I morgon klockan 12.00 är det dags för vinterns kanske allra mest intressanta klubbmatch i Europa. Då är det nämligen seriefinal i Frauen-Bundesliga mellan ettan Frankfurt och tvåan Wolfsburg.
Båda lagen är obesegrade efter tio omgångar. Men Frankfurt är två poäng och tio mål före i tabellen, och skulle koppla ett rejält repp om seriesegern vid seger. Så Nilla Fischer och de andra i Wolfsburgförsvaret gör bäst i att täta till.
Nilla Fischer
Det är svårt att veta framför allt hur det är med lagens form. Wolfsburg såg ju okej ut förra helgen mot Cloppenburg, även om laget inte var så blixtrande som de var för ett år sedan. Men de har fått en tävlingsmatch i benen inför seriefinalen, vilket kan vara nyttigt.
Frankfurt däremot har inte spelat tävlingsmatch på två månader. För dem kom uppehållet väldigt olägligt, för laget gick som en slåttermaskin innan jul. Man står därmed på sex raka trepoängare i ligan. Och på de fyra sista ligamatcherna i fjol noterade man makalösa 28–2, alltså ett snitt på 7–0,5. Måldrottningen Celia Sasic satte nio av de där 28 målen.
Celia Sasic
Under den där fina perioden slog även Frankfurt ut just Wolfsburg ur tyska cupen med 1–0 efter mål av Kerstin Garefrekes. Den segern kan kanske innebära att hemmalaget har ett mentalt övertag i morgon.
Matchen direktsänds av svenska Eurosport (sändningen startar 11.45) och skall vara perfekt att klämma in mellan Charlotte Kalla:s guldjakt på 30 kilometer skidor och herrarnas första slalomåk… Ni som inte har Eurosport kan se matchen med tysk kommentator på DFB-tv.
I Tyskland är det även möte mellan ligans trea och fyra i helgen. Det kan bli debut för Olivia Schough i fyran Bayern München hemma mot Turbine Potsdam på söndag 14.00. För Bayern är det en riktig måstematch – om man skall ha en chans att vara med och slåss om de två Champions Leagueplatserna. För Potsdam är det en måstematch om man skall vara med och slåss om guldet. Ligatoppen ser ju ut så här:
* I Frankrike är det vanlig ligaomgång. Alla de fyra topplagen har överkomligt motstånd, och lär vinna – vilket gör att jag inte lägger något större fokus på de matcherna nu.
* Däremot är det alltså en betydligt mer intressant i Australiens W-league. Där är det alltså Grand final mellan Melbourne Victory och Brisbane Roar. Alltså möte mellan Jessica Samuelsson och Nadine Angerer… Den finalen spelas på söndag klockan 05.00 svensk tid.
Jessica Samuelsson
När lagen möttes för två veckor sedan vann Brisbane med 1–0 efter mål av 21-åriga Katrina Gorry. Fast då spelades matchen i Brisbane, och var av ganska liten betydelse. Nu är det Melbourne som har hemmaplan – om det nu är till nytta. För den minnesgode kommer kanske ihåg att laget även hade hemmafördel i fjolårets final. Men förlorade.
Och i årets seriespel noterade Melbourne fyra segrar och två förluster på hemmaplan, medan Brisbane var bättre borta än hemma, och totalt i W-league har 5-1-1 på bortaplan.
Hos Brisbane är förstås lagets enda utlänning, Angerer, den stora stjärnan och nyckelspelaren. Men man har även ett antal landslagsmeriterade australier, som de fyra VM-spelarna från 2011 Laura Alleway, Elise Kellond-Knight,Clare Polkinghorne och Tameka Butt. Katrina Gorry var inte med i VM, men har slagit sig in i landslaget de senaste två åren. Hon är lagets bästa målskytt den här säsongen, med fem.
I Melbourne Victory finns fem utlänningar i Samuelsson, Jessica Fishlock (Wales), Lauren Barnes (USA – lån från Seattle Reign), Katie Hoyle (Nya Zeeland) och Gülcan Goca (Turkiet). Fast egentligen är det bara fyra, för Goca är så mycket hemmaspelare man kan bli – uppvuxen i just Melbourne som hon är. Men hennes turkiska rötter, har gjort att det turkiska landslaget har fått henne att spela för dem.
Melbournes stjärnspelare är Fishlock och Lisa De Vanna – i den ordningen. De har även i australiska landslagsspelare i nyblivna NWSL-värvningen Steph Catley och före detta Linköpingsmålvakten Brianna Davey. Man skulle ha haft en tredje, men 19-åriga Ashley Brown har fastnat i knäskadeeländet. Hon valdes till årets unga spelare i W-league 2012 och slog sig in i landslaget när hon drog av korsbandet. Brown fick hela 2013 förstört, och i sin comeback i december vek sig knät efter bara 30 minuter på planen. Det var en ny korsbandsskada, och även 2014 är förstört för talangen.
Till roligare saker, som Jess Fishlock. Hon är en underbar karaktärsspelare. Hon backar inte för en närkamp. Hon gjorde sig ett namn i NWSL (Seattle) i fjol, och skall tillbaka till USA i år. Det borde vara klockrent att ha henne i laget i en sådan här final – om hon inte är övertänd.
Fishlock gav häromveckan sin syn på fotbollslivet i Australien i den brittiska podcasten som kallas Women’s Football Podcast. Klicka på länken, och gå 17.30 in i episode 15 för att höra Wales lagkapten. Där pratar hon även om hur fantastiskt bra hon tycker att Seattle har fått ihop sin trupp inför årets NWSL. Och så hyllar hon Seattlecoachen Laura Harvey rejält.
Melbournes bästa målskyttar är De Vanna och Caitlin Friend, som gjort sju mål vardera. Just Friend och Katie Hoyle skall för övrigt spela i engelska WSL för Notts County i år.
Sett till spelarmaterialet tycker jag att Melbourne Victory är favoriter att ta sin första mästerskaps-victory någonsin. Men final är final – och…
Skulle jag hitta någon stream till finalen, kommer jag att lägga upp länken här.
* Ett antal damallsvenska lag kommer att spela träningsmatcher i helgen. En spelades redan i dag, det var Linköping som vann med hela 8–0 (4–0) mot finska mästarinnorna Åland United. Jag hade på matchen på datorn samtidigt som jag tittade på OS på tv:n.
Det gjorde att jag blev ganska okoncentrerad på matchen, och faktiskt lyckades missa alla fyra LFC-mål före paus. Man fick bara en chans, för det var en mycket enkel produktion utan repriser. Vilket som var det inte svårt att notera LFC:s överlägsenhet. Pernille Harder gjorde stundtals som hon ville, och blev fyramålsskytt. Kristine Minde visade sin snabbhet till vänster, och gjorde två mål.
Pernille Harder
Jag var spänd på några av spelarna i Linköpings backlinje. Men Åland var så uselt, så backarna inte sattes på några prov. Faktum är att om inte LFC är i en makalös toppform för tillfället så är Åland ett lag som inte hade haft en chans att hänga kvar i damallsvenskan. Inte ens nära. För vad jag såg skapade de inte en enda målchans. Åland hade inte ens tendenser till spel förrän sista åtta minuterna – när LFC hade bytt bort rytmen.
Tillagt i efterhand: På den här länken finns nu målen från LFC:s storseger.
På söndag spelar Linköping igen i Finland. Klockan 13.30 möter man PK-35 Vantaa – och vinner troligen med lika stora siffror igen. Troligtvis direktsänds även den matchen på Huukaja tv.
Lite undangömd på LFC:s hemsida finns för övrigt i dag den glada nyheten att Magdalena Ericsson inte drog av korsbandet mot Örebro senast. Skönt.
1302 åskådare kom för att se MSV Duisburgs första match i Frauen-Bundesliga. Publiken fick se den ny-, eller skall man kalla det ombildade klubben vinna sin första match.
Duisburg vann nämligen premiären med 2–1 hemma mot Bayer Leverkusen. Det var tre riktigt viktiga poäng för att skapa avstånd ner till nedflyttningsstrecket. Jennifer Oster gjorde segermålet i den andra halvlekens första minut.
* Till Italien, där Stephanie Öhrström höll nollan, och Maria Karlsson blev målskytt när AGSM Verona besegrade Firenze med 3–0.
Jag är lite osäker på om det var Karlssons sjunde eller åttonde mål för säsongen. Vilket som är det grymt bra av en mittback att ösa in så många mål.
* Jag skrev om W-league-semifinalen Sydney–Melbourne 2–3 i förra inlägget. Här är ett klipp med matchens fem mål.
* Och här är ett klipp med målen från FC Rosengårds 2–0 mot Fortuna Hjörring i går. 1–0-målet av Anja Mittag är riktigt läckert. Verkligen en aktion av högsta världsklass.
* I Frankrike var det cuphelg. Alla tre svensklagen avancerade. Fattar jag det här rätt gjorde Josefine Öqvist två av Montpelliers tre mål i 3–0-segern borta mot Blanquefort. Kosovare Asllani spelade från start, men blev utbytt i 53:e minuten när PSG vann med 5–0 borta mot Algrange. Däremot vilade Lotta Schelin från Lyons 6–0-seger borta mot Claix.
Snart (14.00) är det avspark i Norges första VM-kvalkamp för året, borta mot Grekland. Det lär blir tre säkra poäng. Och dagens match i all ära. Det var i går som norskorna tog sin största seger den här veckan.
Då spelade nämligen huvudkonkurrenterna Holland och Belgien 1–1 i Zwolle inför 7000 åskådare. Den blivande superstjärnan Vivianne Miedema gav Holland ledningen. Det var en studsig, lurig boll hon fick, men avslutet höll makalöst hög klass. På slutet kvitterade Belgien snyggt genom lagkaptenen Aline Zeler.
Jag såg delar av matchen, och återigen imponerades jag av Miedema. Spontant kan jag inte hitta någon annan forward i världstoppen som är en bättre avslutare. Det är stora ord om en 17-åring, men 31 mål på 16 matcher i ett mittenlag i BeNe League är imponerande siffror. Åtta mål på 291 spelminuter i VM-kvalet är ännu bättre. Hon har alltså gjort mål var 36:e minut i kvalet. Sverige har gjort mål var 33:e minut, och då har vi ändå mött blåbärsnationer som Färöarna och Bosnien.
I det holländska laget startade fem damallsvenska spelare. Göteborgs nyförvärv Lieke Martens hade en jobbig dag, som slutade med tårögd sorti efter rött kort. Den första varningen såg jag inte, men den andra var oturlig, och lite hårt dömd. Skönt för Martens och Holland att man har förhållandevis lätt motstånd i den kommande matchen där Martens kommer att vara avstängd.
Bilder från matchen ser du här:
Den lilla vinnaren i kryssmatchen var Belgien, som har kvar hemmamatcher mot huvudkonkurrenterna Holland och Norge. Den stora vinnaren var alltså Norge, som nu har råd att förlora minst en match, och ändå vinna gruppen.
Jag hade faktiskt kollat kalendern dåligt, och blev lite överraskad av att det var VM-kval den här veckan. Så jag var dåligt förberedd när det plötsligt dök upp målrapporter från Schweiz bortamöte med Israel. Matchen slutade 5–0 till Schweiz som har full poäng och noll insläppta mål i kvalet. Ramona Bachmann vilade. Det gjorde inte Fabienne Humm som stod för ett äkta hattrick i den första halvleken. De två sista målen gjorde Lara Dickenmann och Ana Crnogorcevic.
I dag är jag inte överraskad, utan vet att utöver Grekland–Norge spelas även matcher som Italien–Tjeckien och Spanien–Makedonien. Den senare börjar 18.45 och är tv-sänd i Spanien. Den här länken skall enligt uppgift funka.
Det spelas även träningslandskamper i dag. Finland möter Skottland 15.00 och i natt spelar USA mot Ryssland med avspark 01.30 svensk tid. Finlands match går att se på den här länken. Och USA–Ryssland direktsänds på ussoccer.com.
* I Kina fortsätter Yongchuan cup. Kina och Nordkorea vann även sina andra matcher, vilket innebär att de möts i en direkt avgörande final på lördag. I morse svensk tid vann kinesiskorna med 3–1 mot Mexiko och nordkoreanskorna med 1–0 mot Nya Zeelands football ferns.
Häromdagen blev det klart att Therese Sjögran missar lördagens landskamp mot Frankrike till följd av en skada, och att hon ersätts av Emilia Appelqvist. En uttagning som överraskar mig, då jag inte har sett någon landslagsspelare i Appelqvist. Men hon får gärna visa att jag har sett fel.
Emilia Appelqvist
Enligt Lyons hemsida kommer även Lotta Schelin att missa matchen. Hennes lårskada (sträckning) är inte allvarlig, men ändå så illa att hon inte bör spela på den nu. Enligt hemsidan kan hon börja träna försiktigt i nästa vecka.
På svenskfotboll.se lämnas en liten öppning för Schelin, som är med truppen i Frankrike. Men frågan är om det är lämpligt att chansa i en träningslandskamp i februari. Jag tycker det inte. Men jag har å andra sidan inte all fakta i fallet.
Apropå Frankrike är här målen från toppmatcherna i helgens franska ligaomgång:
Jag förstörde min nattsömn genom att kliva upp och kika på landskampen USA–Kanada. Jag fick bland annat se Tyresös Whitney Engen kliva av matchen i andra halvleken till följd av en skada.
Det såg inte så allvarligt ut, och jag har inte sett någon diagnos i efterhand. Så förhoppningsvis behöver inte Engen riskera någon längre bortavaro. Fast man vet aldrig.
USA:s mittbackar spelade annars huvudroller i en ganska tråkig match. Engen gjorde ett offsidemål, och hade ytterligare en chans. Och kollegan Becky Sauerbrunn fixade segermålet när USA vann med 1–0.
Sauerbrunn drev upp bollen mot straffområdet, väggade snyggt med inhopparen Christen Press, och spelade sedan i sidled till en helt fristående Sydney Leroux – som inte kunde missa, trots att det var en liten riktningsförändring. Målet och fler höjdpunkter finns på det här klippet:
Annars skrev jag härom dagen i ett svar på en läsarkommentar att jag uppskattar det till att USA skulle kunna sätta ihop minst fem-sex landslagselvor som skulle kunna vara med och slåss om medaljer i OS och VM.
Även om nattens USA-elva inte gjorde någon kanonmatch var de klart bättre än OS-bronslaget Kanada. Och det blev uppenbart att coach Tom Sermanni minst kan sätta ihop två eller möjligen tre elvor som skulle kunna vinna ett OS eller VM. I natt startade Sermanni med följande manskap: Hope Solo – Ali Krieger, Becky Sauerbrunn, Whitney Engen, Stephanie Cox – Heather O’Reilly, Morgan Brian, Lauren Holiday, Megan Rapinoe – Abby Wambach och Sydney Leroux. Brian har jag inte sett så mycket av tidigare, men hennes insats gav mersmak – hon visade att hon är en spelskicklig, central mittfältare.
Med den A-uppställningen skulle Sermanni kunna ställa upp sitt B-lag så här: Nicole Barnhart – Amy LePeilbet, Christie Rampone, Rachel Van Hollebeke (tidigare Buehler), Kelley O’Hara – Meghan Klingenberg, Carli Lloyd, Shannon Boxx, Tobin Heath – Alex Morgan och Christen Press.
Tobin Heath värmer upp
Och det lämnar följande spelare till C-laget: Jill Loyden – Crystal Dunn, Julie Johnston, Leigh Ann Robinson, Kristie Mewis – Christine Nairn, Erika Tymrak, Lori Lindsey, Samantha Mewis – Amy Rodriguez och Lindsey Horan.
Därmed blir spelare som Ashlyn Harris, Kealia Ohai, Sarah Hagen, Yael Averbuch, Camille Levin, Allie Long, Amber Brooks, Beverly Goebel-Yanez med många fler över till D- och E-uppställningarna.
Det enda landet som ens är nära en liknande bredd är Tyskland. De vann EM-guld med ett halvt B-lag i somras. Men känslan är att de bara har knappt två elvor av högsta världsklass.
De andra lagen i högsta världseliten är tunnare. Exempelvis saknar Japan den bredd som man kanske hade behövt ha för att hänga med i toppen över en längre tid.
Tillbaka till USA. Det är inte bara bredden som imponerar där. Intresset är fortsatt enormt. Publiksiffran på 20862 åskådare i Frisco, Texas var den största på en träningslandskamp på drygt tio år. Det är för övrigt nästan lika länge sedan Danmark var senaste lag att slå amerikanskorna på hemmaplan. Sviten utan hemmaförlust är nu uppe i drygt 9,5 år och hörde jag rätt var det 77 matcher.
Kanada då? Jo, de spelade så här: Erin McLeod – Rhian Wilkinson (Sura Yekka, 74), Kadeisha Buchanan, Lauren Sesselmann, Marie-Éve Nault (Carmelina Moscato, 81) – Diana Matheson (Jonelle Filigno, 86), Desiree Scott, Sophie Schmidt – Josée Bélanger (Brittany Baxter, 71), Christine Sinclair, Adriana Leon (Kaylyn Kyle, 61).
Laget skapade en bra chans i vardera halvlek. Men som vanligt handlade det mesta och kraft och organisation. Kanadensiskorna har väldigt svårt att spela sig fram till chanser.
Noterbart är att Sura Yekka får allt större plats i laget. Hon är född 1997, och känns som ett riktigt spännande framtidsnamn.
* Jag lovade i går att lägga upp en länk till franska toppmatchen PSG–Montpellier, om jag hittade någon. Det var dock så fullt upp på jobbet i kväll att jag inte ens hann tänka fransk toppmatch. Hoppas ni som sökte hittade länkar.
Jag vet bara att PSG vann matchen med 2–0, och håller spänningen vid liv i guldstriden. Och att Kosovare Asllani spelade de första 78 minuterna, men blev mållös.
I dagens andra match vann Lyon borta mot Arras med de udda siffrorna 11–2. Noterbart här är att mästarlaget hade sju olika målskyttar. Lotta Schelin var dock inte bland de sju. Hon spelade nämligen inte i matchen. Varför hon stod över vet jag inte.
* Fjolårets båda allsvenska topplag Tyresö och Rosengård spelade båda träningsmatcher i dag, fast med helt olika utfall. Det skall ju dock poängteras att det ju var ganska rejäl klasskillnad på motståndet.
Veronica ”Vero” Boquete
Tyresö vann med 5–0 hemma mot finska Honka efter att Veronica Boquete gjort tre mål. Rosengård föll däremot borta mot Turbine Potsdam med 4–1. Malmölagets mål gjordes av Katrin Schmidt.
När det gäller matchreferat på egen hemsida vinner Tyresö över Rosengård med utklassningssiffror. Dock saknar jag matchfakta även hos Tyresö. När det gäller träningsmatcher är jag nämligen mest intresserad av att se hur lagen ställt upp, och hur mycket speltid olika spelare får. Så skriv gärna ett referat, men inte utan matchfakta inklusive laguppställning med byten.
Det var sista dagen på det internationella transferfönstret i går. I de stora damligor som var berörda gjordes inga riktigt stora värvningar.
Jag tänker förstås på ligorna i Frankrike och Tyskland. I den franska har jag faktiskt inte noterat någon sen värvning alls. I Frauen-Bundesliga gjordes en handfull sena värvningar, varav en med svenskintresse. Jag tänker på att Bayern München lade beslag på fjolårets Linköpingsspelare Eunice Beckmann.
Dessutom knöt MSV Duisburg upp kroatiska Kristina Sundov samt polskorna Agata Tarczynska och Patrycja Pozerska som ersättare till de tre spelare, bland annat Göteborgs nyförvärv Lieke Martens, som valde att lämna i samband med att alla kontrakt nyligen skrevs om.
Alla vinterövergångar i Tyskland finns på den här länken.
Emma Wilhelmsson
* Den allra mest intressanta övergången i går för svensk del var ändå att Emma Wilhelmsson skrev på för Chelsea. Den före detta Malmö- och Jitexspelaren provspelade ju med den engelska klubben under Mobcast cup, alltså inofficiella klubblags-VM, i fjol.
Jag tyckte att Wilhelmsson var en besvikelse i Jitex i fjol. Hon hade ju svårt att ta en ordinarie tröja i Stefan Rehn:s lag. Kanske kan hon få ett lyft i ett Chelsea som skaffat väldigt många nya spelare i vinter. Och det kanske inte är slutvärvat ännu. Inom damfotbollen har ju England precis som Sverige sitt stora fönster nu, vilket gör att det går att värva i ytterligare två månader.
Det mest intressanta i Chelsea i år är att man har två av Asiens allra bästa spelare under 2013 i laget i form av Yuki Ogimi och Ji So-Yun.
Sara Lindén
* Stefan Rehn är just nämnd. Han ledde i går Göteborg FC för första gången i match. Det blev seger med 3–1 (0–1) mot Bröndby sedan också nämnda Martens fixat en straff och stått för ett målpass. Det var dock två ”gamla” göteborgare som stod för målskyttet. Sara Lindén gjorde spelmål till 1–1 och 3–1, medan Marlene Sjöberg satte 2–1-målet på straff.
* I dag kommer träningsmatchandet i gång på lite bredare front för de damallsvenska lagen. Mest intressant är utan tvekan Rosengårds möte med Turbine Potsdam. I övrigt spelar Tyresö mot finska Honka, Kif Örebro mot ett pojklag och så skall Göteborg även möta Fortuna Hjörring.
* Internationellt är det franska topp- och svenskmötet PSG–Montpellier i kväll 18.45 den mest intressanta tävlingsmatchen i helgen. Hittar jag en länk till matchen kommer jag att lägga upp den här.
Ballon d’Or är utdelad, men det kommer fortfarande rankinglistor över världens bästa spelare och lag. Några som ger ut intressanta listor är IFFHS – organisationen för internationella fotbollshistoriker och -statistiker.
Listorna är intressanta eftersom en sammanslutning med historiker och statistiker borde vara påläst. Fast när det gäller damfotboll är inte IFFHS speciellt kunnigt. Deras listor är väldigt spretiga, och innehåller en del närmast pinsamma inslag.
Hope Solo
Den första lista de kom med var över världens bästa målvakter 2013. Och lite kul var att man sticker ut och låter den listan toppas av Hope Solo, och inte av Nadine Angerer.
Annars verkar det som att Arsenal har många supportrar bland fotbollshistorikerna. Det märks på alla listorna, inte minst den här. För visst är Arsenals irländska landslagsmålvakt Emma Byrne duktig, men nog är hon rankad alldeles för högt här – fyra?
Personligen hade jag nog gärna sett Ingrid Hjelmseth på en riktig topposition. Noterbart också att Kristin Hammarström är med som åtta.
I förra veckan kom listan över världens bästa speluppläggare 2013. Den toppas av Lena Goessling, vilket känns som en okej vinnare. Det finns större anledning att ifrågasätta om det verkligen är rimligt med två fransyskor (Camille Abily och Louisa Necib) topp fyra, och framför allt undrar jag hur Lara Dickenmann kan vara femma och Alex Scott sexa? Dickenmann är en riktigt bra spelare. Men speluppläggare? Knappast va.
Alex Scott
Inte heller Scott är väl i första hand speluppläggare, även om hon är så mycket speluppläggare som man kan vara som ytterback. Men varken hon och Englands landslag lär väl minnas 2013 som ett toppenår… När det gäller fransyskorna tycker jag att Gaetane Thiney var deras bästa spelare i EM.
Anmärkningsvärt på den här listan är att varken någon amerikansk eller japansk spelare finns med. Personligen tycker jag att Lauren Holiday, Aya Miyama och kanske även Carli Lloyd borde varit med. Det borde även Katrine S Pedersen och Ramona Bachmann ha varit.
Häromdagen rankade idrottshistorikerna världens bästa domare 2013. Där placeras Jenny Palmqvist som tvåa bakom Bibiana Steinhaus – en rimlig ranking. Sverige får även med Pernilla Larsson på topplistan.
Bibiana Steinhaus
Idag kom så den sista listan för året, den över 2013 års bästa klubblag i världen. Den toppas av Wolfsburg närmast före Lyon och Portland Thorns. Det går att ha synpunkter på den inbördes ordningen, men de tre lagen skall utan tvekan vara med i toppen. Tyresö är sjua, vilket också känns ganska rimligt.
Men tyvärr gör fotbollsstatistikerna bort sig rätt rejält med resten av listan. Att placera Arsenal som fyra och Torres som femma känns inte ett dugg trovärdigt. Och att FC Zürich finns bland världens tio bästa lag är ju totalt galet.
Man verkar inte ha så bra koll på internationell klubb-damfotboll. Topplag som jag saknar på listan är japanska mästarinnorna Inac Kobe Leonessa, svenska mästarinnorna LdB FC Malmö, samt FFC Frankfurt och de tre amerikanska topplagen Western New York Flash, Kansas City och Sky Blue FC. De här sex borde ha varit på topplistan ihop med de fyra jag nämnde först.
Det är kul att fotbollshistorikerna i fjol även började uppmärksamma damfotbollen. Men deras rankinglistor visar alltså på ganska rejäla brister. Tråkigt.
Det är förresten bara Hope Solo som toppat en lista båda åren. 2012 års vinnare var i övrigt Marta, Olympique Lyonnais och Jenny Palmqvist.
* Troligen gjorde Lotta Schelin inte fyra mål i Lyons cupmatch i helgen, som jag uppgav igår efter att ha kollat in annars välinformerade footofeminin.fr. Schelin verkar i stället ha gjort fem av målen. I varje fall har hon tilldelats så många på klubbens egen hemsida.
* Ghana är senast land att bli klart för U20-VM i Kanada. Det västafrikanska landet vann playoffreturen mot Ekvatorialguinea efter straffläggning. Båda matcherna slutade 1–0 till hemmalaget.
* I BeNe League fortsätter holländska supertalangen Vivianne Miedema att vräka in mål i en sällsynt stor omfattning. I fredags gjorde hon ytterligare fem, vilket innebär att 17-åringen nu leder skytteligan på 31 mål – 16 fler än tvåan Ellen Jansen.
Miedema hade lite måltorka just innan årsskiftet, då hon bara gjorde två mål på 2013 års fyra sista matcher. 2014 har hon däremot inlett makalöst bra. Åtta mål på två matcher är ju ett hyfsat facit…
Det har inte spelats speciellt många intressanta tävlingsmatcher runtom i världen den här helgen. Den mest intressanta matchen ur svensk synvinkel var en träningsmatch, den mellan Thailand och Linköping.
Från matchen kom den ytterst tråkiga nyheten att Linda Sällström återigen är korsbandsskadad. Fattade jag rätt så var det hennes andra knä som gav med sig den här gången. Det är alltså tredje året den finländska landslagsforwarden får spolierad på grund av en korsbandsskada. Om hon kommer tillbaka från det här gör hon en riktig bragd.Det går inte annat än att lida med Sällström. Jag har själv missat ett antal säsonger på grund av korsbandsskada och följderna av den. Fast jag spelar på låg nivå, och hade mina bästa fotbollsår bakom mig när problemen började. Sällström blir 26 i sommar och borde stå på toppen av sin karriär. Tråkigt var ordet.
Apropå den där träningsmatchen så är det inte omöjligt att Thailand vid månadsskiftet maj/juni kvalar in till nästa års VM-slutspel i Kanada. Thailändskorna passerades i våras av Vietnam på världsrankningen, och är nu sjunde asiatiska land. Då Nordkorea är avstängt från VM talar mycket för att Asiens femte VM-plats står just mellan Vietnam och Thailand.
Vad matchen Thailand–Linköping blev? 3–0 till LFC. Och min uppfattning om att Asien har fått minst en halv plats för mycket till mästerskapet i Kanada har stärkts ytterligare.
* Apropå mästerskapsslutspel i Kanada spelas ju U20-VM där i höst. Idag blev Nigeria klart för den turneringen. Man vann med totalt 7–0 mot Sydafrika i playoff. I Afrikas andra playoff möttes Ghana och Ekvatorialguinea. Hur det slutade har jag inte sett någon uppgift om ännu. Jag vet bara att de senare hade med sig 1–0 från hemmamötet.
I Sydamerika har Brasilien och Paraguay kopplat greppet om platserna. Paraguay vann nämligen med 1–0 mot Colombia samtidigt som Brasilien slog Bolivia med 3–0 i slutspelsrundans första matcher.
* Det har spelats ligamatcher med svenskintresse i Australien och Italien i helgen. I Australien är de fyra slutspelslagen redan klara, trots att två omgångar återstår. Jag blir för övrigt inte klok på hur man gör ett upplägg på tolv matcher i en serie med åtta lag, men det finns säkert en logisk lösning på den gåtan…
De fyra lag som spelar semifinaler 15–16 februari är Sydney FC, Jessica Samuelsson:s lag Melbourne Victory, Brisbane Roar och Canberra United.
Samuelsson spelade hela helgens bortamatch mot Newcastle. Victory vann med 4–1 efter att Lisa De Vanna gjort matchens tre första mål – dock uppdelade på två halvlekar, alltså inget helt äkta hattrick. De Vanna är därmed tvåa i skytteligan med sina sju mål. Leder gör före detta Göteborgsforwarden Jodie Taylor på nio.
I Italien vann alla de fyra topplagen. Serien leds lite överraskande av Brescia på 48 poäng, som vann mot Torres för 14 dagar sedan. Tavagnacco har en match mindre spelad och kan komma upp jämsides med Brescia vid seger. Torres står på 46 poäng. Svensklaget Verona är fyra på 35, alltså långt ifrån topptrion.
I helgen vann Verona med 4–1 borta mot nästjumbon Grifo Perugia.
* I Tyskland var det ny inomhusturnering. Turbine Potsdam vann sin egen cup inför 2000 åskådare efter seger med hela 5–0 mot Bröndby i finalen. Antonia Göransson gjorde två av finalmålen, och blev som grädde på moset utnämnd till turneringens allra bästa spelare. Lovande.
Lovande är också rapporterna från Frankrike, där Lotta Schelin gjorde fyra mål i går. Det var dock cupmatch mot högst begränsat motstånd – Pontarlier. Och Lyon vann med hela 18–0. Kul att publiksiffran var hela 2000 personer.
Apropå Frankrike är här målen från förra helgens omgång i ligan. Den omgång där PSG slog Lyon och där Josefine Öqvist återigen blev målskytt:
* I USA har nya NWSL-klubben Houston Dash värvat japanska ytterbacken Aya Sameshima – ytterligare en namnkunnig värvning till ligan som blir allt starkare. Men lönemässigt anser inte tränarna i ligan att NWSL hänger med de europeiska klubbarna. Det är intressant, och går att läsa mer om här.
* Slutligen till senaste nytt i det norska Kaurinfallet. Det har hänt en hel del sedan jag senast skrev om ämnet. Först har Stabaeks supporterklubb givit tränaren Öyvind Eidesitt stöd, och anklagat Leni Larsen Kaurin och Lisa-Marie Woods för smutskastning.
Sedan har den norska tränarföreningen diskuterat nya regler för hur norska fotbollstränare skall få agera gentemot sina spelare. Och Stabaeks sportchef för damfotbollen, Richard Jansen, har pratat ut i Budstikka. Han säger sig ha tagit Kaurins uppgifter på allvar, och han beklagar att han tappat bort det gåvokort hon fick från tränare Eide.
Han har dock mer att förklara. För som grädde på moset visar det sig att Stabaek i fjol engagerade en annan tränare som hade fått sparken från en annan klubb för misstankar om sexuella trakasserier.
En följd av alla händelser är att det nu ifrågasätts, bland annat i den här krönikan i tidningen Dagbladet, om Stabaeks medlemmar verkligen har förtroende för sin klubbledning. Det känns som en relevant fråga.
I går blev det klart med två riktigt tunga profiler till elitettan. Dels väljer Sara Larsson att spela med LB07, dels har Louise Fors valt att spela med Älta den här säsongen.
Larsson blir 35 i maj, och har kanske gjort sina sista matcher på allra högsta nivå. Personligen tycker jag att det är lite synd att hon kliver ner en division. Med sin rutin skulle hon exempelvis vara en tillgång för nya, unga Jitex.
Fors skall gifta sig till sommaren, och vill inte planera sitt bröllop via Skype. Därför väljer hon att spela med Älta under året. Hon ansluter dock till Liverpool efter avslutat seriespel med förhoppning om att de engelska mästarinnorna är kvar i Champions League då. Fast det blir inte som Louise Fors hon återvänder till England, utan som Louise Schillgard.
* I Frankrike befäste Josefine Öqvist positionen som bästa svenska målskytt i serien. På övertid gjorde hon Montpelliers sista mål i 2–0-segern mot Soyaux. Det var Öqvists 14:e fullträff i serien. Hon delar nu andraplatsen i skytteligan med Juvisys stjärna Gaetane Thiney. De är två mål bakom PSG:s Marie-Laure Delie. Lotta Schelin har gjort elva mål och delar fjärdeplatsen i skytteligan med klubbkompisen Laetitia Tonazzi.
Eftersom Lyon har ett system där de rullar på sina forwards roade jag mig med att jämföra nämnda fem spelares målfacit sett till speltid. Och även där är Öqvist före Schelin, även om marginalen krympte rätt rejält. Listan blev:
1) Delie – som gör mål var 55:e minut.
2) Tonazzi – var 66:e.
3) Öqvist – var 77:e.
4) Schelin – var 79:e.
5) Thiney – var 90:e.
Tillagt i efterhand: Kosovare Asllani har gjort tre mål, hon gör mål var 224:e minut hittills den här säsongen.
* Så till Norge där turerna kring fallet med sexuella trakasserier i Stabaek har gått ytterligare några turer. Dels har klubben Stabaek beslutat sig för att låta tränare Öyvind Eide få fortsätta på sitt jobb. Man ger honom dock en skriftlig varning.
Dels övervägerLeni Larsen Kaurin att göra rättsak av frågan. Dels har norska fotbollsförbundets disciplinnämnd på eget bevåg valt att titta på ärendet. I dag är det även möte mellan Norges motsvarighet till RF och det norska fotbollsförbundet där Kaurinfrågan tas upp.
Som grädde på moset har den före detta landslagsspelaren Siri Nordby på sin Facebook sågat hur Stabaeks spelarråd i förra veckan i ett brev ställde sig bakom tränare Eide. Enligt VG säger Nordby:
”Om det finns så mycket som en bråkdel av sanning i allt det som sägs, och laget vänder ryggen mot en lagkamrat på det här sättet, då måste jag säga att jag är väldigt glad att jag har spelat för en annan klubb under hela min karriär.”
Och:
”Brevet är det mest patetiska jag läst. Helt skandalöst.”
* Slutligen noterar jag att USA vann det nordamerikanska U20-kvalet efter seger mot Mexiko med 4–0 i finalen. Bilder därifrån har du här:
Jag ser att exempelvis damfotboll.com kallar kvalet för mästerskap. Men huruvida turneringen har mästerskapsstatus ställer jag mig frågande till. För i så fall borde väl Kanada ha varit med trots att de redan har en plats i U20-VM?
Utöver USA och Mexiko tog Costa Rica som väntat den sista VM-platsen som stod på spel.
Lyons magi är bruten på alla sätt. Det franska superlaget, som man för ett år sedan ansåg vara närmast oslagbart, visar numera gång på gång samma bristande förmåga att avgöra matcher som Frankrikes landslag.
Om det var så dagens match såg ut låter jag vara osagt, för jag hade fullt upp på jobbet och har egentligen inte sett något. Inte mer än några mycket korta sekvenser i den andra halvleken. Jag kan därmed inte ha någon uppfattning om hur Lotta Schelin och Kosovare Asllani skötte sig. Båda startade matchen, men byttes ut i minuterna 56 respektive 79.
Klart är att Lyon i dag förlorade sin första hemmamatch i ligan sedan den 10 september 2006. Då var det Juvisy som vann på Stade Gerland med 1–0.
I dag, inför 7512 åskådare, var det PSG som segrade med samma siffror. Släkten var värst, eftersom fjolårets Lyonback Laura Georges gjorde segermålet i minut 45.
Jag skall direkt göra klart att jag fortfarande anser att Lyon trots allt är Europas bästa lag. Men på några månader har något hänt. De spelare som tills i maj kände sig oslagbara bara de fick på sig klubbtröjan vet nu vad nederlag innebär. De verkar inte längre sväva fram, utan upplever ibland den hårda pressen att vinna.
Lyon leder dock fortfarande ligan med tre poäng, och det skall trots allt väldigt mycket till för att de skall tappa segern. Men känslan är att vi kanske ändå ser början till slutet på Lyons suveränitet nu. Hur känner ni?
* Från Norge rapporteras att Stabaeks spelarråd, bestående av EM-spelarna Ingrid Hjelmseth, Ingvild Stensland, Trine Rönning och Cathrine Dekkerhus, ger tränare Öyvind Eide sitt stöd. De tycker att allt har fått för stora proportioner.
Huruvida det är så tycker jag är omöjligt att avgöra för en utomstående. Kanske har de rätt. Kanske inte.
Klart är att klubbledningen håller på att försöka reda ut vad som verkligen har hänt. Klart är också att den här historien får upp frågan om sexuella trakasserier till ytan – vilket är väldigt bra. För som man kan läsa i den här artikeln så är det mycket vanligt att kvinnliga idrottare upplever att de blir utsatta.
Professor Jorunn Sundgot-Borgen vid Norges idrottshögskola konstaterar att:
”Det finns inga tvivel – det här är ett stort problem.”
Som väntat gick Crystal Dunn först i NWSL:s stora collegedraft. Washington Spirit hade första tjing, och valde storfavoriten.
De sex första valen var rakt igenom väntade och välkända namn:
2) Kealia Ohai till Houston Dash
3) Julie Johnston till Chicago Red Stars
4) Vanessa DiBernardo till Chicago Red Stars
5) Kassey Kallman till FC Kansas City
6) Maya Hayes till Sky Blue FC
Här finns listan över samtliga 35 val. Sjua valdes för övrigt Seattle Reign en spelare som jag tidigare inte hade hört talas om, Amanda Frisbie. Men från hennes highlightsvideo nedan konstateras att hon är en vänsterfotad mittback som ofta även spelas som forward. Det är sådana spelare som tränare drömmer om att ha på planen.
* Norge och England spelade 1–1 i en landskamp i dag i spanska La Manga. Norskorna fortsätter att visa att de är vansinnigt starka i slutet av matcherna. I första landskampen under Mark Sampson:s ledning tog England ledningen genom Eniola Aluko i tionde minuten. I slutminuterna kunde dock Melissa Bjånesöy nicka in kvitteringen.
Noterbart var att Norges mål vaktades av blott 17-åriga Cecile Fiskerstrand. Förbundskapten Even Pellerud fortsätter att satsa ungt. Han lät nämligen även 18-åriga Andrine Tomter debutera under Spanienlägret.
* Apropå Norge har nu Stabaektränaren Öyvind Eide givit sin version av vad som hände mellan honom och Leni Larsen Kaurin. Han erkänner att han agerat olämpligt, men tycker sig inte ha gjort sig skyldig till några sexuella trakasserier.
* I helgen återstartar den franska ligan med en riktig kanonmatch. I morgon 20.45 tar Lyon emot PSG i seriefinal. Länkar till matchen finns här och här.
* Redan i natt spelas det semifinal i det nordamerikanska kvalet till U20-VM. Där ställs USA mot Trinidad/Tobago. Vinnaren spelar i slutspelet i Kanada senare i år. Gissningsvis gör amerikanskorna minst sju mål. Kanske tio, som mot Guatemala senast:
* I dag har för övrigt EFD och förbundsledningen haft möte. Enligt svenskfotboll.se är konflikten löst, och inga klubbar skall stoppa sina spelare från landslagsspel.
* Väl inne på möten på hög nivå var det premiär för Fifa Task Force for Women’s Football tidigare i veckan. Den nybildade gruppen diskuterade bland annat ett eventuellt, framtida officiellt klubblags-VM. Det tycker jag skulle vara en jättebra idé.
En text om det historiska mötet, och vilka som var med, finns här.
* Slutligen konstateras att LdB FC Malmö hade minst 6,5 miljoner skäl att slå sig ihop med FC Rosengård.
Vi är i upptakten av ett år utan stort mästerskap för lagen på vår kontinent. En hel del kul händer dock inom damfotbollen under 2014.
Spelet drar i gång i morgon. Så här är min damfotbollskalender över 2014:
4 januari: Damfotbollsåret inleds med matcher i ligorna i Australien, Spanien och Italien.
9 januari: 2013 års spelare i Afrika koras vid en gala i Lagos, Nigeria.
12 januari: Tyska mästerskapet i inomhusfotboll, Hallenpokal, avgörs i Magdeburg.
13 januari: Ballon d’Or-galan i Zürich. Vem blir världens bästa spelare 2013; Abby Wambach, Marta eller Nadine Angerer? Och försvarar Pia Sundhage sin titel?
14 januari: Träningslandskamp, Spanien–Norge.
17 januari: NWSL håller draft för collegespelare.
19 januari: Franska Feminine division 1 återstartar efter juluppehållet. Det är seriefinal direkt: Lyon–PSG.
31 januari: Träningslandskamp, USA–Kanada.
11–15 februari: Fyrnationsturneringen Yongchuan cup i Kina med värdnationen, Nordkorea, Mexiko och Nya Zeeland.
12–13 februari: VM-kvalet i Europa startar om med åtta matcher, bland annat Holland–Belgien (12/2) och Italien–Tjeckien (13/2).
13–15 februari: Kval till Afrikanska mästerskapet, och tillika VM-kval i Afrika. Omgång 1, match 1. Följande matcher: Algeriet–Marocko, Egypten–Tunisien, Etiopien–Sydsudan, Burkina Faso–Ghana, Elfenbenskusten–Mali, Rwanda–Kenya, Nigeria–Sierra Leone, Guinea Bissau–Senegal, Mozambique–Komorerna, Botswana–Zimbabwe samt Zambia–Tanzania. Returerna spelas 28/2–2/3.
23 februari: Frauen-Bundesliga, omstart efter vinteruppehåll. Med bland annat toppmatcherna Frankfurt–Wolfsburg och Bayern München–Turbine Potsdam.
23 februari: Australiens W-league avgörs med stor final. Var den kommer att spelas är inte spikat.
3–12 mars: Cypern cup. Grupp A: England, Italien, Finland och Kanada. Grupp B: Holland, Frankrike, Skottland och Australien.
5–12 mars: Algarve cup. Grupp A: Kina, Tyskland, Island och Norge. Grupp B: USA, Japan, Sverige och Danmark. Sverige spelar så här: 5 mars: Danmark, 7 mars: USA, 10 mars: Japan samt placeringsmatch den 12 mars.
15 mars–4 april: F17-VM i Costa Rica. Tyvärr inte med svenskt deltagande.
22–23 mars: Champions League, kvartsfinal 1: Tyresö–Neulengbach, Wolfsburg–Barcelona, Torres–Turbine Potsdam och Birmingham City–Arsenal.
29–30 mars: Champions League, kvartsfinal 2: Neulengbach–Tyresö, Barcelona–Wolfsburg, Turbine Potsdam–Torres och Arsenal–Birmingham City.
5 april: VM-kval i Europa: Nordirland–Sverige. Dessutom Italien–Spanien och Skottland–Polen.
9–10 april: VM-kval i Europa med 15 matcher, bland annat Frankrike–Österrike (9/4), Schweiz–Danmark (10/4) och Belgien–Norge (10/4).
13 april: Damallsvenskan, premiär: Vittsjö–Göteborg, Piteå–Linköping, Jitex–Umeå, Kristianstad–Tyresö och AIK–Rosengård. Dessutom Eskilstuna–Örebro (14 april).
19–20 april: Champions League, semifinal 1:Birmingham/Arsenal–Tyresö/Neulengbach och Torres/Potsdam–Wolfsburg/Barcelona.
21 april: Toppserien, Norge, premiär.
26–27 april: Champions League, semifinal 2: Tyresö/Neulengbach–Birmingham/Arsenal och Wolfsburg/Barcelona–Torres/Potsdam.
7 maj: VM-kval i Europa, åtta matcher bland annat Belgien–Holland.
8 maj: VM-kval i Europa: Sverige–Nordirland i Växjö. Plus ytterligare nio matcher, bland annat Schweiz–Island.
14–25 maj: VM-kval i Asien: Åtta lag gör upp om fem platser: Grupp A: Vietnam, Australien, Japan och Jordanien. Grupp B: Sydkorea, Kina, Burma och Thailand.
17 maj: Tyska cupfinalen. Spelas i Köln.
22 maj: Champions League, final. Spelas i Lissabon, på Estádio do Restelo.
23–25 maj: Kval till Afrikanska mästerskapet, och tillika VM-kval i Afrika. Omgång 2, match 1. Vinnarna i sju dubbelmöten är klara för Afrikanska mästerskapet. Kamerun, Sydafrika och Ekvatorialguinea går in i kvalet i den här omgången. Returerna spelas 6–8 juni.
25 maj: Damallsvenskan: Tyresö–Rosengård.
29 maj: Svenska cupen, semifinaler.
1 juni: Feminine division 1, sista omgången. Bland annat Lyon–Henin-Beaumont.
8 juni: Frauen-Bundesliga, sista omgången. Bland annat toppmatcherna Wolfsburg–Frankfurt och Turbine Potsdam–Bayern München.
14 juni: VM-kval i Europa: Skottland–Sverige. Ytterligare 13 matcher spelas, bland dem Österrike–Finland.
15 juni: Två matcher i Europas VM-kval, bland annat Danmark–Island.
19 juni: VM-kval i Europa: bland annat Färöarna–Sverige.
26 juni: Lottning av gruppspelet i Champions League 2014/15.
2/3 juli: Svenska cupen, final.
15–27 juli: F19-EM i Norge.
5–24 augusti: F20-VM i Kanada. Tyvärr utan svenskt deltagande. Däremot är Finland en av Europas fyra representanter. Läget i kvalet finns här.
21 augusti: VM-kval i Europa: Polen–Sverige. Plus ytterligare sex matcher, bland annat Island–Danmark.
28 augusti: Lottning av Champions League, två första utslagningsomgångarna. Alltså sextondels- och åttondelsfinalerna.
10–20 september: VM-kval i Oceanien, avgörs i Nya Zeeland. En VM-plats står på spel.
13 september: VM-kval i Europa: Sverige–Bosnien-Hercegovina. Samt ytterligare 15 matcher, bland dem Finland–Frankrike.
17 september: VM-kval i Europa, sista omgången: Sverige–Skottland. Plus ytterligare 20 matcher, bland annat Tyskland–Irland, Norge–Holland och Frankrike–Finland.
23 september: Lottning av Europas VM-playoff.
1 oktober: Damallsvenskan: Rosengård–Tyresö.
8–9 oktober: Champions League, sextondelsfinaler, match 1:2.
11–24 oktober: Afrikanska mästerskapen, tillika VM-kval för Afrika. Arrangeras i Namibia. Åtta lag gör upp om mästerskapet och tre VM-platser.
15–16 oktober: Champions League, sextondelsfinaler, match 2:2.
19 oktober: Damallsvenskan, sista omgången.
25–26 oktober: VM-kval i Europa, playoff, semifinal 1, match 1, för de fyra bästa grupptvåorna.
29–30 oktober: VM-kval i Europa, playoff, semifinal 1, match 2, för de fyra bästa grupptvåorna.
November: Sydamerikanska mästerskapet, Copa America, tillika VM-kval för Sydamerika. 2,5 platser står på spel. Plats och datum för mästerskapet verkar inte vara fastställda.
8–9 november: Champions League, åttondelsfinaler, match 1:2.
12–13 november: Champions League, åttondelsfinaler, match 2:2.
22–23 november: VM-kval i Europa, playoff, final, match 1.
26–27 november: VM-kval i Europa, playoff, final, match 2.
4 december: Lottning av Champions League, kvarts- och semifinaler.
Notera att det inte finns några datum klara för det nordamerikanska VM-kvalet. Datumen är inte heller klara för spelstart i elitettan, NWSL och WSL.
Observera också att datumen i det här inlägget kan komma att ändras.
Årsgenomgångar skall man ju helst publicera innan Jan Malmsjö har läst nyårsklockorna på Skansens scen. Efter är det ju framåtblickar som gäller.
Men snabbhet har aldrig varit min bästa egenskap. Och när en viss Zlatan tog över fokus under mellandagarna har genomgången av 2013 fått dröja ett par dagar.
Eventuellt har ni som får blogginläggen via mejl redan sett stora delar av det här inlägget. Jag råkade nämligen trycka publicera en gång innan allt var klart. Nu är dock inlägget klart för att visas upp för omvärlden.
Jag har säkert missat en massa kul eller mindre kul saker från 2013. Men här är i alla fall ett försök att spegla årets viktigaste händelser. Trevlig läsning.
Årets avhopp: Det stod assisterande förbundskapten Birger Jacobsson för – bara några dagar innan EM-premiären. Udda.
Årets besvikelse: Publiksnittet i damallsvenskan. Trots publiksuccé på EM påverkades inte intresset för vår bästa serie ett dugg. Snittet slutade på 741. Inför EM-uppehållet låg det på 738.
Årets brutna rekordsviter: Här handlade det om Lyon – dubbelt. Först brast deras svit över matcher utan förlust under 90 minuter. Den höll i 119 matcher och i drygt tre år, fram till Champions Leaguefinalen mot Wolfsburg. Senare på året sprack även Lyons svit av matcher utan förlust på hemmaplan. Det var Potsdam som ändade sviten som totalt varade mellan 10 september 2006 och 14 november 2013. Alltså drygt sju år.
Årets bäst när det gäller: Nadine Angerer förstås. Hon gjorde långt ifrån någon kanonsäsong i Frankfurt, och var så ifrågasatt att förbundskapten Silvia Neid gav Almuth Schult chansen att ta över målvaktshandskarna i A-landslaget i våras. Schult misslyckades dock. Det gjorde inte Angerer i EM. Hon släppte bara in ett mål på hela turneringen, och i finalen räddade hon två norska straffar och blev på kuppen första spelare att vinna Uefas nya pris till bästa spelaren i Europa. Snart kan hon dessutom vara bäst i världen.
Årets Caster Semenya: Precis som den sydafrikanska löparen anklagades sydkoreanska Seoul City Amazones skyttedrottning Park Eun-Seon för att vara man.
Årets debattör: Det kunde även ha kallats årets provokatör, för Malmötränaren Jonas Eidevall provocerade de både toppkonkurrenterna Tyresö och Linköping flera gånger under hösten, bland annat kallade han Tyresö för Harlem Globetrotters. Eidevall blandade sig dessutom in i flera diskussioner, enligt min uppfattning ofta med både vassa och vettiga åsikter.
Årets domarskandal: Straffläggningen i semifinalen av franska cupen som Lyon fick vinna – trots att de förlorade. Ni kanske minns hur Montpelliers japanska Rumi Utsugi gjorde mål på sin straff två gånger, men att domaren inte kunde reglerna. Så när Montpellier trodde att de hade vunnit, och var klart för cupfinal, då meddelade domaren att det var oavgjort. Straffläggningen fortsatte, och Lyon vann. Alla utom domaren insåg snabbt att domslutat hade haft väldigt fel. Lyon var välvilligt, och det blev omspel. Men blixten slår ju inte ner två gånger. Så Lotta Schelins lag vann omspelet, och sedermera också hela cupen.
Årets drömlottning: Fick Tyresö inför nästa års Champions Leaguespel, där österrikiska Neulengbach väntar i kvartsfinal och engelskt motstånd i eventuell semi. Båda de tyska lagen hamnade däremot på den andra finalhalvan. Fast tur och otur jämnar ju ut sig, och Tyresö hade haft rejäl otur i lottningen till sextondelsfinalerna, där man ställdes mot franska PSG. Som man ju besegrade.
Årets fest: Sverige–Finland på Gamla Ullevi. Vilket underbart tryck det var både på planen och på läktarna. Helt klart den mest minnesvärda matchen under ett EM som ju i sin helhet var en fest, väl värd att hylla.
Årets framtidslag: Det svenska F17-landslaget som anförda av Linköpings forward Stina Blackstenius nådde EM-final, men föll mot Polen med 1–0.
Årets framtidslag 2: De tyska Europamästarinnorna, som under ett par matcher hade fyra kantspelare med en medelålder på under 20; Leonie Maier, Melanie Leupolz, Lena Lotzen och Jennifer Cramer.
Årets franska nerver: Frankrike förstås. Med Lyon som klar tvåa. Och trea.
Årets frisör: Josefine Öqvist som fixade till EM-frisyren för förbundskapten Sundhage:
Årets gate: Delad seger mellan Bilgate och Zlatangate. Fast de båda hörde ju ihop.
Årets glädjepriser: De på EM förstås. Jag hade en kollega som tog hela sin trebarnsfamilj på EM-semifinal – och betalade 350 kronor. För att se Elfsborgs Champions Leaguekval mot odugliga bonkalaget Daugava fick samma familj punga ut med 1050 kronor.
Årets homofobi: Den finner vi i Afrika, närmare bestämt Nigeria, som bannlyste lesbiska spelare.
Elisa Vidarsdottir med Islands gullfiskur.
Årets husdjur: Gullfiskur – Islands ”maskot” under EM. Fisken väckte så starka känslor att isländskorna anklagades för djurplågeri.
Årets inkilning: Den hade Göteborg FC. Flera spelare tvingades komma med intressanta avslöjanden på Twitter. Mest stack Marie Hammarström ut när hon meddelade att hon väntade tvillingar – för det ligger i släkten…
Årets jumbo: Sunnanå SK. Sist i damallsvenskan utan seger, och med sämsta tabellraden av alla damallsvenska lag på 2000-talet.
Årets konstgräsplaner: De i Kanada som VM 2015 skall spelas på. De har redan skapat debatter i USA och Tyskland. Men Fifa verkar inte ändra sig – det blir VM på plast nästa år.
Årets korsbandsskador: Amy LePeilbet, Svenja Huth, Kyah Simon, Emma Berglund, Hanna Pettersson, Linda Hallin, Linda Sällström, Anna Thörnqvist, Emelie Lövgren, Hanna Glas, Nina Jakobsson, Erika Martinsson och sannolikt ganska många till.För Hanna Folkesson och Johanna Almgren var det andra knäskador som spökade. Men det var tyvärr så illa för båda att de missade EM.
Årets kryssare: Danmark. Laget tog medalj i EM, och var en straffläggning från final – utan att vinna en enda match över 90 minuter. Men kryss mot Sverige, Finland, Frankrike och Norge räckte till brons. Danskorna fortsatte att spela oavgjort efter EM. Och krysset i VM-kvalet borta mot Serbien ger däremot ingen medalj. Det kan kosta Danmark en plats i Kanada nästa år.
Årets käftsmäll: Den delade jag tydligen ut mot damfotboll.com i januari. I varje fall tyckte de så i den här försvarsartikeln. Visst var jag kritisk mot deras nyhetsarbete, och den kritiken kvarstår i stort. Men jag hade aldrig trott att de skulle skriva ett försvarsinlägg. Och damfotboll.com har blivit bättre. De gjorde ett bra 2013, sannolikt var det deras bästa år någonsin. Förhoppningsvis fortsätter de att flytta fram positionerna under 2014.
Årets ledare: Even Pellerud som ledde ett nederlagstippat Norge till EM-final, där de spelmässigt var väl så bra som Tyskland. Men föll på två missade straffar.
Janni Arnth
Årets leende: Det bar danska Janni Arnth Jensen när hon klev fram till straffpunkten för att sänka Frankrike. Det sken nästan lika mycket om Arnth innan hon slog till bollen, som det gjorde när hon hade fixat den danska medaljen.
Årets lottning: Uefas Karen Espelund fick chansen att avgöra vilket lag som skulle spela kvartsfinal i EM, Danmark eller Ryssland. Det blev Danmark. Eftersnacket var kritiskt. Uefabasen Michel Platini skyllde ifrån på kvinnorna inom Uefa. Till Tv4 sa han:
”Du vet hur det är med kvinnor, det är svårt att kämpa mot dem…”
Årets mediaskugga: Vårt öppna och tillgängliga landslag som plötsligt bara släppte fram avbytare till presskåren. Den rejält förändrade policyn gjorde mig irriterad både inför och under EM.
Årets mest defensiva: Färöarna på Gamla Ullevi. Hade de backat längre hade de stått ute på parkeringen…
Årets mest oväntade hjälp: Nordkorea vann sydasiatiska mästerskapet. De gjorde det tack vare arvfienden Sydkorea, som slog Japan i sista omgången.
Årets mest svårbedömda spelare: Marta. Stjärnan platsade inte i damallsvenskans allstarlag, men är en av tre som kan vinna Ballon d’Or som världens bästa spelare. Kontraster.
Årets mest udda övergång: Japanska stjärnan Yuki Ogimi som lämnade Potsdam och Frauen-Bundesliga efter att ha blivit skyttedrottning där, för att gå till engelska WSL och Chelsea. Knappast ett steg uppåt på karriärstegen…
Årets mest återkommande debatt: Den om alla utlänningar i damallsvenskan. Jag är positiv. Men den uppfattningen tycks jag inte dela med så många. Eller jo, Lisa Ek och Jonas Eidevall verkar vara på min sida.
Årets metamorfos: Pluggade du in Jitex spelare säsongen 2013? Det har du inget för till årets säsong. Mölndalsklubben byter nämligen ut hela truppen.
Årets miljonregn: Eskilstuna United gick upp i damallsvenskan för första gången, och fick nästan omgående 7,5 miljoner kronor av en sponsor, att använda över en treårsperiod.
Årets missbedömningar: Alla experter på den damallsvenska upptaktsträffen som tippade Kif Örebro på nedflyttningsplats, medan man hade Sunnanå på säker mark. Båda tipsen visade sig ganska snart vara sällsynt ogrundade. Rickard Nilsson:s Örebro tillbringade nämligen hela säsongen på övre halvan, medan Sunnanå alltså var historiskt uselt.
Årets mål 1: Caroline Graham Hansen mot Japan i Algarve cup. Målet finns 2,15 in på det här klippet:
Årets mål 2: Lisa Dahlkvist långskott mot sin blivande lagkompis i Tyresö, Ashlyn Harris. Från Algarve cup:
Årets mål 3: Marija Banusic för Kristianstad i premiären mot Piteå. Se frisparksmålet på den här länken.
Årets mål 4: Alexia Putellas för Barcelona i spanska cupfinalen mot Zaragoza. Den geniala finten som lurar de två backarna måste nästan ses i slow motion för att verkligen uppfattas:
Årets mål 5: Lisa De Vanna för Sky Blue mot Boston Breakers i NWSL. Bicycletan korades av Fifa som årets damfotbollsmål i världen:
Årets mål 6: Fatima El Foul för B93/HIK/Skjold i den danska 3F-ligan:
Årets mål 7: Sydkoreas Kim Na-Rae skickade i väg en riktig projektil på halvvolley mot Kina. Målet kommer 30 sekunder in i det här klippet:
Årets mål 8: En makalös vänstervolley från Stephanie Roche, Peamount United FC, borta mot Wexford Youth:
Årets mål 9: Fullträff nummer ett i damallsvenskan stod Örebros Sarah Michael för mot Tyresö. Vi snackar riktig bomb.
Årets mål 10: Kristine Minde, som då hette Wigdahl Hegland i efternamn slog till på volley i september:
Årets måldrottning: Är också tidernas måldrottning. Abby Wambach passerade nämligen Mia Hamm i statistiken över flest gjorda landslagsmål totalt. Hamm står på 158. Wambach gjorde 11 i år och är nu uppe på 163. Wambach utmanas nu närmast av Kanadas Christine Sinclair som står på 147.
Årets mästarinnor: Wolfsburgskvartetten Lena Goessling, Nadine Kessler, Josephine Henning och Luisa Wensing som inom några månader vann allt man kan vinna i Europa; EM, Champions League, inhemska ligan (Frauen-Bundesliga) och inhemska cupen.
Årets mästarlag: Wolfsburg, Lyon, Portland Thorns, Inac Kobe Leonessa, Liverpool, Sydney FC, Stabaek, Barcelona, Åland United och förstås LdB FC Malmö. Alla de svenska mästarinnornas mål från 2013 kan du för övrigt se här:
Årets mörkläggning: VM-kvalmatchen borta mot Bosnien-Hercegovina som inte tv-sändes någonstans.
Årets nationalhjälte: Dagny Brynjarsdottir som nickade in det snygga målet som tog Island till EM:s kvartsfinal och försatte det lilla öriket i damfotbollsfeber.
Årets nya namn: Lauren Cheney bytte till Holiday, Kristine Wigdahl Hegland till Minde, Celia Okoyino da Mbabi gjorde alla kommentatorer glada genom att byta namn till Sasic och under årets sista dagar blev Fatmire Bajramaj till Fatmire Alushi. I den här kategorien lägger vi även till svenska mästarinnorna LdB FC Malmö som bytte till FC Rosengård.
Årets omskolning: Den påbörjades i och för sig redan 2012. Men mittfältaren Nilla Fischer:s förvandling till mittback är svårslagen. Den gick så bra att hon blev tvåa i EM:s skytteliga och värvades av Europamästarinnorna Wolfsburg.
Årets PR-kvinna: Pia Sundhage förstås. Utan henne hade EM kunnat bli en gäspning. Tack vare Marbäcks stora dotter blev mästerskapet en publiksuccé. Det kostade henne en månads sjukskrivning. Men det kanske hon bjuder på?
Årets publiksiffror: Förstås drygt 41000 på EM-finalen på Friends Arena. Men det fanns fler fina siffror att nämna. 46104 såg Tysklands EM-genrep mot Japan på Allianz Arena. 28000 såg den spanska ligafinalen i Bilbao mellan Athletic och Barcelona. Och på vanliga seriematcher drog Portland Thorns 16479 mot Seattle Reign i NWSL:s grundserie och 17 619 till seriefinalen mot Kansas City.
Årets rankinglista: Den över klubblag i Europa som används i Champions League. Alltså den lista där de skotska och polska mästarinnorna kan hamna före de svenska.
Årets reklamfilm: Den spelade Kosovare Asllani in inför EM:
Årets revansch: Ramona Bachmann. Var avstängd för två hands i guldmatchen 2012. Schweiziskan reste sig och var tungan på vågen när Malmö återtog guldet. Dessutom damallsvenskans bästa spelare 2013 – kanske även världens bästa spelare.
Årets självmål: Englands målvakt Karen Bardsley nickade in Spaniens segermål i EM – ett mål som dels ledde till egna lagets sorti ur EM, dels till att förbundskapten Hope Powell fick sparken.
Årets skor på hyllan: Här är ett urval av toppspelare som valt att lägga av under 2013: Kristin Hammarström, Marie Hammarström, Sonia Bompastor, Heather Mitts, Katrine S Pedersen och Solveig Gulbrandsen. Alla kommer att vara rejält saknade.
Årets skrällar: Chile som låg sist på världsrankingen slog i mitten av december både Kanada och Skottland i fyrnationsturneringen i Brasilia. Kul att nya nationer visar framfötterna.
Årets skytteligavinnare: Bland annat Lotta Schelin (Frankrike och EM), Yuki Ogimi (Tyskland), Lauren Holiday (USA), Christen Press (Sverige), Beverly Goebel-Yanez (Japan), Natasha Dowie (England) och Elise Thorsnes (Norge).
Årets spelare: Den tolfte:
Men även Lotta Schelin (Diamantbollen och franska ligan), Martina Müller (Tyskland), Lauren Holiday (NWSL), Ramona Bachmann (Damallsvenskan), Nadine Angerer (Europa), Ji So-Yun (Asien), Katrine S Pedersen (Danmark), Tinja-Riikka Korpela (Finland) med fler.
Årets straffmissar: De stod Trine Rönning och Solveig Gulbrandsen för i EM-finalen. Lotta Schelin och Kosovare Asllani delar bronsplatsen…
Årets svenska mästarinnor i utlandet: Lotta Schelin (Frankrike), Louise Fors (England) och Karolin Pettersson, Sanna Svensson och Frida Thilén (alla tre i Finland).
Årets sånginsats: Den stod Pia Sundhage för förstås. Förutom att hon sjöng för Wambach, Morgan, Messi, Blatter, Ronaldo och de andra på Fifagalan släppte hon även en singel.
Årets sämsta statistik: Assistligan i damallsvenskan. Ett tag rapporterades det fel i varenda match. Statistiken blev så missvisande att det hade varit bättre att vi varit utan den.
”Ser fram emot att åka till Sverige nästa vecka, folk kommer älska mitt efternamn.”
Årets urdragningar: Kattem drog sig ur den norska toppserien och Bad Neuenahr lämnade ifrån sig sin plats i Frauen-Bundesliga.
Årets uttal: Flera spelare i internationella Tyresö fick kämpa med att uttala sitt lags namn rätt. Meghan Klingenberg lade upp ett youtubeklipp med uttalsskolan. Klippet fick en släkting till amerikanskan (pappa?) att skämtsamt på twitter konstatera att klubben inte borde betala ut lön till spelarna förrän de fixar att säga sin klubbs namn:
Årets vassaste spelare: Jodie Taylor, Göteborg FC. Inte bara för att hon gjorde tio mål under våren, utan framför allt för att hon fick ett knivset när hon blev matchens lirare borta mot Sunnanå. Vasst.
Årets välgörare: Delat pris mellan Johanna Almgren och Helén Eke som arrangerade varsin auktion till förmån för Cancerfonden.
Årets vändning: Malmö låg under med 2–1 mot Tyresö, och hade Amanda Ilestedt utvisad. Tyresös grepp om SM-guldet var bastant. Men anförda av Ramona Bachmann och inhopparen Katrin Schmidt kunde Malmö vända till 3–2-seger – och sedermera även spela hem Kronprinsessan Victorias pokal.
Årets överkörning: Lyon krossade Malmö i Champions League, och fick LdB FC att inse att man inte hade tillräckligt bra försvarsspel. De båda storförlusterna kan ha varit guld värda för Malmö.
Det var allt. Jag har säkert glömt någon viktig händelse, och mottar gärna förslag på fler rubriker.
Vi är framme vid årets allra sista dag. Därmed har det blivit hög tid att äntligen publicera det här inlägget, som påbörjades redan dagarna efter damallsvenskans avslutning.
Nu kan jag inte vänta längre. För man vill ju inte ta med sig 2013 års damallsvenska in i 2014. Så här är inlägget.
Från början var det tänkt som en genomgång av säsongen, lag för lag. Men ju längre tiden har gått, har det mer blivit framåtsyftande. Ett tag var det en silly seasongenomgång. Men på den fronten har ju Spelare12 och damfotboll.com varit så föredömliga att jag valt att inte redovisa alla klara övergångar här.
Inför avspark i damallsvenskan 2013 skrev jag i mitt tips att serien kommer att bli väldigt förutsägbar, och lättippad. Och i stora drag var det ju precis så det blev. För även om jag bara tippade två lag på helt rätt placering, så var jag max en plats ifrån korrekt tips på 75 procent av lagen, alltså nio av tolv. Det tionde, Linköping, missade jag med två placeringar.
Årets två svårplacerade lag var Kif Örebro och Kristianstads DFF. Det förstnämnda stod var den positiva överraskningen, medan KDFF var den negativa.
Här är hela genomgången, som dock mer ser framåt än tittar tillbaka. Lagen är placerade efter årets placering:
1) FC Rosengård (LdB FC Malmö) Mitt tips: 2
Jag trodde inför seriestart att ett bristande försvarsspel skulle kosta Malmö guldet. Fast de svagheter som fanns under 2012 och under försäsongens Champions Leaguespel jobbade laget sakta men säkert bort. Till slut imponerade Malmö med att rada upp hållna nollor.
Dessutom visade Ramona Bachmann under hösten att hon håller allra högsta världsklass, och borde ha funnits med bland toppkandidaterna till Ballon d’Or.
Känslan är att man gjort ett bra jobb med sin spelartrupp under hösten. Visst spelade Manon Melis en riktigt viktig roll genom att göra flera viktiga mål. Men att hon lämnar bör inte behöva vara så tungt. Kirsten vad de Ven är ju ett bra nytillskott, och den något minskade konkurrensen på kanterna öppnar dörren för exempelvis Elin Rubensson. Är hon redo att ta nästa steg?
Anita Asante
I mittförsvaret skall Anita Asante ersätta Malin Levenstad. Sett till spelskicklighet kommer den engelska landslagsspelare att fylla luckan. Det frågetecken man kan sätta här är huruvida Levenstads ledaregenskaper kommer att saknas eller inte.
I övrigt får Katrine Veje lämna, liksom Yoreli Rincon. De ersätts inte utifrån, utan klubben låter de många egna produkterna komma lite närmare startelvan.
Mot Wolfsburg i Champions League noterades att Malmö inte helt hade lyckats jobba bort de defensiva bristerna. Tränare Jonas Eidevall får slipa vidare under vintern.
Noterbart är också att LdB FC Malmö har gjort sin sista match. Från och med nu heter man ju FC Rosengård. Klubbens resa är värd att fundera över. Minns att man ursprungligen är Malmö FF:s damsektion. Därifrån slog man sig fri, för att prova de egna vingarna. När man inte klarade ekonomin där fick man återigen gå upp i en förening som även har herrfotboll på agendan.
2) Tyresö FF Mitt tips: 1
Under våren såg mitt guldtips klockrent ut. Marta dominerade stort i serien, och mästarlaget gick fram som en slåttermaskin. Men med Martas ryggskada kom det in rejält med grus i maskineriet.
Guldet försvann i princip i de båda seriefinalerna, där målvaktsspelet fällde Tyresö. Carola Söberg bjöd Malmö på billiga mål i båda matcherna, mål som blev väldigt dyra för TFF.
Till slut blev 2013 ett misslyckat år, helt utan titel. Till slut var avståndet klart kortare till trean Linköping än till Malmö. Segern över PSG i Champions League räddade dock äran, och känslan är att 2014 kan bli riktigt kul. I varje fall fram till sommarens transferfönster.
En av de saker som fällde Tyresö i år var bristen på kontinuitet i truppen. Spelare kom och gick, och Tony Gustavsson fick gång på gång bygga om sitt lag.
Känslan är att 2014 inte heller kommer att innebära lugn och kontinuitet. För flera spelare, bland annat Marta, Caroline Seger och Veronica Boquete, har bara kontrakt fram till sommaren.
Och hur långt kommer man att skriva med amerikanskorna? Viktiga skyttedrottningen Christen Press har ju exempelvis sagt sig vilja spela i NWSL under kommande år.
Madelaine Edlund
Hittills under silly season har man värvat en ny målvakt i starka finska landslagsspelaren Tinja-Riikka Korpela. Dessutom kommer Madeleine Edlund tillbaka efter ett års uppehåll för barnafödande.
På minuskontot finns Kirsten vad de Ven, Sara Thunebro, Jennifer Egelryd och Ashlyn Harris. Dessutom lär de flesta av alla klubbens utlånade spelare försvinna. För inte kommer väl exempelvis Annica Svensson tillbaka?
3) Linköpings FC Mitt tips: 5
Unga LFC visade sig vara klart starkare än väntat. Trots att laget tappade Nilla Fischer i somras gjorde man en urstark höst. Och efter avslutad säsong har tränare Martin Sjögren fortsatt med sitt jobb att samla 2012 års F19-Europamästarinnor i Östergötland.
Fridolina Rolfö
Jitex duktiga vänsterytter Fridolina Rolfö är senaste tillskottet från det laget. Man har dessutom gjort en av damallsvenskans allra mest spännande värvningar i Kristine Minde.
Minde? Vem är det kanske några av er undrar. Det är Norges ytterst talangfulla kantspelare Kristine Wigdahl Hegland som gift sig till ett nytt efternamn.
Känslan är att Linköpings offensiv kan bli riktigt jobbig att möta nästa år. Med spelgeniet Pernille Harder bakom sprinters som Minde, Linda Sällström och Stina Blackstenius lär det bli riktigt farligt att ge LFC ytor att anfalla på.
När det gäller målvaktsfrågan har man ersatt Sofia Lundgren och Brianna Davey med Katie Fraine. Det känns också stabilt. LFC har byggt sitt lag på ett klokt sätt, och känns som 2014 års givna outsiders.
4) Göteborg FC Mitt tips: 3
Även om Göteborg bara kom en placering sämre än mitt tips var laget en av seriens tre största besvikelser. Vid EM-uppehållet hade man fortfarande kontakt med topplagen. Men efter att Jodie Taylor stack var laget närmast pinsamt uddlöst.
Tränare Torbjörn Nilsson tog ansvaret för höstens ras och avgick. Med honom försvann också stora delar av årets lag. På minuskontot finns utöver Taylor även Anita Asante, tvillingarna Kristin och Marie Hammarström, Yael Averbuch, Camille Levin, Olivia Schough och Jessica Landström. Dessutom finns det fortfarande ett stort frågetecken för om Johanna Almgren kommer att kunna spela något mer.
Kathlene Fernström
Nye tränaren Stefan Rehn kommer alltså att få bygga ett helt nytt lag. Hittills har man värvat holländskorna Manon Melis och Loes Geurts samt Jitextrion Kathlene Fernström, Annica Sjölund och Julia Wahlberg.
Med tanke på hur tunn årets trupp var kommer det att behövas ytterligare minst tre–fyra etablerade spelare i truppen.
Intressant dock att klubben äntligen skall skaffa ett F19-lag. GFC har varit damallsvenskans svarta får när det gäller talangutveckling. Nu verkar det vara en skärpning på gång.
Men förändringarna i laget är så stora att det känns som att laget kan få svårt att hamna på medaljplats även 2014. Men den som lever…
5) Umeå IK Mitt tips: 6
Umeås framtvingade satsning på svenskt och hemvävt gav god utdelning under året. Under sitt sista år som tränare för laget lyckades Joakim Blomqvist slipa bort delar av den naivitet som kännetecknat laget tidigare.
UIK var stabilare än väntat. Och att Emma Berglund drog av korsbandet på ett tidigt stadium kostade antagligen en medalj.
Nu är Berglund tillbaka. Däremot slutar Katrin Jonsdottir, och Ogonna Chukwudi lämnar. Dessutom är Jenny Hjohlman knäskadad. Hon skall kunna vara tillbaka till seriestart, men spelare som får sin försäsong söndertrasad av skador riskerar att drabbas av en mellansäsong.
Lina Hurtig
Däremot hoppas man att Lina Hurtig är redo att ta sista steget in i A-landslaget. Med sina tio mål blev hon bästa svenska målskytt i damallsvenskan redan 2013. Nästa år borde hon kunna ta ytterligare ett steg.
Den mest intressanta nyheten i UIK hittills i vinter är de nye tränaren Jonas Wikström. För mig är han ett stort frågetecken. Men kan han tajta till lagets defensiv ytterligare kan både han och laget bli ett stort utropstecken under 2014.
6) Kif Örebro Mitt tips: 10
Det är bara att bocka och buga för årets skrällgäng. Jag borde ha insett lagets styrka redan på försäsongen när jag såg dem spela 3–3 mot Tyresö. Men känslan av att truppen var för tunn gjorde att jag tippade närkingarna just ovanför nedflyttningsstrecket.
Sarah Michael
I stället var laget med i kampen om medaljerna ändå in på mållinjen. Framtidsrecepten hette organisation, disciplin – och Sarah Michael. Och om bara nigerianskan konserverar formen, och laget inte drabbas av ett riktigt stort skadeelände bör de kunna fortsätta slåss på tabellens övre halva nästa år.
För hittills ser det ut som att man får behålla hela truppen utöver Helén Eke. Dessutom ansluter Chukwudi från Umeå samt att talangerna Linda Hallin och Michelle de Jongh bör vara tillbaka från korsbandsskador.
7) Piteå IF Mitt tips: 7
Se där – ett lag jag tippade på helt rätt placering. Likt Örebro är Piteå ett riktigt välorganiserat lag. Man var rätt länge indraget i bottenstriden, men när Josefin Johansson började ösa in mål på hösten så kom lyftet för laget.
Till nästa år står man inför ett målvaktsbyte. Den duktiga australiska landslagsmålvakten Lydia Williams lämnar, eftersom klubben har inte råd att behålla henne. Hon ersätts av Hilda Carlén, som får sannolikt slåss med Maria Rönnbäck om målvaktsplatsen.
Maria Rönnbäck
Lämnar gör även flera andra spelare, bland annat Hallbera Gisladottir (Torres Calcio) och Anna Westerlund (LSK Kvinner). Men Piteå får behålla nyckelspelarna Johansson, Faith Ikidi och June Pedersen. Känslan är att norrbottningarna till slut kommer att få ihop ett lag som är jämbördigt med årets.
8) Vittsjö IK Mitt tips: 8
Precis som med Piteå var jag helt rätt ute när jag tippade Vittsjös slutplacering. Laget var lite trögstartat i våras, men när Jane Ross började göra mål lyfte också skånskorna upp på säker mark i tabellen.
Jane Ross
Under hösten har man bytt målvakt. Loes Geurts har lämnat, och ersatts av Jitex finska landslagsmålvakt Minna Meriluoto. Som jag ser det har man bytt upp sig. Dessutom har man ökat sitt antal skotska spelare genom att hämta Hayley Lauder från Mallbacken.
Ifeoma Dieke har fått 1,5 år förstörda av knäproblem. Om hon kan få vara hel och frisk är hon dessutom som ett nyförvärv.
Även om det ännu finns ganska många frågetecken kvar kring truppen, bland annat kring vad som händer med höstlånet Annica Svensson, så känns det som att Nordskånes bästa lag 2013 kommer att få ihop en slagkraftig trupp även till 2014.
9) Kristianstads DFF Mitt tips: 4
Här var jag verkligen helt fel ute. Med Josefine Öqvist som affischnamn skulle Kristianstad utmana om de ädlaste medaljerna. Öqvist hann med fyra mål innan hon stack till Frankrike.
Och ett tag var topptippade KDFF rejält indraget i nedflyttningsstriden. Mycket på grund av att man släppte in alldeles för många mål. Till nästa år har man mycket att bevisa, inte minst i defensiven. Och med en världsback som Sif Atladottir i truppen borde det vara möjligt att minska läckaget rätt rejält.
Sif Atladottir
Offensivt stod man sig bra, och blev fyra i tabellen över antalet gjorda mål. Ett rejält avbräck här är dock att lagets skyttedrottning Margret Lara Vidarsdottir (13 mål) missar hela den kommande säsongen på grund av barnafödande.
Det innebär ett ökat tryck på talangen Marija Banusic. Hon visade periodvis högsta klass, men fick hösten sönderhackad av skador. Till slut blev det fyra mål på 18 matcher – det skall dock konstateras att hon bara spelade sex hela matcher. Om Kristianstad åter skall lyfta upp på tabellens övre halva måste nog Banusic spela en nyckelroll i offensiven nästa år.
10) Jitex BK Mitt tips: 9
Trots massor av skador klarade man kontraktet. Med någorlunda ordinarie uppställning var 2013 års Jitex välorganiserat och vasst på fasta situationer. Det var ingen tvekan utan att Stefan Rehns lag höll damallsvensk klass.
Men ekonomin har varit svag, och organisationen kring laget minst sagt svajig. Det har märkts efter säsongen, då i princip hela årets lag har stuckit. Det ser inte ut som att någon av de spelare som gjorde tio matcher eller fler kommer att finnas kvar under 2014.
Även tränare Rehn har lämnat. Tidigare klubbchefen Anders Holmvén tar nu klivet ut på planen. Känslan är att han står inför ett närmast omöjligt uppdrag. Med ett helt nytt, och dessutom ungt och oprövat, lag skall han försöka hålla Jitex kvar i damallsvenskan.
Jennifer Falk
Visst är Emily Zurrer ett riktigt bra nyförvärv. Och Jennifer Falk är en intressant målvakt. Men klarar Jitex av att hänga kvar trots förluster av Minna Meriluoto, Annica Sjölund, Kathlene Fernström, Sofia Karlsson, Fridolina Rolfö, Mimmi Löfwenius, Frida Höglund, Elin Sandgren, Julia Wahlberg med fler – då har man gjort en riktig bragd.
11) Mallbackens IF Mitt tips: 12
Mallbacken visade att en stabil defensiv kan bära långt. Väldigt få trodde på värmländskorna inför avspark. Men hade det inte varit för ett högst olyckligt domslut borta mot Jitex, så kunde man faktiskt ha hängt kvar.
Laget var välorganiserat, och svårspelat. Men avsaknaden av en riktig måltjuv blev till slut lagets fall. Ingen Mallbackenspelare gjorde fler än tre mål, och det håller förstås inte.
Efter säsongen har man tappat sina utländska förstärkningar till damallsvenska klubbar. Viktiga målvakten Katie Fraine går till Linköping, mittbacken Maija Saari till AIK och yttermittfältaren Hayley Lauder till Vittsjö.
Mimmi Larsson
Men man har lyckats hålla kvar huvuddelen av sina svenska spelare, bland annat lovande forwarden Mimmi Larsson. Och hittar man bara en ny, stabil målvakt bör Mallbacken bli ett topplag i elitettan nästa år.
12) Sunnanå SK Mitt tips: 11
Om Göteborg och Kristianstad var besvikelser var Sunnanå rena fiaskot. Försvaret läckte som ett såll, och man gick igenom serien helt utan trepoängare.
De enda tabeller man toppade var den över flest insläppta mål – och den över 2000-talets sämsta damallsvenska lag alla kategorier.
Visst ställde skador till det för Skellefteklubben. Men lagets offensiva, och rejält naiva, grundspel var största misstaget. Det krävs otroligt mycket av en nykomlings anfallsspel om det skall kunna bära laget i damallsvenskan.
Carina Holmberg
Men anfallsspelet höll inte heller, och Sunnanå var aldrig nära att hänga kvar. Nu får de kliva ner i elitettan. Man behåller nyckelspelare som målvakten Susanne Nilsson och utespelarna Carina Holmberg och Perpetua Nkwocha samt får tillbaka Nina Jacobsson från korsbandsskada.
Det gör att chansen finns att man blir ett topplag i näst högsta serien. Men om man har planer på att bli en damallsvensk klubb igen bör årets huvuduppgift vara att organisera upp defensiven,
Eskilstuna United Jag tippade ju aldrig elitettan, men att Eskilstuna skulle spela i damallsvenskan 2014 hade jag inte kunnat ana.
Jag har inte sett laget, och vet inte så mycket om det. Men att man bara åkte på två förluster och att man inte släppte in fler än 21 mål är lovande. För det vittnar ju om en god grundstabilitet – något som är otroligt viktigt i högsta serien.
Efter uppflyttningen stod det klart att klubben hittat en huvudsponsor som går in med 7,5 miljoner kronor över en treårsperiod. Det ger möjlighet att bygga ett riktigt starkt lag.
Sara Thunebro
Prestigevärvningen av regionens stora dotter, Sara Thunebro, visar att United inte tänker bli strykflickor i allsvenskan. I övrigt har man säkrat upp Kim Ekebom Arodin, Elena Sadiku, Siriusduon Emelie Almesjö och Alyssha Chapman samt intressanta forwarden Gaelle Enganamouit.
Känslan är att Eskilstuna kommer att få ihop ett slagkraftigt lag. Frågan är hur stark deras offensiv blir. Men minns jag rätt hade Göteborg problem med att stoppa Enganamouit i fjolårets Champions League. Och det känns ju lovande. Det blir även intressant att se hur årets 14-målsskytt Felicia Karlsson klarar sig i damallsvenskan.
AIK Det blev bara ett år i näst högsta serien för AIK. Man återvänder till damallsvenskan med ett ungt och lovande lag. Dessutom har man spetsat med två hyperstabila mittbackar i Malin Levenstad och Maija Saari.
Känslan är att AIK kommer att stå på en stabil, defensiv grund inför comebacken. Frågetecknen sätts för offensiven. Det krävs oftast att man har en riktig måltjuv för att hävda sig i damallsvenskan.
I år hade alla de nio bäst placerade lagen minst varsin spelare som gjorde nio mål eller fler. Tian Jitex bästa målskytt noterades för sex fullträffar, medan båda 2013 års nykomlingslag inte hade någon målskytt som gjorde fler än tre mål.
Emma Lundh
Men kanske kan någon ur kvartetten Daniella Chamoun, Emma Lundh, Jessy Sharro eller Sarah Storck ta för sig i skytteligan.
Det går inte en dag för tillfället utan att det är något nytt i Jitex. Den här gången var det negativa nyheter för klubben. För nu har även Julia Wahlberg lämnat Mölndals stolthet.
Hon flyttar inte så långt, utan hennes nya klubb blir Göteborg FC. Intressant att se hur hon kan klara sig där.
Apropå Göteborg noteras att deras före detta målspotta, Jodie Taylor kommer att spela i amerikanska NWSL efter färdigspelad säsong i Australien. Dessutom får Taylor nu chansen i landslaget.
England har sedan en kort tid tillbaka en ny förbundskapten – Mark Sampson som senast tränat Bristol Academy. Han ger alltså Taylor chansen att visa upp sig i landslagströjan.
Det noteras för övrigt att det är en närmast total flyttkarusell bland de engelska landslagsspelarna. Här är en lista över spelare som har fått ny klubb i det pågående övergångsfönstret:
* Anita Asante (FC Rosengård)
* Ellen White (Notts Co)
* Siobhan Chamberlain (Arsenal)
* Gemma Davison (Liverpool)
* Jill Scott, Karen Bardsley, Toni Duggan och Stephanie Houghton (alla till Manchester City)
* Laura Bassett och Rachel Williams (Chelsea)
* Taylor (Washington)
Det är överhuvud taget väldigt mycket nytt i England. Chelsea verkar exempelvis vara på gång att göra en intressant värvning eftersom de är nära att knyta upp sydkoreanska stjärnan Ji So-Yun från Inac Kobe Leonessa.
Så till helgens fotboll. Först de mest intressanta ligamatcherna. I Tyskland återstår en match i år, och den spelas i dag, lördag. Det är Turbine Potsdam som skall försöka ta sig upp på andra plats i ligan. Man tar emot SGS Essen.
I Frankrike är det full omgång i helgen. Alla de fyra topplagen har dock överkomligt motstånd, vilket bör innebära säkra segrar.
Mest intressanta i helgen är landskamperna, och då tänker jag alltså på söndagens avslutande matcher i den brasilianska fyrnationsturneringen. Har jag rätt uppgifter startar bronsmatchen Skottland–Kanada klockan 16.45 svensk tid och finalen Brasilien–Chile klockan 19.00. Länkarna som gäller är den här eller den här. Troligtvis sänds en match på vardera länk.
Här är förresten en ny länk med alla målen från Chile–Skottland. Tyvärr får man inte se hela förarbetet till det läckra 3–2-målet. Men det läckra klackavslutet är i alla fall med:
En blogg om internationell damfotboll 