Sverige slog Danmark i Algarve cup med 2–0 efter att ha haft närmast 100-procentig defensiv kontroll. Visst låter det bra?
Och det fanns mycket positivt att ta med sig från gårdagens landskamp. Framför allt tänker jag på effektiviteten vid fasta situationer, och på försvarsspelet.
Men jag tänker även på ett par individuella insatser. De två spelare som gladde mig mest var Kosovare Asllani och Caroline Seger. Precis som i PSG:s match i helgen så visade Asllani att hon är i väldigt god form för tillfället. Hon har bra intentioner i princip varje gång hon får bollen.
Jag känner att jag ofta gnäller på, och ifrågasätter Caroline Seger. Men i går tyckte jag från min plats framför tv:n att hon gjorde en väldigt bra match, där hon i perioder hittade in med flera fina passningar till rättvända medspelare. Det var tydligt att danskorna låg tätt på henne, och försökte minimera hennes tid med bollen. Men jag tyckte att hon löste det väldigt bra genom att ibland hålla sig borta från spelet en stund, för att spela en större roll en stund senare.
Jag fick uppfattningen att hon verkligen sökte att hitta rättvända medspelare – vilket var fantastiskt roligt att se. Jag tycker ju att hon ofta annars har sökt mer eller mindre meningslösa uppspel på felvända, och markerade medspelare.
Det är väldigt svårt att få en helhetsbild från tv:n. Men min uppfattning var att balansen på det svenska mittfältet totalt sett var riktigt bra. Lisa Dahlkvist får ofta mycket kritik för sitt korta passningsspel. Så även på Eurosport i går. Och det stämmer ju att hon är en svag passningsspelare när hon hamnar under press. Men känslan i går var att hennes enorma löpvilja gott och väl vägde upp bristerna.
Med Dahlkvist i den offensiva rollen har vi en central mittfältare som fullföljer sina löpningar i offensiven, och som inte fuskar en millimeter i defensiven.
Min känsla var att den svenska backlinjen framför allt skall tacka Dahlkvist för att det blev en lugn dag på jobbet.
Jag tyckte egentligen inte att någon av spelarna i startelvan var underkänd. Elin Rubensson:s passningsspel var dock svagt inledningsvis. Sedan slog hon en utmärkt frispark, som jag först trodde gick rakt in i mål. Det verkar väl dock som att Charlotte Rohlin hade en liten touch, och skall stå som målgörare.
Bland inhopparna gladdes jag mest av Emma Lundh, som var pigg och tog initiativ. Kul att se. Jag har ju varit lätt negativ till uttagningen av henne, men fortsätter hon att göra så bra inhopp kommer jag med glädje att omvärdera min uppfattning.
Nu har jag varit väldigt positiv. Och 2–0 mot Danmark är förstås positivt. Fast var det svenska spelet verkligen så fantastiskt?
Svaret på frågan är väl egentligen nej. Det som var fantastiskt var de fasta situationerna och den defensiva kontrollen. Jag kan bara erinra mig två danska lägen på 90 minuter. Jag tänker dels på Nadia Nadim:s skott ur halvdålig vinkel i den andra minuten, och samma spelares ”halva friläge” i den 58:e. Och inget av de båda lägena blev egentligen riktigt farligt.
Här kan man dock fråga sig hur mycket det berodde på svensk skicklighet, och hur mycket som berodde på dansk oförmåga. För nog var det danska laget utan spelare som Line Röddik Hansen, Katrine S Pedersen, Julie Rydahl Buhk och Pernille Harder riktigt, riktigt svagt?
Ett mer tydligt svar på den frågan får vi i den två kommande matcherna när danskorna ställs mot Japan och USA.
Det är ju samma motståndare som väntar för Sverige i de kommande matcherna – fast förstås i omvänd ordning. Frågetecknet inför de båda matcherna är vår förmåga att skapa chanser i vanligt spel.
Vad jag kan minnas bara vi lyckades spela till oss två på 90 minuter i går. Och av dem är bara en med på det här klippet:
Den andra jag tänker på Emmelie Konradsson:s läge, där hon var helt ensam i straffområdet – men sköt högt över.
Bristerna i att skapa målchanser i det uppställda spelet doldes ju väl i går genom att de fasta situationerna var så vassa. Till och med de många korta hörnorna skapade ju ofta oreda i det danska straffområdet, och vi kunde ju faktiskt har gjort något mål till på fasta situationer.
Slutligen tillbaka till Caroline Seger. Det jag tycker är mest intressant i de två kommande matcherna är att se om hon kan klara rollen lika bra mot bästa möjliga motstånd. I den här positionen får man ju inte bjuda på något, vilket gör att man måste försöka spela med ganska stora marginaler.
Det är ju ganska typiskt att Nadims ”halva friläge” uppstår genom att Seger missar en brytpassning. Alla har givetvis rätt att missa passningar. Men det är mer eller mindre kostsamt på olika positioner. Och i ett 4-1-3-2-spel blir det jobbigt om ”ettan” slår offensiva passningar rakt till motståndare.
Dessutom är det ju så att risken ökar med kvaliteten på motståndet. Lag som USA och Japan bör man ju inte bjuda på kontringsläge i situationer där vi är på väg uppåt med laget. Så mitt fokus i morgon kommer att ligga på hur Seger hanterar sitt risktagande.
* I övrigt i Algarve noterades följande resultat i går:
Det mest intressanta resultatet är väl utan tvekan att Sveriges VM-kvalmotståndare Skottland lyckades ta poäng av Frankrike. Dessutom efter att ha gjort båda målen. Starkt av skotskorna, för vi minns ju hur det gick för oss mot Frankrike för några veckor sedan.
* I skymundan i går avslutades U23-turneringen i La Manga genom att Sverige spelade 2–2 mot Tysklands F20-landslag. Alltså det tyska lag som skall till F20-VM i Kanada under sensommaren. Mimmi Larsson och Jonna Andersson var svenska målskyttar:
Det verkar som att det kan finnas ett slags kryphål i reglerna kring ekonomiska missförhållanden som gör att Tyresö kommer att slippa tvångsnedflyttning – om de lyckas rekonstruera sitt bolag.
Till synes så gäller bara tvångsnedflyttning vid konkurs – både av förening och AB – och vid ackord inom förening. Vid ackord inom AB verkar det inte hända något. Tyresö ser alltså ut att räddas av att man har drivit elitverksamheten i ett AB de senaste åren.
Frågan är om de som skapade reglerna hade tänkt att elitlag skulle kunna slippa tvångsnedflyttning genom den här lösningen. Vilket som är det här förstås bra för Tyresö.
Nu till roligare saker, som sport – och landslaget. Startelvan till morgondagens möte med Danmark ligger uppe på svenskfotboll.se. Den ser ut så här: Hedvig Lindahl – Jessica Samuelsson, Nilla Fischer, Charlotte Rohlin, Elin Rubensson – Caroline Seger – Sofia Jakobsson, Lisa Dahlkvist, Therese Sjögran – Antonia Göransson, Kosovare Asllani.
Det är en elva som glädjer mig på många sätt. Jag gillar valet av ytterbackar, att Seger är placerad i den släpande rollen samt att Göransson testas som forward. Dessutom tror jag att Dahlkvist kan vara en tillgång i sin offensiva roll. Där är det minnena från hennes fina djupledslöpningar under VM 2011 som kommer upp på näthinnan.
Efter EM hackade vårt svenska landslag sig fram under hösten. Nu är det dags för en nystart. Jag förväntar mig inga spelmässiga underverk, men jag tycker att Pia Sundhage har gjort så mycket det går med de tillgängliga spelarna.
Däremot känns det som att bänken är den tunnaste landslaget har haft på mycket länge. Det är inte många spelare där som man känner kan förändra en matchbild.
Men startelvan är som sagt intressant, så det blir riktigt kul att se vad laget kan uträtta i morgon.
Om det svenska laget famlade under avslutningen av fjolåret var hösten rena raset för morgondagens motståndare, Danmark. I VM-kvalet kryssade danskorna borta mot svaga Serbien – och man förlorade hemma mot Schweiz.
Nu får man dessutom klara sig utan nyckelspelarna Katrine S Pedersen och Pernille Harder. Den nya danska förbundskaptenen Nils Nielsen står inför en riktigt tuff utmaning i sitt lagbygge.
Även om vi har många skador känns Sverige som klara favoriter i morgon. Matchen startar 19.00 – och direktsänds av Eurosport.
För alla er som älskar damfotboll på allra högsta nivå finns det dock en godbit redan tidigare på dagen. 13.30 direktsänder nämligen Eurosport även USA–Japan från Algarve cup, alltså mötet mellan lagen som spelat mot varandra i de senaste OS- och VM-finalerna. På pappret blir det inte så mycket bättre än så.
Några fler matcher från Algarve och Cypern kommer att vara tv-sända. De länkar jag hittar kommer jag att lägga upp dem här. Håll utkik. Den enda jag hittat hittills är Tyskland–Island (avspark 16.00)
Göteborgsområdets båda damallsvenska lag har spelat träningsmatcher i dag. Båda vann klart mot motstånd från lägre divisioner.
Göteborg FC är på träningsläger på Kanarieöarna. Där slog man hemmalaget Gran Canaria med 7–0 efter tre mål från Manon Melis. Jitex mötte division 1-laget Falköpings KIK och vann med 5–1. Även Mölndalslaget hade en tremålsskytt i Anna Hjälmkvist.
I söndags skall Kristianstads DFF ha vunnit med 5–0 mot danska Skovlunde i en träningsmatch. Några målskyttar har jag inte lyckats få fram. Det är nämligen så att Kristianstad för tillfället är klart sämst i serien på information. Deras Twitter- och Facebookkonton har inte uppdaterats sedan årsskiftet, och den officiella hemsidan berättar bara resultatet – inget mer.
Linköping redovisade sitt bokslut i går. Det blev 64 000 kronor plus, och man har därmed numera 100 000 kronor i eget kapital. Noterbart är att man tvingades minska satsningen med cirka 700 000 kronor från 10,1 miljoner 2012 till 9,4 miljoner i fjol. Noterbart också – och kul – att fem av de sju styrelseledamöterna är kvinnor.
* Helgens målkavalkad från franska ligan ligger nu uppe på Youtube. Tyvärr är inte Kosovare Asllani:s båda mål med i klippet. Däremot kan man se Josefine Öqvist göra mål för Montpellier:
Den tyska seriefinalen och den australiska mästerskapsfinalen är redan avhandlade här i bloggen. Men det spelades ju mer damfotboll under helgen.
Den andra tyska toppmatchen, Bayern München–Turbine Potsdam, borde ha kunnat vara ett svenskmöte. Men som bekant hade Olivia Schough problem med ett knä, och tvingades vila. Antonia Göransson var i spelbart skick, men fick sitta kvar på bänken under hela matchen. Jag trodde faktiskt att hennes fina inomhusform skulle kunna ta henne in i startelvan. Men Göransson är kvar i tränare Bernd Schröder:s frysbox.
Faktum är att Göransson bara har startat i två av den elva ligamatcherna den här säsongen, och gjort inhopp i ytterligare fem. Totalt har hon spelat 336 av 990 minuter i serien. En säsong funkar det med sådan begränsad speltid. Men över tid behöver hon garanterat få en större roll om hon skall kunna fortsätta slåss om en plats i landslagets startelva.
Så till själva matchen. Den vann Potsdam med 2–1. Bayerns amerikanska back Gina Lewandowski gav sitt lag en tidig ledning genom att nicka in en hörna. Även Ada Stolsmo Hegerberg:s kvittering kom på nick efter hörna, slagen av Lisa Evans. I den andra halvleken fick Hegerberg assist till Evans när skotskan lobbsköt in segermålet.
Se det målet, och alla andra från helgens tyska ligaomgång, på den här länken.
Helgens målskytt i Frauen-Bundesliga blev Sofia Nati som gjorde alla matchens tre mål när Duisburg vann mot Sindelfingen. Sedan Duisburg gick upp i MSV och bytte dräkter har man nu tagit sex poäng och lyft ur nedflyttningsstriden. I den är däremot Cloppenburg och Sofia Jakobsson i högsta grad indraget. Med sina nio poäng är laget bara en poäng och åtta mål över strecket. Under ligger Sindelfingen och Hoffenheim. Känslan är att det blir en kamp mellan nykomlingarna Hoffenheim och Cloppenburg om vilket lag som skall undvika att följa med Sindelfingen ner i andraligan.
Potsdams seger, tillsammans med krysset mellan Frankfurt och Wolfsburg, innebär att kampen om guldet fortsatt står mellan tre lag. Så här ser tabelltoppen ut när ligan kommit halvvägs:
Redan på onsdag inleds nästa omgång. Då har Wolfsburg lurig bortamatch mot Bayern München. Och kanske kan Schough debutera i mötet med Nilla Fischer.
* I Frankrike vann som väntat alla de fyra topplagen, vilket gör att Lyon fortsatt efter 16 omgångar har tre poängs försprång till PSG, sex till Juvisy och nio till Montpellier.
Alla de fyra spelarna i skytteligatoppen gjorde varsitt mål. Därmed fortsätter Marie-Laure Delie och Gaetane Thiney att dela ledningen, nu på 17 mål. Josefine Öqvist gjorde ett av Montpelliers mål vid 2–1-segern mot Guingamp. Öqvist är därmed fortsatt trea i skytteligan på 15. Fyra ligger Laetitia Tonazzi på 13.
Lotta Schelin spelade inte i helgen, och står kvar på elva mål. Däremot spelade Kosovare Asllani för PSG. Hon gjorde dessutom två mål, hennes fjärde och femte för säsongen.
* I går vann Nya Zeelands U20-landslag mot Papua Nya Guineas med 3–0, vilket innebär att Nya Zeeland blev det 16:e och sista landet att kvala in till sensommarens F20-VM i Kanada. Alla deltagande nationer går att se på den här länken.
* Linköping vann även sin andra träningsmatch i Finland. Jag hann bara se en mycket kort del av matchen. Under den tiden blev jag inte alls lika imponerad av LFC:s spel som mot Åland United. Det blev också ”bara” 2–1 mot PK-35 Vantaa. LFC:s mål, som gjordes av Stina Blackstenius och Emma Lennartsson, går att se på den här länken.
LFC presenterade dessutom i dag Linda Sällström:s ersättare. Okända japanska mittfältaren Aya Noguchi tar plats i truppen, minst under vårsäsongen. Det känns spontant som lite av en chansvärvning. Men vi får se, Noguchi blir kanske en jättehit i damallsvenskan.
* Även Piteå var i Finland i helgen. Söndagens möte med Pallokissat från Kuopio slutade 1–1 efter att Hanna Pettersson gjort det svenska målet.
* Jag har inte heller redovisat AIK:s träningsmatch från i lördags. Nykomlingarna vann då med förkrossande 6–0 mot Kvarnsveden. Elin Sjölander stod för ett tvättäkta hattrick efter paus.
* FC Rosengård förlorade lite överraskande i dag i Turkiet mot ryska ligatvåorna Zvezda Perm med 2–1. Therese Sjögran gjorde 1–0 för Rosengård, men ryskorna vände genom mål på straff och hörna. På sin Twitter skrev tränare Jonas Eidevall så här om Zvezda:
”Väldigt försvarsstarkt lag som vi inte orkar passa och löpa sönder idag.”
Dåliga nyheter för Rosengård är att Thora Helgadottir fortsatt har skadeproblem. Isländskan är ju i högsta grad en nyckelspelare för mästarlaget.
* Gårdagens enda damallsvenska möte gick mellan Tyresö och Umeå. Tyresö vann med 4–1 efter att Christen Press blivit tvåmålsskytt. Båda hennes mål är riktiga klassavslut. De går att se på klippen här nedan:
1–0, Christen Press, skott i krysset efter bara 27 sekunder:
1–1, Linnea Ågren, straff efter att Lina Hurtig fällts:
1302 åskådare kom för att se MSV Duisburgs första match i Frauen-Bundesliga. Publiken fick se den ny-, eller skall man kalla det ombildade klubben vinna sin första match.
Duisburg vann nämligen premiären med 2–1 hemma mot Bayer Leverkusen. Det var tre riktigt viktiga poäng för att skapa avstånd ner till nedflyttningsstrecket. Jennifer Oster gjorde segermålet i den andra halvlekens första minut.
* Till Italien, där Stephanie Öhrström höll nollan, och Maria Karlsson blev målskytt när AGSM Verona besegrade Firenze med 3–0.
Jag är lite osäker på om det var Karlssons sjunde eller åttonde mål för säsongen. Vilket som är det grymt bra av en mittback att ösa in så många mål.
* Jag skrev om W-league-semifinalen Sydney–Melbourne 2–3 i förra inlägget. Här är ett klipp med matchens fem mål.
* Och här är ett klipp med målen från FC Rosengårds 2–0 mot Fortuna Hjörring i går. 1–0-målet av Anja Mittag är riktigt läckert. Verkligen en aktion av högsta världsklass.
* I Frankrike var det cuphelg. Alla tre svensklagen avancerade. Fattar jag det här rätt gjorde Josefine Öqvist två av Montpelliers tre mål i 3–0-segern borta mot Blanquefort. Kosovare Asllani spelade från start, men blev utbytt i 53:e minuten när PSG vann med 5–0 borta mot Algrange. Däremot vilade Lotta Schelin från Lyons 6–0-seger borta mot Claix.
Startelvan till kvällens landskamp mot Frankrike kom just upp på svenskfotboll.se. Det enda som överraskar är mittfältet, där vi ställer upp med en oväntat defensiv uppställning.
Så här ser startelvan ut: Hedvig Lindahl – Elin Rubensson, Amanda Ilestedt, Nilla Fischer, Sara Thunebro – Lisa Dahlkvist – Antonia Göransson, Caroline Seger, Hanna Folkesson – Kosovare Asllani och Olivia Schough.
Med tanke på orutinen i den tillgängliga truppen är det alltså trots allt ett ganska rutinerat lag vi ställer på benen. Gissningsvis blir det ganska mycket mer orutinerat den sista halvtimman.
På målvaktssidan har det antytts att Stephanie Öhrström skall få stå andra halvlek. Det tycker jag låter som ett intressant och kul byte.
Backlinjen är den väntade. Där ser jag gärna minst en halvtimmes test av Magdalena Ericsson.
Så till mittfältet. Jag tycker ju att den släpande rollen borde vara klippt och skuren för Caroline Seger, som gör alldeles för lite poäng för att spela i den offensiva rollen. Nu testas Lisa Dahlkvist där. Hennes långa passningsspel gör sig bra just framför backlinjen, men det korta är darrigt, vilket inte känns bra för en spelare som har en sådan här nyckelroll.
Mest överraskande är ändå att Hanna Folkesson placeras på vänsterkanten. Personligen ser jag henne som en utmärkt bollvinnare, inte som en kantspringare. Men tanken är kanske att hon skall ha en mer defensiv roll mot Frankrikes starka högerkant där Corine Franco och Elodie Thomis är tänkbara startspelare.
Vårt anfallspar är nytt, och känns lite trubbigt. Kosovare Asllani gör inte speciellt många mål i landslagströjan, och Olivia Schough är ett oskrivet kort på internationell nivå. Men det är två ganska smarta spelare, vilket gör att det ändå finns ett litet hopp om att de skall funka ihop. Här hoppas jag förstås att Lina Hurtig skall få komma in och debutera. Fast jag hade gärna sett att hon haft en riktigt snabb spelare bredvid sig.
Avspark är 20.50, och matchen sänds alltså på Tv4sport.
Jag förstörde min nattsömn genom att kliva upp och kika på landskampen USA–Kanada. Jag fick bland annat se Tyresös Whitney Engen kliva av matchen i andra halvleken till följd av en skada.
Det såg inte så allvarligt ut, och jag har inte sett någon diagnos i efterhand. Så förhoppningsvis behöver inte Engen riskera någon längre bortavaro. Fast man vet aldrig.
USA:s mittbackar spelade annars huvudroller i en ganska tråkig match. Engen gjorde ett offsidemål, och hade ytterligare en chans. Och kollegan Becky Sauerbrunn fixade segermålet när USA vann med 1–0.
Sauerbrunn drev upp bollen mot straffområdet, väggade snyggt med inhopparen Christen Press, och spelade sedan i sidled till en helt fristående Sydney Leroux – som inte kunde missa, trots att det var en liten riktningsförändring. Målet och fler höjdpunkter finns på det här klippet:
Annars skrev jag härom dagen i ett svar på en läsarkommentar att jag uppskattar det till att USA skulle kunna sätta ihop minst fem-sex landslagselvor som skulle kunna vara med och slåss om medaljer i OS och VM.
Även om nattens USA-elva inte gjorde någon kanonmatch var de klart bättre än OS-bronslaget Kanada. Och det blev uppenbart att coach Tom Sermanni minst kan sätta ihop två eller möjligen tre elvor som skulle kunna vinna ett OS eller VM. I natt startade Sermanni med följande manskap: Hope Solo – Ali Krieger, Becky Sauerbrunn, Whitney Engen, Stephanie Cox – Heather O’Reilly, Morgan Brian, Lauren Holiday, Megan Rapinoe – Abby Wambach och Sydney Leroux. Brian har jag inte sett så mycket av tidigare, men hennes insats gav mersmak – hon visade att hon är en spelskicklig, central mittfältare.
Med den A-uppställningen skulle Sermanni kunna ställa upp sitt B-lag så här: Nicole Barnhart – Amy LePeilbet, Christie Rampone, Rachel Van Hollebeke (tidigare Buehler), Kelley O’Hara – Meghan Klingenberg, Carli Lloyd, Shannon Boxx, Tobin Heath – Alex Morgan och Christen Press.
Tobin Heath värmer upp
Och det lämnar följande spelare till C-laget: Jill Loyden – Crystal Dunn, Julie Johnston, Leigh Ann Robinson, Kristie Mewis – Christine Nairn, Erika Tymrak, Lori Lindsey, Samantha Mewis – Amy Rodriguez och Lindsey Horan.
Därmed blir spelare som Ashlyn Harris, Kealia Ohai, Sarah Hagen, Yael Averbuch, Camille Levin, Allie Long, Amber Brooks, Beverly Goebel-Yanez med många fler över till D- och E-uppställningarna.
Det enda landet som ens är nära en liknande bredd är Tyskland. De vann EM-guld med ett halvt B-lag i somras. Men känslan är att de bara har knappt två elvor av högsta världsklass.
De andra lagen i högsta världseliten är tunnare. Exempelvis saknar Japan den bredd som man kanske hade behövt ha för att hänga med i toppen över en längre tid.
Tillbaka till USA. Det är inte bara bredden som imponerar där. Intresset är fortsatt enormt. Publiksiffran på 20862 åskådare i Frisco, Texas var den största på en träningslandskamp på drygt tio år. Det är för övrigt nästan lika länge sedan Danmark var senaste lag att slå amerikanskorna på hemmaplan. Sviten utan hemmaförlust är nu uppe i drygt 9,5 år och hörde jag rätt var det 77 matcher.
Kanada då? Jo, de spelade så här: Erin McLeod – Rhian Wilkinson (Sura Yekka, 74), Kadeisha Buchanan, Lauren Sesselmann, Marie-Éve Nault (Carmelina Moscato, 81) – Diana Matheson (Jonelle Filigno, 86), Desiree Scott, Sophie Schmidt – Josée Bélanger (Brittany Baxter, 71), Christine Sinclair, Adriana Leon (Kaylyn Kyle, 61).
Laget skapade en bra chans i vardera halvlek. Men som vanligt handlade det mesta och kraft och organisation. Kanadensiskorna har väldigt svårt att spela sig fram till chanser.
Noterbart är att Sura Yekka får allt större plats i laget. Hon är född 1997, och känns som ett riktigt spännande framtidsnamn.
* Jag lovade i går att lägga upp en länk till franska toppmatchen PSG–Montpellier, om jag hittade någon. Det var dock så fullt upp på jobbet i kväll att jag inte ens hann tänka fransk toppmatch. Hoppas ni som sökte hittade länkar.
Jag vet bara att PSG vann matchen med 2–0, och håller spänningen vid liv i guldstriden. Och att Kosovare Asllani spelade de första 78 minuterna, men blev mållös.
I dagens andra match vann Lyon borta mot Arras med de udda siffrorna 11–2. Noterbart här är att mästarlaget hade sju olika målskyttar. Lotta Schelin var dock inte bland de sju. Hon spelade nämligen inte i matchen. Varför hon stod över vet jag inte.
* Fjolårets båda allsvenska topplag Tyresö och Rosengård spelade båda träningsmatcher i dag, fast med helt olika utfall. Det skall ju dock poängteras att det ju var ganska rejäl klasskillnad på motståndet.
Veronica ”Vero” Boquete
Tyresö vann med 5–0 hemma mot finska Honka efter att Veronica Boquete gjort tre mål. Rosengård föll däremot borta mot Turbine Potsdam med 4–1. Malmölagets mål gjordes av Katrin Schmidt.
När det gäller matchreferat på egen hemsida vinner Tyresö över Rosengård med utklassningssiffror. Dock saknar jag matchfakta även hos Tyresö. När det gäller träningsmatcher är jag nämligen mest intresserad av att se hur lagen ställt upp, och hur mycket speltid olika spelare får. Så skriv gärna ett referat, men inte utan matchfakta inklusive laguppställning med byten.
Lyons magi är bruten på alla sätt. Det franska superlaget, som man för ett år sedan ansåg vara närmast oslagbart, visar numera gång på gång samma bristande förmåga att avgöra matcher som Frankrikes landslag.
Om det var så dagens match såg ut låter jag vara osagt, för jag hade fullt upp på jobbet och har egentligen inte sett något. Inte mer än några mycket korta sekvenser i den andra halvleken. Jag kan därmed inte ha någon uppfattning om hur Lotta Schelin och Kosovare Asllani skötte sig. Båda startade matchen, men byttes ut i minuterna 56 respektive 79.
Klart är att Lyon i dag förlorade sin första hemmamatch i ligan sedan den 10 september 2006. Då var det Juvisy som vann på Stade Gerland med 1–0.
I dag, inför 7512 åskådare, var det PSG som segrade med samma siffror. Släkten var värst, eftersom fjolårets Lyonback Laura Georges gjorde segermålet i minut 45.
Jag skall direkt göra klart att jag fortfarande anser att Lyon trots allt är Europas bästa lag. Men på några månader har något hänt. De spelare som tills i maj kände sig oslagbara bara de fick på sig klubbtröjan vet nu vad nederlag innebär. De verkar inte längre sväva fram, utan upplever ibland den hårda pressen att vinna.
Lyon leder dock fortfarande ligan med tre poäng, och det skall trots allt väldigt mycket till för att de skall tappa segern. Men känslan är att vi kanske ändå ser början till slutet på Lyons suveränitet nu. Hur känner ni?
* Från Norge rapporteras att Stabaeks spelarråd, bestående av EM-spelarna Ingrid Hjelmseth, Ingvild Stensland, Trine Rönning och Cathrine Dekkerhus, ger tränare Öyvind Eide sitt stöd. De tycker att allt har fått för stora proportioner.
Huruvida det är så tycker jag är omöjligt att avgöra för en utomstående. Kanske har de rätt. Kanske inte.
Klart är att klubbledningen håller på att försöka reda ut vad som verkligen har hänt. Klart är också att den här historien får upp frågan om sexuella trakasserier till ytan – vilket är väldigt bra. För som man kan läsa i den här artikeln så är det mycket vanligt att kvinnliga idrottare upplever att de blir utsatta.
Professor Jorunn Sundgot-Borgen vid Norges idrottshögskola konstaterar att:
”Det finns inga tvivel – det här är ett stort problem.”
Det inställda landslagslägret har varit den heta potatisen i Damfotbollssverige under drygt två dygn.
De damallsvenska klubbledningarnas missnöje med alla landslagsläger har varit känd länge. Nu har dragkampen övergått i bojkott, där spelare kommer i kläm. Var det verkligen nödvändigt?
Jag kan inte säga att jag är insatt i alla turer. Men när man läser på damfotboll.com att EDF:s ordförande Per Darnell säger att det är bristfällig dialog som ligger bakom börjar man ju undra om Pia Sundhage bara har blundat för diskussionen, och hoppats att kritiken bara skulle ebba ut.
Ämnet var ju uppe på agendan även vid den här tiden i fjol. Men inför ett EM på hemmaplan hade det ju varit ett sanslöst självmål av klubbarna att stoppa sina spelare. Nu är läget annorlunda.
Och även om jag i grunden är av uppfattningen att det är landslagsfotbollen som bär damfotbollen både nationellt och internationellt så har jag förståelse för klubbarnas ståndpunkt. I Sverige är det ju trots allt klubbarna som betalar spelarnas löner.
Assisterande förbundskapten Lilie Person har svårt att förstå klubbarnas markering. Hon påpekar att alla utlandsproffs skulle fått vara med på lägret. Och det är en bra poäng. Samtidigt visar hon bristfällig kunskap om läget när hon säger så här till GP:
”Jag har mycket svårt att förstå klubbarnas beslut, särskilt när det rör sig om så få spelare för respektive förening. Om det är något en klubb borde vara stolt över så är det ju att ha spelare i landslaget.”
Det hade ju varit rätt om klubbarna bara hade haft svenska A-landslagsspelare. Men de damallsvenska klubbarna har ju dels spelare från en mängd olika länder, dels talanger som åker i väg med olika ungdomslandslag. Det kan under perioder leda till rätt brandskattade trupper i många klubbar.
Sara Thunebro
De som kommer i kläm nu är ju spelarna. Värst är det för de som håller på att försöka slå sig in i laget, och de som skulle få sin första chans på ett A-landslagsläger.
Sara Thunebro ställer sig på landslagsledningens sida i Expressen:
”Jag förstår att klubbarna prioriterar sin verksamhet, men man måste se till helhetsbilden. Landslaget har gjort mig till den jag är i dag och det är alltid en stor ära att få vara med. Som spelare ska man inte behöva välja vem man vill vara lojal mot.”
Även Kosovare Asllani har ifrågasatt bojkotten. Det här är alltså en olycklig konflikt, som riskerar att skada damfotbollen om den inte löses direkt.
Men man kan tänka sig att den uppkommit delvis för att Sundhage närmast kommer från USA, som ju har ett helt annat system. Där betalar förbundet landslagsspelarnas löner, och har således fri tillgång till dem. Som noterats den senaste tiden jobbar ju dessutom förbundet hårt för att få landslagsspelarna att spela i hemmaligan NWSL.
Så funkar det ju inte i Sverige. Eller är det någon som tror att Svenska Fotbollförbundet exempelvis aktivt försöker pressa hem Lotta Schelin från Lyon?
Förhoppningsvis slipper vi prata konflikt om några veckor. I stället får vi en riktig drömstart på landslagsåret, i och med att Frankrike väntar i Amiens den 8 februari. En så mycket roligare landskamp kan vi knappast få. Fransyskorna passerade ju oss på den senaste världsrankningen och är nu femma. Men en svensk seger skulle återställa den ordningen.
* Apropå USA och NWSL så har man många regler som känns udda för oss i Sverige. En är den så kallade utökningsdraft som hålls i morgon fredag. Där får nya Houston Dash plocka spelare från konkurrentklubbarna. De åtta nuvarande NWSL-klubbarna har fått säkra upp ett antal spelare. Listan över vilka som är valbara finns här. Det är lite kul att se vilka spelare varje klubb valt att skydda.
Noterbart är att Shannon Boxx, Meghan Klingenberg, Nicole Barnhart, Rachel Buehler och Kelley O’Hara finns bland de spelare som Houston får välja. De har dock bara rätt att ta maximalt två av de nämnda landslagsspelarna.
I förrgår bytte för övrigt just Houston en före detta Dalsjöforsspelare mot en annan. Man bytte nämligen till sig den kanadensiska målvakten Erin McLeod från Chicago Red Stars i utbyte mot forwarden Melissa Tancredi.
Johanna Frisk
* Till Sverige igen. I går kom det tråkiga beskedet att Johanna Frisk inte blir frisk i sitt knä, utan måste lägga av. Det var ytterligare ett hårt bakslag för Tyresö, som får ytterligare en spelare att ersätta i truppen.
Häromdagen diskuterade jag med en kollega om varifrån klubben skall hämta sina nya spelare? Om inte reglerna har ändrats får man ju inte använda spelare som redan deltagit i den pågående upplagan av Champions League. Det diskar rätt många intressanta, europeiska nytillskott.
Och några fler toppnamn från NWSL verkar det svårt att plocka. Som grädde på moset krockar Asiens VM-kval med Champions Leaguefinalen. Så landslagsspelare från Japan, Sydkorea och Australien lär inte heller vara aktuella. Det blir alltså intressant att se hur Tyresö kan krydda sin trupp under våren.
* Så en tråkig nyhet från Tyskland. Eländet verkar aldrig ta slut för Kim Kulig – som tvingas till en ny knäoperation. Undrar om hon någonsin kommer tillbaka?
* Även sista noteringen är från Tyskland. Där har Nadine Kessler röstats fram av suppotrarna till 2013 års bästa spelare i landslaget.
I somras prisades ju Martina Müller av media som Tysklands bästa spelare säsongen 2012/13.
Men varken Müller eller Kessler platsade bland kandidaterna till Ballon d’Or. Där var ju i stället Nadine Angerer och Lena Goessling tyska representanter.
Årsgenomgångar skall man ju helst publicera innan Jan Malmsjö har läst nyårsklockorna på Skansens scen. Efter är det ju framåtblickar som gäller.
Men snabbhet har aldrig varit min bästa egenskap. Och när en viss Zlatan tog över fokus under mellandagarna har genomgången av 2013 fått dröja ett par dagar.
Eventuellt har ni som får blogginläggen via mejl redan sett stora delar av det här inlägget. Jag råkade nämligen trycka publicera en gång innan allt var klart. Nu är dock inlägget klart för att visas upp för omvärlden.
Jag har säkert missat en massa kul eller mindre kul saker från 2013. Men här är i alla fall ett försök att spegla årets viktigaste händelser. Trevlig läsning.
Årets avhopp: Det stod assisterande förbundskapten Birger Jacobsson för – bara några dagar innan EM-premiären. Udda.
Årets besvikelse: Publiksnittet i damallsvenskan. Trots publiksuccé på EM påverkades inte intresset för vår bästa serie ett dugg. Snittet slutade på 741. Inför EM-uppehållet låg det på 738.
Årets brutna rekordsviter: Här handlade det om Lyon – dubbelt. Först brast deras svit över matcher utan förlust under 90 minuter. Den höll i 119 matcher och i drygt tre år, fram till Champions Leaguefinalen mot Wolfsburg. Senare på året sprack även Lyons svit av matcher utan förlust på hemmaplan. Det var Potsdam som ändade sviten som totalt varade mellan 10 september 2006 och 14 november 2013. Alltså drygt sju år.
Årets bäst när det gäller: Nadine Angerer förstås. Hon gjorde långt ifrån någon kanonsäsong i Frankfurt, och var så ifrågasatt att förbundskapten Silvia Neid gav Almuth Schult chansen att ta över målvaktshandskarna i A-landslaget i våras. Schult misslyckades dock. Det gjorde inte Angerer i EM. Hon släppte bara in ett mål på hela turneringen, och i finalen räddade hon två norska straffar och blev på kuppen första spelare att vinna Uefas nya pris till bästa spelaren i Europa. Snart kan hon dessutom vara bäst i världen.
Årets Caster Semenya: Precis som den sydafrikanska löparen anklagades sydkoreanska Seoul City Amazones skyttedrottning Park Eun-Seon för att vara man.
Årets debattör: Det kunde även ha kallats årets provokatör, för Malmötränaren Jonas Eidevall provocerade de både toppkonkurrenterna Tyresö och Linköping flera gånger under hösten, bland annat kallade han Tyresö för Harlem Globetrotters. Eidevall blandade sig dessutom in i flera diskussioner, enligt min uppfattning ofta med både vassa och vettiga åsikter.
Årets domarskandal: Straffläggningen i semifinalen av franska cupen som Lyon fick vinna – trots att de förlorade. Ni kanske minns hur Montpelliers japanska Rumi Utsugi gjorde mål på sin straff två gånger, men att domaren inte kunde reglerna. Så när Montpellier trodde att de hade vunnit, och var klart för cupfinal, då meddelade domaren att det var oavgjort. Straffläggningen fortsatte, och Lyon vann. Alla utom domaren insåg snabbt att domslutat hade haft väldigt fel. Lyon var välvilligt, och det blev omspel. Men blixten slår ju inte ner två gånger. Så Lotta Schelins lag vann omspelet, och sedermera också hela cupen.
Årets drömlottning: Fick Tyresö inför nästa års Champions Leaguespel, där österrikiska Neulengbach väntar i kvartsfinal och engelskt motstånd i eventuell semi. Båda de tyska lagen hamnade däremot på den andra finalhalvan. Fast tur och otur jämnar ju ut sig, och Tyresö hade haft rejäl otur i lottningen till sextondelsfinalerna, där man ställdes mot franska PSG. Som man ju besegrade.
Årets fest: Sverige–Finland på Gamla Ullevi. Vilket underbart tryck det var både på planen och på läktarna. Helt klart den mest minnesvärda matchen under ett EM som ju i sin helhet var en fest, väl värd att hylla.
Årets framtidslag: Det svenska F17-landslaget som anförda av Linköpings forward Stina Blackstenius nådde EM-final, men föll mot Polen med 1–0.
Årets framtidslag 2: De tyska Europamästarinnorna, som under ett par matcher hade fyra kantspelare med en medelålder på under 20; Leonie Maier, Melanie Leupolz, Lena Lotzen och Jennifer Cramer.
Årets franska nerver: Frankrike förstås. Med Lyon som klar tvåa. Och trea.
Årets frisör: Josefine Öqvist som fixade till EM-frisyren för förbundskapten Sundhage:
Årets gate: Delad seger mellan Bilgate och Zlatangate. Fast de båda hörde ju ihop.
Årets glädjepriser: De på EM förstås. Jag hade en kollega som tog hela sin trebarnsfamilj på EM-semifinal – och betalade 350 kronor. För att se Elfsborgs Champions Leaguekval mot odugliga bonkalaget Daugava fick samma familj punga ut med 1050 kronor.
Årets homofobi: Den finner vi i Afrika, närmare bestämt Nigeria, som bannlyste lesbiska spelare.
Elisa Vidarsdottir med Islands gullfiskur.
Årets husdjur: Gullfiskur – Islands ”maskot” under EM. Fisken väckte så starka känslor att isländskorna anklagades för djurplågeri.
Årets inkilning: Den hade Göteborg FC. Flera spelare tvingades komma med intressanta avslöjanden på Twitter. Mest stack Marie Hammarström ut när hon meddelade att hon väntade tvillingar – för det ligger i släkten…
Årets jumbo: Sunnanå SK. Sist i damallsvenskan utan seger, och med sämsta tabellraden av alla damallsvenska lag på 2000-talet.
Årets konstgräsplaner: De i Kanada som VM 2015 skall spelas på. De har redan skapat debatter i USA och Tyskland. Men Fifa verkar inte ändra sig – det blir VM på plast nästa år.
Årets korsbandsskador: Amy LePeilbet, Svenja Huth, Kyah Simon, Emma Berglund, Hanna Pettersson, Linda Hallin, Linda Sällström, Anna Thörnqvist, Emelie Lövgren, Hanna Glas, Nina Jakobsson, Erika Martinsson och sannolikt ganska många till.För Hanna Folkesson och Johanna Almgren var det andra knäskador som spökade. Men det var tyvärr så illa för båda att de missade EM.
Årets kryssare: Danmark. Laget tog medalj i EM, och var en straffläggning från final – utan att vinna en enda match över 90 minuter. Men kryss mot Sverige, Finland, Frankrike och Norge räckte till brons. Danskorna fortsatte att spela oavgjort efter EM. Och krysset i VM-kvalet borta mot Serbien ger däremot ingen medalj. Det kan kosta Danmark en plats i Kanada nästa år.
Årets käftsmäll: Den delade jag tydligen ut mot damfotboll.com i januari. I varje fall tyckte de så i den här försvarsartikeln. Visst var jag kritisk mot deras nyhetsarbete, och den kritiken kvarstår i stort. Men jag hade aldrig trott att de skulle skriva ett försvarsinlägg. Och damfotboll.com har blivit bättre. De gjorde ett bra 2013, sannolikt var det deras bästa år någonsin. Förhoppningsvis fortsätter de att flytta fram positionerna under 2014.
Årets ledare: Even Pellerud som ledde ett nederlagstippat Norge till EM-final, där de spelmässigt var väl så bra som Tyskland. Men föll på två missade straffar.
Janni Arnth
Årets leende: Det bar danska Janni Arnth Jensen när hon klev fram till straffpunkten för att sänka Frankrike. Det sken nästan lika mycket om Arnth innan hon slog till bollen, som det gjorde när hon hade fixat den danska medaljen.
Årets lottning: Uefas Karen Espelund fick chansen att avgöra vilket lag som skulle spela kvartsfinal i EM, Danmark eller Ryssland. Det blev Danmark. Eftersnacket var kritiskt. Uefabasen Michel Platini skyllde ifrån på kvinnorna inom Uefa. Till Tv4 sa han:
”Du vet hur det är med kvinnor, det är svårt att kämpa mot dem…”
Årets mediaskugga: Vårt öppna och tillgängliga landslag som plötsligt bara släppte fram avbytare till presskåren. Den rejält förändrade policyn gjorde mig irriterad både inför och under EM.
Årets mest defensiva: Färöarna på Gamla Ullevi. Hade de backat längre hade de stått ute på parkeringen…
Årets mest oväntade hjälp: Nordkorea vann sydasiatiska mästerskapet. De gjorde det tack vare arvfienden Sydkorea, som slog Japan i sista omgången.
Årets mest svårbedömda spelare: Marta. Stjärnan platsade inte i damallsvenskans allstarlag, men är en av tre som kan vinna Ballon d’Or som världens bästa spelare. Kontraster.
Årets mest udda övergång: Japanska stjärnan Yuki Ogimi som lämnade Potsdam och Frauen-Bundesliga efter att ha blivit skyttedrottning där, för att gå till engelska WSL och Chelsea. Knappast ett steg uppåt på karriärstegen…
Årets mest återkommande debatt: Den om alla utlänningar i damallsvenskan. Jag är positiv. Men den uppfattningen tycks jag inte dela med så många. Eller jo, Lisa Ek och Jonas Eidevall verkar vara på min sida.
Årets metamorfos: Pluggade du in Jitex spelare säsongen 2013? Det har du inget för till årets säsong. Mölndalsklubben byter nämligen ut hela truppen.
Årets miljonregn: Eskilstuna United gick upp i damallsvenskan för första gången, och fick nästan omgående 7,5 miljoner kronor av en sponsor, att använda över en treårsperiod.
Årets missbedömningar: Alla experter på den damallsvenska upptaktsträffen som tippade Kif Örebro på nedflyttningsplats, medan man hade Sunnanå på säker mark. Båda tipsen visade sig ganska snart vara sällsynt ogrundade. Rickard Nilsson:s Örebro tillbringade nämligen hela säsongen på övre halvan, medan Sunnanå alltså var historiskt uselt.
Årets mål 1: Caroline Graham Hansen mot Japan i Algarve cup. Målet finns 2,15 in på det här klippet:
Årets mål 2: Lisa Dahlkvist långskott mot sin blivande lagkompis i Tyresö, Ashlyn Harris. Från Algarve cup:
Årets mål 3: Marija Banusic för Kristianstad i premiären mot Piteå. Se frisparksmålet på den här länken.
Årets mål 4: Alexia Putellas för Barcelona i spanska cupfinalen mot Zaragoza. Den geniala finten som lurar de två backarna måste nästan ses i slow motion för att verkligen uppfattas:
Årets mål 5: Lisa De Vanna för Sky Blue mot Boston Breakers i NWSL. Bicycletan korades av Fifa som årets damfotbollsmål i världen:
Årets mål 6: Fatima El Foul för B93/HIK/Skjold i den danska 3F-ligan:
Årets mål 7: Sydkoreas Kim Na-Rae skickade i väg en riktig projektil på halvvolley mot Kina. Målet kommer 30 sekunder in i det här klippet:
Årets mål 8: En makalös vänstervolley från Stephanie Roche, Peamount United FC, borta mot Wexford Youth:
Årets mål 9: Fullträff nummer ett i damallsvenskan stod Örebros Sarah Michael för mot Tyresö. Vi snackar riktig bomb.
Årets mål 10: Kristine Minde, som då hette Wigdahl Hegland i efternamn slog till på volley i september:
Årets måldrottning: Är också tidernas måldrottning. Abby Wambach passerade nämligen Mia Hamm i statistiken över flest gjorda landslagsmål totalt. Hamm står på 158. Wambach gjorde 11 i år och är nu uppe på 163. Wambach utmanas nu närmast av Kanadas Christine Sinclair som står på 147.
Årets mästarinnor: Wolfsburgskvartetten Lena Goessling, Nadine Kessler, Josephine Henning och Luisa Wensing som inom några månader vann allt man kan vinna i Europa; EM, Champions League, inhemska ligan (Frauen-Bundesliga) och inhemska cupen.
Årets mästarlag: Wolfsburg, Lyon, Portland Thorns, Inac Kobe Leonessa, Liverpool, Sydney FC, Stabaek, Barcelona, Åland United och förstås LdB FC Malmö. Alla de svenska mästarinnornas mål från 2013 kan du för övrigt se här:
Årets mörkläggning: VM-kvalmatchen borta mot Bosnien-Hercegovina som inte tv-sändes någonstans.
Årets nationalhjälte: Dagny Brynjarsdottir som nickade in det snygga målet som tog Island till EM:s kvartsfinal och försatte det lilla öriket i damfotbollsfeber.
Årets nya namn: Lauren Cheney bytte till Holiday, Kristine Wigdahl Hegland till Minde, Celia Okoyino da Mbabi gjorde alla kommentatorer glada genom att byta namn till Sasic och under årets sista dagar blev Fatmire Bajramaj till Fatmire Alushi. I den här kategorien lägger vi även till svenska mästarinnorna LdB FC Malmö som bytte till FC Rosengård.
Årets omskolning: Den påbörjades i och för sig redan 2012. Men mittfältaren Nilla Fischer:s förvandling till mittback är svårslagen. Den gick så bra att hon blev tvåa i EM:s skytteliga och värvades av Europamästarinnorna Wolfsburg.
Årets PR-kvinna: Pia Sundhage förstås. Utan henne hade EM kunnat bli en gäspning. Tack vare Marbäcks stora dotter blev mästerskapet en publiksuccé. Det kostade henne en månads sjukskrivning. Men det kanske hon bjuder på?
Årets publiksiffror: Förstås drygt 41000 på EM-finalen på Friends Arena. Men det fanns fler fina siffror att nämna. 46104 såg Tysklands EM-genrep mot Japan på Allianz Arena. 28000 såg den spanska ligafinalen i Bilbao mellan Athletic och Barcelona. Och på vanliga seriematcher drog Portland Thorns 16479 mot Seattle Reign i NWSL:s grundserie och 17 619 till seriefinalen mot Kansas City.
Årets rankinglista: Den över klubblag i Europa som används i Champions League. Alltså den lista där de skotska och polska mästarinnorna kan hamna före de svenska.
Årets reklamfilm: Den spelade Kosovare Asllani in inför EM:
Årets revansch: Ramona Bachmann. Var avstängd för två hands i guldmatchen 2012. Schweiziskan reste sig och var tungan på vågen när Malmö återtog guldet. Dessutom damallsvenskans bästa spelare 2013 – kanske även världens bästa spelare.
Årets självmål: Englands målvakt Karen Bardsley nickade in Spaniens segermål i EM – ett mål som dels ledde till egna lagets sorti ur EM, dels till att förbundskapten Hope Powell fick sparken.
Årets skor på hyllan: Här är ett urval av toppspelare som valt att lägga av under 2013: Kristin Hammarström, Marie Hammarström, Sonia Bompastor, Heather Mitts, Katrine S Pedersen och Solveig Gulbrandsen. Alla kommer att vara rejält saknade.
Årets skrällar: Chile som låg sist på världsrankingen slog i mitten av december både Kanada och Skottland i fyrnationsturneringen i Brasilia. Kul att nya nationer visar framfötterna.
Årets skytteligavinnare: Bland annat Lotta Schelin (Frankrike och EM), Yuki Ogimi (Tyskland), Lauren Holiday (USA), Christen Press (Sverige), Beverly Goebel-Yanez (Japan), Natasha Dowie (England) och Elise Thorsnes (Norge).
Årets spelare: Den tolfte:
Men även Lotta Schelin (Diamantbollen och franska ligan), Martina Müller (Tyskland), Lauren Holiday (NWSL), Ramona Bachmann (Damallsvenskan), Nadine Angerer (Europa), Ji So-Yun (Asien), Katrine S Pedersen (Danmark), Tinja-Riikka Korpela (Finland) med fler.
Årets straffmissar: De stod Trine Rönning och Solveig Gulbrandsen för i EM-finalen. Lotta Schelin och Kosovare Asllani delar bronsplatsen…
Årets svenska mästarinnor i utlandet: Lotta Schelin (Frankrike), Louise Fors (England) och Karolin Pettersson, Sanna Svensson och Frida Thilén (alla tre i Finland).
Årets sånginsats: Den stod Pia Sundhage för förstås. Förutom att hon sjöng för Wambach, Morgan, Messi, Blatter, Ronaldo och de andra på Fifagalan släppte hon även en singel.
Årets sämsta statistik: Assistligan i damallsvenskan. Ett tag rapporterades det fel i varenda match. Statistiken blev så missvisande att det hade varit bättre att vi varit utan den.
”Ser fram emot att åka till Sverige nästa vecka, folk kommer älska mitt efternamn.”
Årets urdragningar: Kattem drog sig ur den norska toppserien och Bad Neuenahr lämnade ifrån sig sin plats i Frauen-Bundesliga.
Årets uttal: Flera spelare i internationella Tyresö fick kämpa med att uttala sitt lags namn rätt. Meghan Klingenberg lade upp ett youtubeklipp med uttalsskolan. Klippet fick en släkting till amerikanskan (pappa?) att skämtsamt på twitter konstatera att klubben inte borde betala ut lön till spelarna förrän de fixar att säga sin klubbs namn:
Årets vassaste spelare: Jodie Taylor, Göteborg FC. Inte bara för att hon gjorde tio mål under våren, utan framför allt för att hon fick ett knivset när hon blev matchens lirare borta mot Sunnanå. Vasst.
Årets välgörare: Delat pris mellan Johanna Almgren och Helén Eke som arrangerade varsin auktion till förmån för Cancerfonden.
Årets vändning: Malmö låg under med 2–1 mot Tyresö, och hade Amanda Ilestedt utvisad. Tyresös grepp om SM-guldet var bastant. Men anförda av Ramona Bachmann och inhopparen Katrin Schmidt kunde Malmö vända till 3–2-seger – och sedermera även spela hem Kronprinsessan Victorias pokal.
Årets överkörning: Lyon krossade Malmö i Champions League, och fick LdB FC att inse att man inte hade tillräckligt bra försvarsspel. De båda storförlusterna kan ha varit guld värda för Malmö.
Det var allt. Jag har säkert glömt någon viktig händelse, och mottar gärna förslag på fler rubriker.
Med det här inlägget har det blivit dags att önska er alla en god jul.
Tre spelare som njuta till skinka och gröt var våra tre Frankrikeproffs. Alla tre vann, och alla blev målskyttar i helgens omgång. Bäst lyckades Josefine Öqvist som satte två fullträffar, medan Lotta Schelin och Kosovare Asllani fick till varsin. Öqvist avancerar i och med målen till en delad andraplats i skytteligan. Så här ser toppen ut över jul:
1) Marie-Laure Delie 16
2) Öqvist och Gaetane Thiney 13
4) Schelin och Laetitia Tonazzi 11
22) Asllani 3
Helgens mål har förstås inte hunnit komma upp på franska förbundets youtubekanal. Men här är i alla fall målen från förra helgen, där Öqvist blev tremålsskytt:
* I Tyskland fick Antonia Göransson för första gången på länge spela en hel match. Hon fick dessutom jubla över tre poäng. Turbine Potsdam vann nämligen med 4–0 hemma mot Essen, ett resultat som för Potsdam förbi Wolfsburg i tabellen. Nilla Fischer:s lag har dock en match mindre spelad.
I den tyska skytteligan leder Celia Sasic överlägset på 14 fullträffar. Tvåan Martina Müller är noterad för åtta. Göransson och Sofia Jakobsson har gjort varsitt, medan Nilla Fischer är mållös enligt förbundets skytteliga. På andra ställen är hon bokförd för ett mål, men det har hon ju inte mycket för…
* I Italien har Maria Karlsson nu gjort tre mål. Mittbacken befann sig i forwardsposition när hon tryckte in Veronas 4–1-mål mot Inter. Det målet kan du se på det här klippet:
* Jessica Samuelsson och Melbourne Victory firar jul som serieledare i Australien. Lisa De Vanna blev segerskytt i helgens 1–0-seger mot Adelaide. Tabellen haltar dock, och Sydney FC är bara fem poäng bakom, och har fem matcher färre spelade.
* Väl på andra sidan jordklotet så spelas finalen av Empress cup i natt, svensk tid, i Tokyo mellan Inac Kobe Leonessa och Albirex Niigata. I Kobes semifinal sköt sydkoreanska Ji So-Yun segermålet (3–2) i minut 88.
Häromdagen skrev jag felaktigt att So-Yun är klar för Chelsea. Så är det inte. Det har däremot förekommit flera uppgifter om att övergången är nära förestående. Dessutom presenterades på sidan Women Soccer United i dag uppgifter om att Yukari Kinga skall vara på väg till Arsenal och att tre klubbar (Seattle, Sky Blue och Barcelona) jagar Nahomi Kawasumi.
* Fina 15262 åskådare i Brasilia såg Brasilien köra över Chile i finalen av fyrnationsturneringen, där Kanada slog Skottland med 1–0 i tredjeprismatchen.
Jag såg korta delar av finalen, och Marta med vänner var verkligen överlägsna under de perioder då jag kunde kolla koncentrerat. Chile hängde inte med, och deras höga försvarsspel kostade massor av öppna chanser för hemmalaget. Marta gjorde för övrigt ett av målen, det som betydde 2–0. Matchen slutade för övrigt hela 5–0.
* Apropå Kanada, och veckans följetong Jitex så har Mölndalsklubben nu presenterat ett riktigt kvalitetsförvärv. Kanadas landslagsback Emily Zurrer skall nämligen spela i damallsvenskan igen. Hon gjorde det senast hösten 2011, då för Dalsjöfors här i Borås. Zurrer gjorde ett riktigt gott intryck på mig, både på och vid sidan av planen.
Slutligen så är vårens damallsvenska tv-matcher spikade. Och det är förstås väldigt mycket Tyresö och Rosengård. Men även ett nykomlingsmöte, samt en match från Kristianstad. Kors i taket. Här är hela schemat.
Det har hänt en del kring Tyresö de senaste dagarna. I går värvade man finska landslagsmålvakten Tinja-Riikka Korpela. I dag tappade man Sara Thunebro och Kirsten Van de Ven.
De matcher jag har sett Korpela är det en högklassig målvakt. Hon släppte i och för sig fem mål mot Sverige i EM, men inget av målen var av den karaktären att man kan kräva att en målvakt skall rädda.
Tinja-Riikka Korpela
Dagens mest spektakulära övergång var att Van de Ven lämnar Tyresö för att spela två år med mästarlaget LdB FC Malmö – som för övrigt numera officiellt heter FC Rosengård. Holländskan blir en bra ersättare till Manon Melis och Katrine Veje.
För Tyresö borde inte tappet bli så tungt, då man redan värvat Caroline Graham Hansen, som högerforward.
Kirsten Van de Ven
Enligt Eskilstuna-Kuriren (tyvärr är artikeln stoppad av en betalvägg) tappar Tyresö även Sara Thunebro till Eskilstuna. Kul att nykomlingen visar handlingskraft, och gör en prestigevärvning. För Thunebro innebär förstås den här övergången att hon för första gången på flera år kan betrakta sig som 100 procent ordinarie i ett lag. Jag gissar att det känns väldigt skönt.
Sara Thunebro
* Västerbottens-Kuriren har i dag ett par intressanta rubriker om att Umeå Södra med stor sannolikhet måste dra sig ur elitettan. Tyvärr är det betalvägg på V-K, så jag kan inte läsa artikeln om att Umeå IK:s klubbchef Niklas Westman rasar mot elitettan. Men jag har ju tidigare konstaterat att vår nya superetta för damer riskerar att bli en dyr historia för lagen. Inte minst för de från norr som får väldigt höga resekostnader.
* I går spelades det två hängmatcher i de båda europeiska toppligorna. I Tyskland blev Nilla Fischer målskytt för första gången i Frauen-Bundesliga. Hon gjorde det viktiga 1–1-målet i slutet av den första halvleken för Wolfsburg hemma mot Freiburg. Europamästarinnan Sara Däbritz hade givit gästerna ledningen tidigt. Efter paus gjorde Nadine Kessler två mål och Alexandra Popp ett med följden att Wolfsburg vann med 4–1 och kliver upp på andra plats i tabellen.
Tyvärr har jag inte sett något klipp med Fischers mål. Men om jag hittar något sådant kommer jag att lägga upp det här.
I Frankrike vann PSG med 1–0 borta mot Henin-Beaumont. Marie-Laure Delie gjorde målet i slutet av den första halvleken. Kosovare Asllani ingick inte i PSG:s trupp. Är det fotskadan som spökar igen?
* Marta är hemma i Brasilien och spelar den årliga fyranationsturnering som i fjol hade det korta namnet ”Torneio Internacional Cidade de São Paulo de Futebol Feminino”. Tydligen spelas den i Brasilia i år. Därifrån uttalade hon sig i går till Expressen om att hon var petad ur damallsvenskans drömelva, men är en av tre som fortfarande har chansen att bli världens bästa spelare.
Det är förstås helt sjukt att det blivit så här. Jag tycker som bekant att det borde vara tvärtom. Marta borde vara självskriven i damallsvenskans dreamteam, men inte finalist till Ballon d’Or.
I nämnd turnering spelar i år för övrigt Skottland, Kanada och Chile utöver värdnationen. Avspark mellan Skottland och Kanada var alldeles nyss, och Adriana Leon har givit Kanada ledningen med 1–0.
* Slutligen till USA, där NWSL i kväll har fått ett nionde lag. Det har ryktats ett bra tag att organisationen bakom det framgångsrika herrlaget Houston Dynamo också skulle starta damlag. I kväll blev det klart att laget heter Houston Dash och kommer in i NWSL till andra säsongen. Kul.
Den andra NWSL-säsongen kommer lagen att spela 24 matcher i grundserien, alltså tre möten med vardera motståndare. Det blir en bra test på hur stabil ekonomi de olika lagen har.
Europas bästa lag för tillfället heter sannolikt FFC Frankfurt. Det är förstås vansinnigt tråkigt att Frauen-Bundesliga inte har tre eller fyra platser i Champions League, så att Frankfurt även kunde få visa upp sin styrka utanför Tysklands gränser den här säsongen.
För på hemmaplan är laget ännu obesegrat. I dag vann serieledarna med hela 8–2 hemma mot Hoffenheim. Frankfurt hade sju olika målskyttar. Bara veteranen Kerstin Garefrekes hittade rätt fler än en gång.
Totalt har Frankfurt på sina nio ligamatcher sju segrar, två kryss och målskillnaden 41–8. Dessutom är man storfavoriter till att ta hem den tyska cupen, då alla de tre andra storklubbarna redan är utslagna.
Om allt är uppåt i Frankfurt är det återigen rena natta i FCR 2001 Duisburg. Den klassiska före detta storklubben är återigen i akut ekonomisk kris. Och nu ber man återigen om hjälp.
Enligt den här artikeln har försöken till en sammanslagning med herrfotbollsklubbarna DSV Duisburg och VfB Homberg misslyckats. Enligt samma artikel är det bara ett mirakel som kan rädda klubben. Nästa veckas hemmamöte med Jena riskerar att bli klubbens sista allra sista. För som situationen är nu så finns inte pengar till att spela vidare efter jul.
Sportsligt är inte krisen lika påtaglig. För i går vann Duisburg mycket överraskande borta mot Olivia Schough:s blivande klubb, FC Bayern München, med 1–0. Höjdpunkter därifrån finns på den här länken.
Nilla Fischer spelade hela matchen när Wolfsburg vann med 2–0 borta mot SGS Essen. Målskyttar blev Martina Müller på volley och Nadine Kessler på ett friläge.
Dagens tyska svenskmöte slutade 3–1 för Turbine Potsdam mot Cloppenburg. Fast på planen blev det inget svenskmöte. Det gavs nämligen ingen speltid till Antonia Göransson. Däremot fick Sofia Jakobsson vara på planen under hela matchen. Cloppenburg kvitterade i minut 64 sedan Potsdams målvakt helt missbedömt en frispark. Men bara tre minuter senare blev norska Ada Stolsmo Hegerberg matchvinnare med sitt 2–1-mål – även här var målvaktsspelet högst tveksamt.
Det målet, och alla andra från helgens matcher i Tyskland går att se på den här länken. Kozue Ando:s 2–0-mål för Frankfurt är helt klart veckans mest underliga. Alla utom Ando verkar tro att det är avblåst. Inte ens domaren verkar uppfatta att spelet är i gång. Ett mycket konstigt mål.
Megan Rapinoe
* Det var ju svenskmöte även i Frankrike. Det vanns av Lotta Schelin:s Lyon med klara 4–1 borta mot Josefine Öqvist:s Montpellier. Amerikanska Megan Rapinoe blev tvåmålsskytt. Däremot blev det inte några svenskmål i aktuell match.
Helgens enda svenskmål i de europeiska ligorna gjorde i stället Kosovare Asllani, som gjorde 3–0-målet när PSG krossade Rodez med 7–0. Marie-Laure Delie gjorde ett äkta hattrick de sista 16 minuterna, något som för henne upp på totalt tolv mål och delad skytteligaledning med Juvisys Gaetane Thiney. Schelin är trea på nio mål.
* I Italien lyckades inte svensklaget AGSM Verona vinna det viktiga hemmamötet med de senaste årens mästarinnor Torres. Trots att Torres fick två spelare utvisade slutade matchen ”bara” 1–1 för Maria Karlsson:s och Stephanie Öhrström:s lag. Melania Gabbiadini gav Verona ledningen i 15:e minuten sedan Marta Mason sprungit igenom och fixat både straff och målchansutvisning på gästernas schweiziska målvakt Gaelle Thalmann. Men med två spelare mindre på planen kvitterade Torres genom Pamela Conti i minut 84.
Båda svenskorna spelade huvudroller i matchen. Karlsson nickade snygg in 2–0 – trodde hon. Men målet blev bortdömt på mycket vaga grunder. I den andra halvleken räddade Öhrström snygg en straff från Conti.
Krysset var alltså ett stort bakslag för Verona som därmed fortsatt är fem poäng efter Torres trots att man har en match mer spelad. Guldchansen är nog redan borta för Verona. Även chansen till Champions Leaguespel känns numera liten. Höjdpunkter från gårdagens match finns här:
* I Australien spelade Jessica Samuelsson hela matchen när Melbourne Victory vann borta mot Perth Glory med 3–1. Sverigebekanta Lisa De Vanna gjorde Melbournes tredje mål. Perths tröstmål gjordes av fjolårets Jitexspelare, kanadensiska Christina Julien.
Att tjejer drabbas av fler korsbandsskador än killar har man vetat ett tag. Att tjejer drabbas av dubbelt så många hjärnskakningar som killar inom fotbollen var däremot något som var nytt för mig. Och tråkigt.
Det här långa och informativa reportaget från Washington Post om en av de hårt drabbade, nämligen USA:s före detta landslagsmålvakt Briana Scurry, är högst läsvärt.
Där konstateras att forskning presenterad i American Journal of Sports Medicine gör gällande att fotbollstjejer drabbas av dubbelt så många hjärnskakningar som fotbollskillar. Och vad värre är, tjejerna löper större risk att få men av hjärnskakningarna. Det är Briana Scurry ett levande exempel på.
Josefine Öqvist
* Till något betydligt roligare – nämligen svenskmål i Frankrike. Det gjordes fyra sådana i helgen. Både Lotta Schelin och Josefine Öqvist blev nämligen tvåmålsskyttar i går. Schelin gjorde 4–0 och 5–0 när Lyon slog Soyaux med just 5–0 på hemmaplan. Öqvist gjorde 2–0 och 5–0 när Montpellier vann med 6–0 borta mot Muret.
Totalt har Schelin gjort nio mål och Öqvist åtta. De ligger med det delad tvåa respektive delat fyra i skytteligan. Leder gör Juvisys Gaetane Thiney på tio mål. Marie-Laure Delie (PSG) delar andraplatsen med Schelin och Laetitia Tonazzi (Lyon) delar fjärdeplatsen med Öqvist.
Kosovare Asllani har gjort ett mål i årets ligaspel. I helgen fick hon ingen chans att utöka den skörden. PSG:s match mot Henin-Beaumont blev nämligen uppskjuten.
* I Tyskland är Sofia Jakobsson enda svenska spelare som är kvar i cupen efter helgens åttondelsfinaler. Jakobsson började på bänken för Cloppenburg, som vann med 2–1 borta mot Bayer Leverkusen. Svenskan byttes in i minut 52, vid ställningen 1–1.
* I Italien föll svensklaget Verona överraskande med 1–0 hemma mot bottenlaget Chiasiellis. Stephanie Öhrström blev ju nyligen uttagen i landslaget. Hon var möjligen lite väl nära straffområdeslinjen vid det friläge som ledde till bortamålet. Men framför allt hade hon otur då hon räddade bollen, men returen gick rakt till målskytten Margherita Zanon.
Ingen i Verona hade för övrigt speciellt mycket tur. Målet föll i minut 90. Och som man ser på klippet nedan hade Verona en mängd chanser innan dess. Bland annat ett bortdömt mål från Marta Mason. Även Maria Karlsson hade ett bra läge, men nickade utanför. Se höjdpunkter från matchen här:
Verona byter för övrigt namn rätt ofta nuförtiden. Laget hette Bardolino Verona när förra säsongen startades. Under den säsongen bytte man till Verona Calcio Femminile. Nu har man lagt till AGSM framför. Så klubben där Öhrström och Karlsson spelar heter alltså numera AGSM Verona Calcio Femminile. Årets säsong har man inlett halvdant. Efter åtta omgångar är man redan åtta poäng bakom serieledande Tavagnacco.
Jessica Samuelsson
* I Australien debuterade Jessica Samuelsson för Melbourne Victory i helgen. Laget tog sin första seger för säsongen genom att vinna med 2–0 borta mot Adelaide United sedan Lisa De Vanna och Caitlin Friend. För Victory vaktade för övrigt höstens LFC-lån Brianna Davey målet.
Det här var andra omgången. I den första hade Davey en jobbig dag. Då vann nämligen Sydney FC med hela 5–1 mot Melbourne – se målen därifrån på den här länken. En av Sydneys målskyttar var för övrigt vårens Göteborgsspelare Jodie Taylor. Hon har för övrigt gjort två mål per match i ligaupptakten, och leder med det skytteligan.
Tidigare i dag presenterade Pia Sundhage startelvan till morgondagens VM-kvalmatch. Det visade sig bli en rejäl förändring. Vår förbundskapten sätter in hela sju nya spelare jämfört med Bosnienmatchen. Dessutom får två av de fyra kvarvarande nya positioner.
Efter att ha gjort så många ändringar är det läge att ligga lågt ett tag med alla påståenden om att Sundhage är förändringsovillig. Men jag tycker att det är rätt att testa under den här perioden. Kan man få några pusselbitar att falla på plats kan mycket vara vunnet för framtiden.
Eftersom jag inte sett Bosnienmatchen är det omöjligt att ha synpunkter på hur olika spelare klarade olika roller där, och kring vilka som har spelat bort sig ur startelvan, respektive gjort sig förtjänta av en ny chans.
Hursomhelst. Här är morgondagens svenska elva: Kristin Hammarström – Jessica Samuelsson, Nilla Fischer, Amanda Ilestedt, Antonia Göransson – Lisa Dahlkvist – Josefine Öqvist, Caroline Seger, Therese Sjögran – Lotta Schelin och Kosovare Asllani.
Flera saker blir intressanta att följa. Inte minst hur vänsterförsvaret med Ilestedt – som debuterar från start – och Göransson. Det blir även spännande att se hur det funkar centralt med Dahlkvist i den så kallade ettanrollen. Hennes spelvändningar är ju lysande. Däremot kan hon ibland vara slarvig när det gäller de kortare passningarna.
Intressant blir även att se hur Seger fixar sin centrala roll. Jag har ju ofta kritiserat henne för att söka för många passningar på felvänd spelare. För många sådana bör hon undvika i morgon. För i den position hon kommer att inneha vill man ju ha en spelare som kan slå öppnande passningar ut mot kanterna. Gärna bollar som skär mellan motståndarnas mitt- och ytterbackar.
Bland de matcher som spelades i dag konstateras en blytung bortaseger för Norge. Caroline Graham Hansen och Ingvild Stensland gjorde målen när Holland besegrades med 2–1. Hollands mål gjordes för övrigt av megatalangen Vivianne Miedema – som ju gör mål i varje match. Vilken europeisk toppklubb knyter upp 17-åringen?
Jag hittade ingen stream till Holland–Norge, och vet inte så mycket om matchen. Men enligt Uefas livescore var det 8–2 i avslut mot mål i holländsk favör. Men Norge gjorde alltså mål på båda sina.
I Sveriges grupp spelade Nordirland och Bosnien-Hercegovina 0–0.
Jag såg perioder av Tysklands 4–0-seger mot Kroatien. Gästerna höll nollan till halvtidsvilan. Men efter att Celia Sasic nickat in 1–0-målet i minut 52 var det avgjort. Anja Mittag var inblandad i två avslut som gick i mål via motståndaren Helenna Hercigonja-Moulton. 2–0-målet tycker jag att Mittag bör få tillgodoräkna sig, men det bokfördes som självmål. Vid 3–0 går bollen mot Mittag, men där är det ingen tvekan – det är verkligen ett klockrent självmål. Som grädde på moset hade Hercigonja-Moulton även en boll i egen stolpe. Den kroatiska backen kunde alltså ha gjort ett högst ovälkommet hattrick.
Höjdpunkter från den tyska segern går att se på det här klippet.
En annan match jag har hittat bilder från är Irlands bortaseger med 3–0 mot Slovenien. Se höjdpunkter därifrån på den här länken.
Tillagt i efterhand: Här är ett klipp med höjdpunkter från Holland–Norge. Utöver att det är tre kanonmål är det värt att notera att det är holländska storbacken Daphne Koster som ger bort bollen vid båda de norska målen:
En blogg om internationell damfotboll 