen föll i andra och 13:e minuterna, och gav förstås Lyon en smakstart inför 7200 åskådare.
Se en intervju med Schelin, och alla tre målen här. Målen var för övrigt Schelins nummer 100 och 101 för Lyon. Imponerande.

Resultatet visar att den franska ligan har flera lag av yttersta världsklass. Eftersom Lyon är bäst i världen, och Montpellier, PSG och Juvisy alla gör jämna matcher med Schelins lag så undrar jag inte om Feminine division 1 är med och krigar med damallsvenskan om vilken liga som är näst bäst bakom Frauen-Bundesliga.

* I damallsvenskan tog Djurgården en nödvändig trepoängare idag. Därmed har de chans att ta de sex–sju poäng under våren som kommer att krävas för att hänga kvar. Umeå däremot verkar vara rejält nere i skiten för tillfället.
Jag tyckte att laget såg väldigt uddlöst ut mot Tyresö. Lina Hurtig behövs nog. Och förhoppningsvis är det ingen fara med supertalangens knä. Svar på det väntas de närmaste dagarna.

* Till sist ser jag att mina favoriter i den vitryska Premier League Women, Molodechno, åkte på en ny tuff smäll i den sjunde omgången.
Topplaget Minsk vann med 15–0, vilket innebär att Molodechno nu har noll poäng och 1–75.
Det räcker nog inte att sparka tränaren för att ta sig ur den här prekära situationen. Eller vad tror ni?

Lina Hurtig – ett namn att lägga på minnet

Publicerad den av
Svara

Som jag skrivit kikade jag på tv-sändningen från F17-landslagets EM-kvalkamp mot Danmark tidigare idag.
Jag hade inte sett Lina Hurtig i aktion tidigare. Nu har jag det, och det behövdes inte många minuter för att förstå att hon är en blivande landslagsspelare.

Hon fullständigt ägde planen. Varenda duell hon gick in i kom hon segrande ur. Kreativ, bollsäker och duktig i närkamperna. Ja, där har Umeå en diamant, som de förhoppningsvis kan slipa till yttersta världsklass.

Matchen blev för övrigt 0–0, och det skall Sverige vara gladast för. Danskorna hade nämligen fler klara målchanser. Den svenska backlinjen var oorganiserad, och arbetsfördelningen där kändes ibland högst oklar. Dessutom låg den ofta väldigt lågt, vilket skapade en stor yta bakom det svenska mittfältet.
Det kan i och för sig även beror på att mittfältarna tog för dåligt defensivt ansvar. Men vilket av skälen det var är svårt att se på tv.

Svenskorna var däremot duktiga offensivt, och hade också en handfull chanser som kunde resulterat i mål. Den svenska chansen att göra Schweiz, Frankrike och Tyskland sällskap i EM-slutspelet lever i högsta grad efter krysset.
Vinner Sverige på tisdag mot avsågade Holland, och det med större siffror än vad danskorna gör mot Finland, så är slutspelsplatsen svensk.

Lina Hurtig är redan nämnd, och hyllad. Och henne ser vi redan i damallsvenskan i år. En annan spelare som spelar i allsvenskan senast 2013 är Tölös mittfältare Julia Wahlberg. Hon visade löpstyrka, teknik och kreativitet. Helt klart intressant.
Även Kif Örebros forward Linda Hallin visade klass, även om jag kanske hade hoppats ännu mer från hennes fötter.

* Just Kif Örebro hade väl de flesta väntat sig mer av i allsvenskan. Premiärens 0–7 kom man undan eftersom det var mot Tyresö – som ju är världsbra. Men dagens 0–6 mot Göteborg måste det vara jobbigare att vara Örebrospelare.
2–15 på fyra omgångar är ju pinsamt för ett lag med ambitioner att sluta på den övre halvan.
Mina tips tidigare var däremot inte pinsamma. Tvärtom var de rätt bra. Att Göteborg och Kristianstad skulle vinna var väl kanske inte så svårfunnet. Men jag är nöjd med att pricka in både Christen Press och Kosovare Asllani som målskyttar – även om det var Press som gjorde två.

* I Frankrike gjorde Lotta Schelin ett av målen när Lyon bara vann sin cupsemifinal mot Arras med 8–0. Jag skriver bara eftersom jag anade att det skulle kunna bli tvåsiffrigt mot division II-laget. Japanskan Ami Otaki hade en bra dag, och gjorde tre av Lyons mål.
På tisdag avgörs det om Lyon får möta PSG eller Montpellier i finalen den 13 maj. Den spelas alltså bara fyra dagar innan Champions Leaguefinalen.

* I Italien vann svensklaget Bardolino Verona med 1–0 borta mot Venezia. Både Stephanie Öhrström och Maria Karlsson spelade hela matchen, och den först nämnda höll således nollan.
Övriga topplag vann också, vilket gör att läget i jakten på andraplatsen är oförändrat. Sassari Torres har i praktiken vunnit serien, då man leder med sju poäng med tre omgångar kvar att spela. Idag vann man med 8–0 mot AC Milan, och seriens skyttedrottning Patrizia Panico gjorde fyra av målen.

* Fyra mål gjorde även Sandvikens Melissa Bjånesöy när hennes lag vann med 5–1 mot Kattem i norska Toppserien. Bjånesöy ligger tvåa i skytteligan med fem fullträffar. Leder på sex mål gör Cecilie Pedersen, som gjorde två mål idag när hennes Lilleström vann med 4–1 borta mot Fart.
Osloderbyt mellan Röa och Stabaek slutade mållöst.
Lilleström är enda laget med full poäng efter tre omgångar. Stabaek, Arna-Björnar och Klepp står på sju poäng. Regerande mästarinnorna från Röa återfinns på plats åtta med två poäng.

Inte Röa, men F17-landslaget

Publicerad den av
Svara

Det är alltså ingen damallsvensk fotboll på tv den här långhelgen. Och det visade sig att jag inte heller kunde se Röa–Stabaek från Sverige.

Däremot kan man se F17-landslaget spela viktig EM-kvalkamp mot Danmark på den här länken. Matchen började 15.00, och det är 0–0 i halvtid.

Det jag har sett är danskorna lite farligare, men Sverige har en riktig toppspelare i Lina Hurtig (Umeå), och hon kanske kan fixa en svensk slutspelsplats.