Etikettarkiv: Tony Gustavsson

Lång match mellan Malmö och Tyresö

Publicerad den av
Svara

När man ser matcher i efterhand är sällan den verkliga matchtiden 2×45 minuter. För gång på gång stannar man uppspelningen, spolar tillbaka och kollar detaljer. Ibland kollar man flera gånger.

För mig var matchtiden i gårdagens seriefinal något udda. Med alla tillägg kom jag upp i 70 minuter i första halvlek, medan det bara blev 55 i andra. En orsak till att den första halvleken blev så lång kommer i ett separat inlägg alldeles strax.

Nu till själva matchen. Jag hörde att Tony Gustavsson var besviken efteråt, eftersom han hade trott på att det skulle bli ännu bättre spel. Jag gissar att Tyresötränaren framför allt var besviken på sitt eget lag.

För som jag ser det var det en riktigt bra match. Inte fantastisk, men riktigt bra. Det var intensivt, högt tempo, heta närkamper – och fyra mål. Det man möjligen kan ha synpunkter är att tre av den kom efter bjudningar.

Men bjudningarna känns ändå inte ologiska. Dels för att båda lagen hade en bra förstapress. Dels för båda våra topplag kom till spel med stukade backlinjer. Tyresös till följd av av skador, medan Malmös har haft problem med form och självförtroende – kanske fortfarande som en följd av rasen mot Lyon.

Karin Lissel

Karin Lissel

Av backlinjerna var det Tyresös som hade störst problem i matchinledningen. Framför allt hade vikarierande lagkaptenen Karin Lissel det riktigt tungt. Malmö hittade flera gånger in till Anja Mittag på ytan bakom Lissel. Och då Tyresö spelar med ytterbackarna högt upp i banan var Annica Svensson sällan på plats för att hjälpa till.

Malmös backlinje å sin sida överraskade genom att falla hem på säkerhet, och strunta i de annars så vanliga chansbrytningarna. Det kändes klokt med tanke på vilken snabbhet Tyresö har framåt.

Försiktigheten straffade sig dock vid 0–2 – det enda målet som inte var ett rent bjudmål. Malmö satte en hård och bra förstapress med mittfält och forwards, och störde ofta Tyresös nya backlinje tidigt i uppspelsfasen. Men i den här situationen hittade Annica Svensson snyggt in till Veronica Boquete på en fri, och central yta. Därifrån kunde Boquete enkelt spela vidare till Marta på vänsterkanten.

Marta Viera da Silva

Marta Vieira da Silva

I det läget blev Lina Nilsson lite för passiv och backade för långt innan hon valde att ta klivet fram. Att Nilsson backade från början kändes inte fel. Men hon borde ha känt på Marta strax utanför straffområdeslinjen. Nu föll hon in fyra–fem meter i eget straffområde, och då hamnade Marta så nära mål att även hennes högerfot blev ett farligt vapen.

Övriga mål var alltså bjudningar. 0–1 kom sedan Amanda Ilestedt slarvat i ett uppspel. Trots att hon hade jättemycket tid lyckades hon slå bollen i ryggen på en pressande Caroline Seger. Bollen hamnade hos Christen Press, som i sin tur serverade Marta öppet läge. Det var Tyresös första avslut mot mål.

1–2 bjöd Carola Söberg på. Tyresömålvakten gjorde en helt galet dålig utrusning. Det var en av de många långa bollarna in bakom mittback Lissel som var upprinnelsen. Lissel förlorade duellen mot Anja Mittag, som i sin mottagning också passerade Söberg. Tyskan hade fått ett bra läge även om Tyresömålvakten hade stannat i sitt straffområde. Men så här enkelt hade det inte behövt bli.

Vid 2–2 var det Kirsten van de Ven som slog en riktigt dåligt passning på egen planhalva. Relativt ostörd slog hon bollen rakt till Katrine Veje, som lätt kunde frispela Mittag till vänster. Mittag avslutade i steget med tån, eller möjligen yttersidan. Ett snabbt och effektivt avslut. Malmö utnyttjade verkligen van de Vens misstag på ett skoningslöst – och riktigt snyggt – sätt.

Det var målen det. I övrigt var det mest Malmöchanser. Även om Tyresö också hade en alldeles utmärkt förstapress så tog sig Malmö förbi en hel del gånger. Ofta genom de där långa bollarna in bakom Lissel. Det är inte bara för målen jag tycker att Anja Mittag såg vassare ut än tidigare under säsongen. Hon var inblandad i väldigt mycket, och blir nog farlig i EM.

Anja Mittag

Anja Mittag

Apropå EM är här en liten genomgång av de EM-aktuella, svenska spelarna i matchen:

Amanda Ilestedt: Hon missade vid 0–1. Och även en gång senare i den första halvleken (34:e minuten) slarvade hon med ett enkelt uppspel. Då räddade hon i och för sig själv situationen genom att täcka ut Kirsten van de Vens avslut till hörna.

Men det är farligt att spela med så små marginaler på den här nivån. Förhoppningsvis är det läropengar för Ilestedt. För jag är lite splittrad här. Det är bra att Ilestedt vågar försöka spela. Men i landslaget, eller när motståndet är av Tyresös kaliber – då måste man öka marginalerna.

Däremot är det kul att se att Ilestedt är ett bra vapen vid fasta situationer. Hon var nära flera gånger.

Caroline Seger: Kändes bra. Utan att jag studerade henne jättenoga fick jag känslan att hon kanske börjar hitta sin roll i laget. Hon spelade enkelt, och gjorde det för laget.

Elin Rubensson: Gjorde ett väldigt piggt inhopp som högerytter. På sina 31 minuter tog hon sig förbi snabba Meghan Klingenberg flera gånger. Rubensson känns formstark. Och med tanke på att hon kan gå att använda i alla tre lagdelar skulle hon väl kunna vara en bra EM-joker?

Lisa Dahlkvist

Lisa Dahlkvist

Lisa Dahlkvist: Imponerade inte på mig. Det var trångt på mitten, och när det blev ont om tid hade Dahlkvist problem med passningsspelet. Hon är dock så rutinerad att hon spelar säkert, och inte gör sig skyldig till farliga bolltapp. Var trots allt nära att bli matchvinnare på slutet.

Lina Nilsson: Klart godkänd – trots sin tvekan vid 0–2. Jag gillar ytterbackar som ger motståndaren chansen att missa, och inte chansar bort sig direkt. Men Marta är förstås en av världsfotbollens svåraste motståndare. Och Nilsson klarade trots allt den matchen i matchen bra.

Carola Söberg: Undrar om inte den grova missen vid 1–2-målet rätt rejält försämrade värdet på hennes aktier i kampen mot Hedvig Lindahl om en plats i EM-truppen.

Malin Levenstad

Malin Levenstad

Malin Levenstad: Stabil match. Den bästa insatsen från henne som jag sett i år. Visade att hon vill vara med i Malmös startelva framöver. Jag reagerar dock fortfarande på att hon blir så liten när hon skall täcka skott. Hon verkar nästan försöka gömma sig. Det känns konstigt, för jag upplever annars Levenstad som rätt tuff.

Annica Svensson: Godkänd. Hade ett andraassist till 0–2-målet, och höll relativt rent på sin kant.

I övrigt från matchen måste jag berömma Malmös andra halvlek. Det var den bästa jag har sett dem göra på mycket länge. Kanske någonsin. För även om Tyresö hade problem i backlinjen är man förstås ett högklassigt motstånd.

Och efter paus styrde Malmö matchen nästan totalt. Imponerande.

Thora Helgadottir

Thora Helgadottir

Även var det Tyresö som var närmast segern på slutet. Det krävdes en fantastisk räddning från Thora Helgadottir på slutet för att rädda Malmös poäng. En nick från Katrin Schmidt tog i Lisa Dahlkvists mage och gick mot det tomma målet. Men Helgadottir tog en flygtur och avvärjde.
Bara någon minut senare bars isländskan av. Det såg inte alls bra ut. Inte alls bra. Det verkade vara en bristning, eller sträckning. Jag gissar att hela Island hoppas på det senare. Fast även sträckningar kan ta några veckor att läka – och EM närmar ju sig med stormsteg.

Apropå skador har Tyresö numera riktig mittbackskris. Visst kommer Linda Sembrant snart tillbaka. Men hade tränare Gustavsson rätt i sin gissning att Johanna Frisk nu också är korsbandsskadad, då lär det nog bli minst en mittbacksvärvning i sommar. Kanske två.

För övrigt har jag inte sett några rubriker alls om Frisks skada. Borde inte några medier vara intresserade av att damallsvenska serieledarnas lagkapten riskerar att missa resten av säsongen?
Visst, det finns ingen riktig lokaltidning i Tyresö och kvällstidningarna säljer nog inte många tidningar på en sådan nyhet – speciellt inte som den redan ropats ut i tv. Men varför sover damfotboll.com?

Nu tar damallsvenskan sommarlov. Men sova lär inte spelarna göra. En stor mängd spelare skall ju nämligen spela i EM.

Efter EM är det returmöte mellan Tyresö och Malmö redan den 10 augusti. Det tycker jag är riktigt synd – jag ser det som ytterligare en stor miss av de på förbundet som lagt serien.

För det borde inte ha varit svårt att förutspå att de här två lagen skulle slåss om guldet. Och det hade varit mycket roligare om deras andra inbördes möte hade legat i en av de allra sista omgångarna.

Jag tänker förstås på spänningen. Men även på publikintresset. Och där behöver man göra ganska mycket. För gårdagens siffra på 1353 är ju ändå rätt svag.

Malmö snittade ju 1118 i fjol. I och för sig stod guldmatchen (4032 åskådare) för nästan exakt en tredjedel av deras totalt 12 300. Men även utan seriefinalen låg Malmös hemmasnitt på 827 personer. I år har Malmö nu ett snitt på 772 – inklusive sin seriefinal på hemmaplan. Vi snackar en ganska rejäl sänkning av intresset.

I returen i augusti vilar återigen kniven mot Malmös strupe. För de lär inte ha råd att förlora där heller om det skall bli en kamp om guldet. Att några andra lag än Tyresö och Malmö skulle kunna blanda sig i känns inte möjligt.

Jag hörde i och för sig Radiosportens expert Anette Börjesson i går eftermiddag. Hon menade att Tyresös och Malmös spelare kan vara slitna i höst på grund av EM. Och hon höjde samtidigt varningsflagg för de lag som kommer bakifrån.

Men jag kollade upp det där, och mycket talar för att alla topplagen får ungefär lika många EM-spelare. I varje fall om man skall gå efter Pia Sundhage:s senaste trupp. Här är en lista på ett troligt utfall:

Tyresö: Sju – eventuellt nio.
Sara Thunebro, Caroline Seger, Lisa Dahlkvist, Kirsten vad de Ven, Veronica Boquete, Jennifer Hermoso och Line Röddik Hansen. Eventuellt även Carola Söberg och Annica Svensson.
Malmö: Sju – eventuellt nio.
Amanda Ilestedt, Lina Nilsson, Manon Melis, Sara Björk Gunnarsdottir, Thora Helgadottir, Katrine Veje och Anja Mittag. Eventuellt även Malin Levenstad och Elin Rubensson.
Linköping: Sju.
Sofia Lundgren, Jessica Samuelsson, Nilla Fischer, Charlotte Rohlin, Mariann Gajhede Knudsen, Pernille Harder och Renée Slegers.
Göteborg: Fem – eventuellt sex.
Kristin Hammarström, Stina Segerström, Marie Hammarström, Olivia Schough och Anita Asante. Eventuellt även Jodie Taylor.

Schelin vann skytteligan

Publicerad den av
3

Lotta Schelin avslutade sin succésäsong i den franska ligan, där hon ju prisats som dess allra bästa spelare, med att även bli skyttedrottning. Svenskan gjorde ett av målen när Rodez besegrades med 3–0 i sista omgången.

Schelin vinner därmed på totalt 24 mål, fyra före lagkamraterna Eugenie Le Sommer och Camille Abily. Förstås imponerande av Schelin, men ännu mer imponerande av Abily att som defensiv mittfältare snitta i princip ett mål per match.

Viktigast för Lyon i dag var dock att herrlaget slutade trea i ligue 1, och får kvala mot herrarnas Champions League – för det innebär troligen att satsningen på damerna inte behöver minskas.

Kosovare Asllani gjorde två mål i sista omgången när PSG vann med 5–0 mot Guingamp Hon slutade därmed på 17 mål – vilket innebär delad sjätteplats i skytteligan bland annat med klubbkompisen Lindsey Horan.

I damallsvenskan vann Umeå med 2–0 hemma mot Mallbacken. Det får väl anses vara ganska väntade siffror. Lina Hurtig gjorde ena målet, och är nu uppe på tredje plats, jämsides med Marta, i skytteligan. Båda står på sex mål.

Apropå Hurtig läste jag på Alva Nilsson:s twitter att Pia Sundhage skulle ha sagt så här om Umeåspelarens möjlighet att tas ut i A-landslaget:

”Är hon bäst i U19? Dominerar hon där? När hon gör det kommer hon att bli uttagen.”

Hoppas vår förbundskapten har uttryckt sig slarvigt. För det var ett sällsynt dumt uttalande. Vadå dominera? Vilka av våra A-landslagstjejer dominerar till exempel i damallsvenskan?
Där har Hurtig gjort flest mål av alla svenska spelare. Innebär det att hon dominerar? Caroline Seger har gjort ett mål och tre målpass. Dominerar hon därmed tillräckligt för att spela i landslaget?

Det hyperviktiga bottenmötet mellan Vittsjö och Piteå slutade 2–2 efter att Faith Ikidi kvitterat i samband med en hörna i fjärde övertidsminuten. Tungt förstås för Vittsjö som hade behövt en trepoängare.

Efter helgens resultat känns det ganska solklart att nedflyttningslagen ryms inom kvintetten Mallbacken, Piteå, Jitex, Vittsjö och Sunnanå.
Det är rätt öppet mellan lagen, även om min känsla är att Jitex – trots raset i lördags – trots allt kommer att klara sig. De har i grunden en god stabilitet. Och enligt Tony Gustavsson i GP hade hans lag sällsynt bra utdelning på Åbyvallen. Statistiken sa 4–12 i skott på mål, och 1–0 i skott i målställning. Det brukar innebära ett slutresultat på typ 1–3 eller 1–4 – och inte 0–7.

* I övrigt i Europa lade Hoffenheim slag på den sista platsen i Frauen-Bundesliga. Man spelade 3–3 hemma i seriefinalen hemma mot Köln. Gästerna hade 1–2 och greppet om seriesegern när schweiziska forwarden Martina Moser satte det viktiga kvitteringsmålet. Hoffenheim gjorde sedan 3–2 och verkar inte ha varit riktigt hotat på slutet.

* I Danmark gratulerar vi Bröndby till ligaguldet. De ser ut att kunna gå helt obesegrade genom seriesäsongen. En match återstår, och Bröndby har 22 segrar och ett kryss så här långt.

* Arsenal vann FA-cupfinalen mot Bristol Academy med 3–0 efter mål av Stephanie Houghton, Jordan Nobbs och Ellen White.

* I USA:s NWSL fortsätter det att vara jämna resultat i princip i alla matcher. Men poängmässigt håller Portland Thorns och Sky Blue FC på att göra ett ryck.
Sophie Schmidt gjorde segermålet när Sky Blue vann med 1–0 mot Kansas City. Därmed leder mycket överraskande fjolårets Kristianstadsmittfältare ligans skytteliga på fem mål.
Mindre överraskande var att Portlands segerskytt i 1–0-segern i ”derbyt” mot Seattle Reign hette Christine Sinclair. Kanadensiskan är en av sex spelare som delar skytteligans andraplats på fyra mål. Hon har sällskap av klubbkompisen Alex Morgan, landsmanninan Diana Matheson, den USA-födda mexikanskan Renae Cuellar samt Morgans båda amerikanska landslagslagskollegor Abby Wambach och Sydney Leroux.

Tankar om Göteborg–Tyresö 2–2

Publicerad den av
2

Jag har ju utlovat en analys av gårdagens toppmöte på Valhalla. Och löften är till för att hållas. Men den här gången var det ganska svåranalyserat.

Matchen hade nämligen väldigt många ansikten. Framför allt var Tyresö väldigt ojämnt.

Innan jag går in på det spelmässiga vill jag bara konstatera att Tyresö och Malmö under hela säsongen i fjol bara tappade elva poäng vardera. Delar man upp det i mindre bitar blir det två tappade poäng per fyra omgångar.

Efter fyra omgångar i år har Tyresö och Malmö just tappat två poäng vardera. De håller alltså fjolårets snitt. Det innebär i sin tur att om ett lag som Göteborg – som redan har tappat sex poäng – skall vara med och slåss om guldet så måste de omgående börja rada upp trepoängare.

För jag tycker att Tyresö känns bättre i år än i fjol. Stabilare.

Det hindrar inte att Tony Gustavsson har en del att göra med sitt lag. Mer om det strax. Nu till själva matchen.

En match har ju som bekant två halvlekar. I går gav de mig helt skilda vibbar. I den första – även när Göteborg ledde med 2–0 – kände jag att Tyresö var minst en klass bättre. Och att det bara skulle vara en tidsfråga innan målen trillade in.

Det kändes som att Tyresö mer spelade mot sig själva än mot Göteborg.

I den andra halvleken var Göteborg däremot något bättre än Tyresö. Plötsligt satt man inte längre och väntade på en gulröd explosion. Det var förvånande. För visst har GFC vunnit både cupfinalen i höstas och supercupen för en månad sedan, men i båda de matcherna var trots allt känslan att Tyresö hade den klart högre potentialen.

Jag skulle säga en delförklaring var en taktikmiss av tränare Gustavsson. En annan förklaring handlar om rollfördelning. Strax mer om det.

Anita Asante

Anita Asante

I den första halvleken njöt jag av Marta, Veronica Boquete, Christen Press och kanske framför allt av Anita Asante – som var fantastiskt bra. Jag har hyllat den engelska landslagsmittfältare från första gången jag såg henne. Och jag ser inget slut på de hyllningarna. Vilken fantastisk bollbehandling hon har, även i fart. Vilken arbetskapacitet.

Asante i all ära. Det var Tyresö som ägde halvleken spelmässigt sett. Varje gång en Tyresöspelare kom rättvänd mot Göteborgs backlinje kändes det farligt. 7–2 i avslut till gästerna i halvleken är ganska tydlig statistik.
Utöver avsluten vinkades glödheta Press ett par gånger av för offside när hon var fri. Åtminstone den enda kändes hårfin från läktarplats.

Trots att Tyresö kändes klart starkare stod det plötsligt 2–0 till hemmalaget. Det första målet var framför allt en tavla från Carola Söberg. I stället för att gå ut och rensa undan Olivia Schough:s höga chansboll backade Söberg in på mållinjen.
Så får inte en landslagsaktuell målvakt agera när motståndarna har en så hypersnabb forward som Jodie Taylor.

Faktum är att ett lag som Tyresö, som skjuter upp sin backlinje högt hela tiden, måste ha en målvakt som jobbar långt ut – som ett slags extra back.

2–0 var en inläggsfrispark som annars duktiga Lisa Dahlkvist missbedömde. Asante kunde smyga upp bakom och nicka till.

Två misstag innebar två Göteborgsmål. Det är sådan effektivitet som utmärker ett riktigt topplag. Så kanske ändå för GFC…

Men Catrine Johansson bjöd tillbaka. En svag rensning gav Kirsten van de Ven skottläge – och 2–1. Fem minuter senare vände Press bort Johansson och pricksköt in 2–2. Och Press var även nära att dribbla sig igenom och göra 2–3 innan pausvilan. Göteborg var nog rätt nöjt när domare Pernilla Larsson blåste för halvtid.

I halvtid tänkte jag att Tyresöspelarna garanterat skulle fortsätta ta alla chanser att komma rättvända med fart mot Göteborgs backlinje. Och att GFC skulle få väldigt svårt att stå emot.

Så blev det inte på något sätt. Tvärtom tappade Tyresö både fart och spets. Dels för att deras offensiva spelare började ha tre–fyra tillslag, för att sedan passa bollen till en stillastående lagkompis. Dels för att man började chansa med långa bollar från backlinjen, avsedda för Press.

Det senare verkade vara den taktik man gjort upp i paus. För tränare Gustavsson berömde backarna för varenda långboll – trots att de knappt ledde till någon farlighet. Konstigt.

I stället fick Göteborg föra spelet, och skapa de bästa chanserna. Efter paus blev det 4–2 i avslut till Göteborg. Åtminstone ett par av dem var riktigt farliga.
Tyresö däremot hade på 45 minuter bara en riktigt bra chans. Det handlade om inhopparen Jennifer Hermoso:s närskott i slutminuten. Den var i och för sig riktigt farlig – men ändå.

I bilen hem satt jag och funderade över hur Tyresö kunde tappa sin spets så totalt efter paus. Jag fastnade på relationen mellan huvud- och birollsinnehavare. I en film kan inte alla spela huvudroller. Likadant är det i ett fotbollslag.

Och i stort sett alla Tyresös offensiva spelare är vana vid att spela huvudrollen. Såväl Marta, Caroline Seger, Veronica Boquete, Press och Hermoso är spelare som vill ta emot och vårda bollen varje gång de får den.
De är inte lika vana vid att spela på ett tillslag, eller ta långa, offensiva löpningar för sina medspelare.

Att få några av stjärnorna att vilja spela biroller är nog Tony Gustavssons största utmaning med Tyresö.

Apropå Gustavsson blev jag förvånad av hans andra byte. Och det verkade utbytta Veronica Boquete också bli. Jag tycker nog att hon ganska klart överglänste exempelvis Caroline Seger i matchen. Trots det valde Gustavsson att ta av spanjorskan, medan Seger fick spela matchen ut.

Däremot blev jag lite glad när jag såg Göteborgs byten. Jag har flera gånger reagerat över att Torbjörn Nilsson verkar göra förbestämda byten – oavsett hur det har sett ut i aktuell match. Spelare med låg status byts ut varenda gång.

Fast inte i går. Då fick Olivia Schough – som tillhört dem med låg status – spela hela matchen, medan högstatusspelare som Yael Averbuch och Johanna Almgren fick lämna planen. Det kändes korrekt utifrån den match jag såg. För där gjorde både Averbuch och Almgren rätt bleka insatser – en bra bit från den nivå de kan spela på.

Slutligen är det ofrånkomligt att jämföra Jodie Taylor med Christen Press, med tanke på att Taylor tagit över Press roll i Göteborg. Det jag sett hittills av Taylor gör mig glad. Hon blir en attraktion i damallsvenskan. Och jag undrar faktiskt om hon inte hade passat bättre in i Tyresö än vad Press gör.

Det innebär inte att jag tycker att Taylor är bättre än Press – för det gör jag inte. Men engelskan är mer en utpräglad toppforward än amerikanskan. Och det var ju det där med huvud- kontra biroller.

Det kändes som korsbandet på Berglund

Publicerad den av
Svara

Så har jag sett Tyresö–Umeå också. Det var ingen rolig upplevelse – för Pia Sundhage och landslaget.

För nog kändes det som att det är väldigt stor risk att det var något som gick sönder i Emma Berglund:s knä där i matchinledningen. Jag har svårt att tro att hon kommer att kunna spela EM. För känslan var att det var ett korsband som brast.

Jag hoppas verkligen att min känsla är fel. Men…

Emma Berglund

Emma Berglund

Av den här artikeln framgår att Berglund stannar i Stockholm för att magnetröntgas under morgondagen.

Matchen vann alltså Tyresö med 1–0 efter ett läckert solomål av Marta. Tyresö imponerade inte speciellt mycket. Eller jo, de imponerade genom att vinna rätt säkert utan att göra någon stormatch.

Jag räknade till 7–2 (3–1) i målchanser. Och det var dålig utdelning för Tyresö med tanke på hur mycket boll de hade. Men som jag ser det hade de alldeles får många korta passningar och för många tillslag på offensiv planhalva.
Följden blev dels att det egna laget kändes stillastående, dels att Umeå oftast kunde ha ganska god defensiv kontroll.

Tony Gustavsson pratade på upptaktsträffen om att Tyresö måste bli bättre på omställningar. Jag tolkade det som defensiva omställningar. Men efter dagens match vill jag nog även säga att laget är långt efter exempelvis Lyon och Wolfsburg när det gäller offensiva omställningar.
Gustavssons lag lyckades inte alls utnyttja Christen Press snabbhet. Inte alls. Delvis var det för att Elin Landström gjorde en utmärkt match. Men också för att man inte fick tillräckligt hög fart på bollen.

Skall Tyresö bli bäst i Europa måste man nog lära sig att spela rakare och snabbare.

När det gäller Umeå blev jag mer glad över det jag såg. Känslan är att det naiva och riskfyllda kortpassningsspelet som de hade på centralt mittfält i fjol är borta. Man spelade lite längre uppspel, och höll därmed nere antalet farliga bolltapp på egen planhalva.

Spelare som imponerade på mig var framför allt innermittfältet med Rita Chikwelu och Hanna Folkesson samt snabba Jenny Hjolman på topp.

Men även backlinjen skötte sig utmärkt. Speciellt med tanke på att Berglund bara var med i knappt tio minuter.
I mitt tips inför serien ställde jag frågan om målvakten Malin Reuterwall håller. Av det jag såg i dag är svaret ja. Hon agerade tryggt, trots att hon har högst begränsad allsvensk rutin. Lovande.

En spelare som jag blev lite besviken på i dag var kanske framför allt Umeås landslagsmittfältare Emmelie Konradsson, som inte alls var lika bra som mot Island förra helgen. Hon hade alldeles för hög felprocent på de avgörande passningarna.

Anja Mittag

Anja Mittag

I Malmö vann LdB FC med 1–0 mot Jitex, efter mål av fjolårets skyttedrottning Anja Mittag. Noterbart att skotten på mål slutade 17–7.
Totalt 24 skott på mål i en match är ändå anmärkningsvärt många. Speciellt i en match som slutar 1–0.

På Tyresövallen blev det 8–1 i skott på mål.

Guldet hamnar i Tyresö igen

Publicerad den av
3

Det är mindre än en timme till seriestart, och jag har nått fram till den fjärde och sista delen av mitt damallsvenska tips. I år är jag tyvärr tråkig, och tror som majoriteten – att SM-guldet återigen hamnar i Tyresö.

På upptaktsträffen i tisdags föll tipsen så här:

1) Tyresö med 51,2 procent av rösterna
2) Malmö         32,1
3) Göteborg      9,5
4) Linköping      2,4
Umeå                2,4

Min uppfattning är att fördelningen mellan lagen följer ungefär samma fördelning, dock skall Linköping och Umeå strykas från listan. Oddset för klubbarna bakom de tre topplagen bör ligga på tiondels procent.

För det är mellan Tyresö och Malmö det står. Göteborg är egentligen den enda outsidern.

Malmö har alltså chansen. Men laget visade bristande kapacitet när det väl gällde i fjol. Guldet såg ju ut att vara klart. Men efter 13 raka segrar blev det bara en poäng på de två sista omgångarna. Då har man svag vinnarkultur.

Tyresö har inte heller hunnit bygga upp någon riktig vinnarkultur. Men trots att försäsongen delvis har varit darrig så tror jag stenhårt på dem.

För spelmässigt var Tyresö klart bättre än Göteborg i supercupen. Mästarlaget skapade massor av chanser, och när trion Vero, Marta och Christen Press lärt sig varandra kommer även målen.

Här är min genomgång av de tre topplagen:

1) Tyresö FF
In: Christen Press (Göteborg), Malin Diaz (AIK), Sara Thunebro (FFC Frankfurt) och Jennifer Hermoso (Rayo Vallecano, Spanien)
Ut: Madelaine Edlund (uppehåll), Helén Eke (Kif Örebro) och Josefine Öqvist (Kristianstad), Lisa Klinga (Piteå, lån) och Pauline Hammarlund (Linköping)

Kommentar: För första året satsar Tyresö på kontinuitet – ett väl beprövat segerrecept.

Att Christen Press kommer in i stället för Madelaine Edlund har alla förutsättningar att bli ett lyft. I den här omgivningen blir jag inte förvånad om Press kan komma i närheten av 30 mål.

Marta Viera da Silva

Marta Viera da Silva

Lägg till att Marta skall spela centralt, och koncentrera sig på offensiva löpningar – och Tyresö känns ännu mer sylvassa i djupled än i fjol.

Apropå Marta sa tränare Tony Gustavsson så här på upptaktsträffen:

”Marta hade på tok för många maxlöp förra året – framför allt defensiva. Hon skall vara 80/20 i fördelning offensiva/defensiva löpningar.”

Marta skall alltså springa framåt. Lagets svaghet finns som jag ser det i löpningarna bakåt. Där saknas för tillfället snabbheten för att hävda sig i Champions League. Tränare Gustavsson uttryckte det så här på upptaktsträffen:

”När det gäller omställningsspelet är vi inte där vi bör vara för att hävda oss internationellt. Lagen ställer om till anfall mycket snabbare än vi är vana vid.”

Men i allsvenskan håller Tyresö alltså tillräcklig kvalitet för att försvara guldet. De vann tio av höstens elva matcher i fjol, och med en bra start tror jag att säsongen kan bli ett enda långt segertåg.

2) LdB FC Malmö
In: Manon Melis (Linköping), Zecira Musovic (Stattena), Yoreli Rincon (Piracicaba, Brasilien) och Kathleen Radtke (Jena).
Ut: Emma Wilhelmsson (Jitex), Christina Öyangen Örntoft (Bröndby, Danmark), Hilda Carlén (Hammarby).

Kommentar: Precis som Tyresö har Malmö en väldigt offensiv satsning. De visar att de hoppas ge Tyresö en jättematch om guldet även i år.

Miljardären Dan Olofsson har öppnat plånboken och löst klubbens ekonomiska kris. Hans plånbok har även möjliggjort att Manon Melis återvänt till Skåne. Och man har hämtat Colombias affischnamn Yoreli Rincon i Brasilien. Med dem har man har ett överflöd av offensiva spelare. Synd för klubbens många talangfulla tonåringar.

Utöver nyförvärven får man snart åter Frida Nordin och Therese Sjögran från korsbandsskador. Nye tränaren Jonas Eidevall står inför en utmaning i att hitta bästa möjliga startelva. Och i en annan i att hålla de som sätts på bänken nöjda med sin tillvaro.

Manon Melis

Manon Melis

Offensiva spelare finns det ett överflöd av. Hör bara här: Rincon, Sjögran, Anja Mittag, Ramona Bachmann, Manon Melis och Elin Rubensson.

Backlinjen är okcså väldigt offensivt lagd. Och att den har defensiva brister avslöjade Lyon på ett skoningslöst sätt. En back som är riktigt duktig i defensiven är unga Amanda Ilestedt. Henne vill Eidevall gärna ha in i EM-truppen. Under upptaktsträffen sa han:

”Jag tycker att det var synd att Amanda inte var med till Algarve cup och utvärderades där. Nu står hon på noll landskamper och får svårt att nå EM.”

Jag håller med.

Förhoppningsvis kan Malmö hänga med Tyresö i guldstriden. För visst vore det kul om guldstriden lever långt in på senhösten?

3) Göteborg FC
In: Marie Hammarström (Kif Örebro), Cathrine Dyngvold (Klepp, Norge), Jessica Landström (Djurgården) och Jodie Taylor (Birmingham).
Ut: Christen Press (Tyresö) och Ingrid Wells (Washington Spirit)

Kommentar: Göteborg nämns som en tänkbar utmanare om guldet. För att blir det måste trion Jessica Landström, Jodie Taylor och Cathrine Dyngvold klara av att ersätta skyttedrottningen Christen Press.

För ett par veckor sedan hade jag varit tveksam till att de skulle klara det. Press gjorde 17 av Göteborgs 48 mål i damallsvenskan i fjol, låg bakom cuptiteln och var stor hjältinna i åttondelsfinalen av Champions League.
Jag trodde faktiskt att tränare Torbjörn Nilsson skulle tvingas lägga om spelsättet när Press nu istället återfinns i Tyresö.

Jodie Taylor

Jodie Taylor

Men sedan visade Taylor både hög klass och fart i supercupen. Därför tror jag numera faktiskt att Göteborg till och med har ett bättre lag i år än i fjol.

Nyckel ett blir säsongsstarten. Genom att vara svårstartat tappade man guldet 2011, och i serieupptakten försvann toppkontakten tidigt i fjol.

Nyckel nummer två blir spelet på gräs. Det har inte varit tillräckligt bra de senaste åren.

Utöver forwardsfrågan är spelartruppen fortsatt rekordtunn. GFC hade nog behövt bredda för att inte vara extremt känsliga för skador. Varför har de inget lag i den nya F19-serien?

Jag tror att Göteborg slutar trea med viss marginal ner till övriga lag. Fast jag är högst tveksam till att Göteborg har mental styrka att hänga med Tyresö och Malmö i guldracet.

* Övriga lag har jag placerat in i tabellen i tre andra inlägg. De finns här:

Om lag 4) Kristianstads DFF, 5) Linköpings FC och 6) Umeå IK läser du här.

Om lag 7) Piteå IF, 8) Vittsjö GIK och 9) Jitex BK läser du här.

Om lag 10) Kif Örebro, 11) Sunnanå SK och 12) Mallbackens IF läser du här.

* Givetvis är det här inte den enda bloggen som bjuder på damallsvenska tips. Bloggen Spelare12 har gjort en rejält gedigen genomgång av serien, lag för lag.

Anders Nilsson på Aftonbladets damfotbollsblogg har presenterat lagen två och två.

I år har även damfotboll.com satt ihop ett tips. Kul. Här är även ett tips från Radiosportens fotbollsexpert Richard Henriksson.

Spelet kan börja…

Brolin bleknade när Östberg slog till

Publicerad den av
3

Jag kanske ropade hej lite väl tidigt angående kvaliteten på dagens upptaktsträff. Visst höll Hanna Marklund den höga nivån hela vägen.

Men Anna Brolin lyckades inte dölja sin okunskap om damallsvenskan genom hela utfrågningen. Det är förstås inte någon lätt uppgift att hålla i en sådan här stor genomgång, där man måste ha örnkoll på tolv olika lag.

Under förmiddagen lyckades Brolin på ett ganska bra sätt dölja att hon saknar nödvändig örnkoll. Men efter lunchen sjönk hon under godkänd lägstanivå i några utfrågningar. Bland annat lyckades hon inte ställa en enda meningsfull fråga när AIK och Öster var uppe för att representera, och presentera, den nya elitettan.

Att jag var så positiv i mitt förra inlägg berodde nog allra mest på att mina förväntningar var obefintliga. För vid fjolårets upptaktsträff var utfrågningarna ofta så dåliga att man satt på golvet och skämdes å Brolins vägnar.
Så illa var det inte i år. Sannolikt mycket på grund av att Marklund var så påläst, och lyfte nivå. Dock var mentometerfrågorna riktigt dåligt formulerade, vilket gjorde att de mer blev en belastning än en tillgång.

Och för mig bleknade Brolins/Marklunds jobb ganska rejält senare på eftermiddagen. Då hade nämligen SVT Play en utmärkt egen intervjurunda där alla tränare utfrågades under fyra–sju minuter av Chris Härenstam och Frida Östberg.

Tidigare har jag alltid tyckt att Östberg varit ganska svag som expert. Jag kan inte riktigt sätta fingret på varför.
Men i dag ändrades min uppfattning. För Östberg var lysande, och bar SVT:s utfrågningar på sina axlar. Kanske passar det henne bättre att få ställa frågor, än att försöka ge svar?

Exempelvis konstaterade Malmös tränare Jonas Eidevall nöjt: ”vilka bra frågor” efter sin lilla utfrågning.

Så trots att Hanna Marklund var riktigt bra så vann Härenstam/Östberg en mycket klar seger mot Brolin/Marklund.

SVT:s intervjuer finns för övrigt klubb för klubb på SVTplay nu. Här är länkar:

* Tyresö, Tony Gustavsson
* Malmö, Jonas Eidevall
* Linköping, Martin Sjögren
* Kristianstad, Elisabet Gunnarsdottir
* Vittsjö, Thomas Mårtensson och Simon Sjöfors
* Mallbacken, Stefan Johansson
* Umeå, Joakim Blomqvist
* Örebro, Rickard Nilsson
* Sunnanå, Stefan Ekström (målvaktstränare)
* Jitex, Stefan Rehn
* Piteå, Stellan Carlsson
* Göteborg, Torbjörn Nilsson

Fler citat och noteringar från upptaktsträffen kommer de närmast dagarna ihop med mitt damallsvenska tips. Planen är att publicera tipset i fyra delar om vardera tre lag medd start i morgon.

Bra kvalitet på årets upptaktsträff

Publicerad den av
3

Tyvärr kunde jag inte åka till Stockholm i dag och medverka vid damallsvenskans upptaktsträff på Berns. Men som tur är har jag kunnat följa den på webb-tv via Fotbollskanalen och Aftonbladet.

Och efter 1,5 timmar har jag väldigt positiva vibbar. I fjol i Göteborg tyckte jag att man i ganska stor utsträckning slösade bort tiden. Inte minst var genomgången av lagen rejält amatörmässig. Jag skrev om det här.

Anna Brolin

Anna Brolin

Men i år gör Anna Brolin och Hanna Marklund en utmärkt insats som ansvariga för laggenomgången. De lyfter fram lagens profiler, och Marklund är som alltid mycket väl påläst. Det är nog mycket hennes förtjänst att duon tar upp de viktigaste frågorna kring varje lag. Riktigt kul att höra.

Daniel Kristiansson och Hanna Marklund

Daniel Kristiansson och Hanna Marklund

Alla lag har inte varit uppe på podiet ännu. Men intressanta saker hittills är att Tony Gustavsson konstaterade att Tyresö måste bli mycket bättre i omställningsspelet om de skall kunna hävda sig internationellt.

Samt att Martin Sjögren konstaterade att om han har tillgång till samtliga spelare så spelar Nilla Fischer central mittfältare i Linköping.

Nyss var förbundsbasen Karl-Erik Nilsson uppe på podiet. Även hans insats var väldigt mycket bättre än i fjol. Jag såg att han fick kritik på twitter för att han sa att det var bra med två svenska lag i kvartsfinal av Champions League.
Och där har han förstås rätt. Har man med två lag i en cup, och båda går till kvartsfinal så är det självklart bra. Däremot rimmar att båda åkte ut mindre bra med det påstående som Nilsson hade i fjol, om att vi har världens bästa liga i Sverige.

Nu är det lunchpaus till 13.30, och glädjande nog verkar det bli gruppfoto även med de närvarande spelarna – vilket det inte var i fjol. Positivt det också.

Konstigt provspel i Tyresö

Publicerad den av
Svara

I dag har Norges stora hopp, Caroline Graham Hansen, provspelat för Tyresö FF. Rapporterna från Tyresövallen gör mig lite frågande.

För som jag ser det har man två olika alternativ inför ett provspel:

1) Man låter spelaren visa upp sig i sin favoritroll.
2) Man sätter spelaren på den position där man har behov av att bredda truppen.

Caroline Graham Hansen är central mittfältare, eller möjligen släpande forward. Tyresö placerade henne på en kant, som ytterforward. En väldigt konstig matchning, som gör att man undrar om klubben har dålig koll på vilken spelartyp hon är.

En kollega på plats meddelade att Graham Hansen under de 45 minuter hon spelade fick ganska lite boll, men visade kvaliteter när hon väl kom med i spelet. Anmärkningsvärt dock att huvudtränare Tony Gustavsson inte var på plats och kollade in provspelaren.
Mer om matchen, och Graham Hansens insats, finns på bloggen Ord och inga visor.

Matchen mot Umeå slutade 1–1, och av det jag läst på twitter verkar det som att västerbottningarna legat närmast segern. Målen gjordes av Emmelie Konradsson och Lisa Dahlkvist i nämnd ordning, före paus.
Kul att Umeå kanske kan bli en liten utmanare i år. I fjol spelade de ofta huvudlöst, taktiskt sett, men visade ändå att man har kvaliteter. Kan de börja anpassa taktiken efter sitt spelarmaterial kommer samtliga motståndare att få det svårt på Gammlia – eller T3 Arena som fotbollsplanen numera heter.

* I går vann Linköping med 4–1 mot Åland United i en träningsturnering. Se tre av målen på det här klippet. Speciellt sevärda är frisparken till 1–0 (Petra Larsson) och talangen Stina Blackstenius distinkta avslut till 3–1. Övriga Linköpingsmål gjordes av Pernille Harder och Jonna Andersson.
I morgon spelar LFC mot PK-35 Vantaa. Den matchen direktsänds från 12.00 på den här länken.

* I Tyskland fick Sara Thunebro återigen titta på när hennes Frankfurt spelade i ligan. Den här gången såg hon lagkamraterna vinna med 3–0 borta mot Leverkusen, trots att hemmalaget skapade massor av lägen.
Kerstin Garefrekes gjorde första och sista målet för Frankfurt. Hon hade även en nick i egen målställning. Mellan Garefrekes båda mål fick snabba australiska nyförvärvet Tameka Butt till en riktigt fullträff till 2–0 i sin ligadebut i Frankfurtdressen.
Matchen finns i sin helhet att se på den här länken. Och här är matchens höjdpunkter.

Frankfurt ligger kvar som trea i tabellen, men är nu bara en poäng bakom ledande Wolfsburg, och har samma poäng som tvåan Potsdam. Båda topplagen har dock en match mindre spelad. Och båda lagens matcher den här helgen är uppskjutna på grund av vinterväder.

* I Italien vann Tavagnacco med 3–1 borta mot svensklaget Bardolino Verona, som därmed som bäst kan sluta trea i ligan. Både Stephanie Öhrström och Maria Karlsson spelade hela matchen.
Tavagnacco är däremot numera i högsta grad inblandat i guldstriden. Serieledande Torres Calcio åkte nämligen på säsongens första förlust i dag. Trean Brescia vann på Sardinien med 2–0 – båda målen gjorda den sista kvarten av Barbara Bonansea.

Tavagnacco är numera enda obesegrade laget i ligan, och man har bara en poäng upp till Torres. Åtta omgångar återstår att spela.

När dyker Sundhages högerhand upp?

Publicerad den av
Svara

Om en dryg vecka samlas landslaget igen på Bosön. Ganska stort fokus på lägret kommer att ligga på försvarsspel. Det säger i alla fall Pia Sundhage i slutet av tv-klippet på den här länken.

Då kan man ju tycka att det är ganska olyckligt att förbundskapten Sundhage ännu inte har presenterat den assisterande förbundskapten som skall vara ansvarig för just försvarsspel.

Som bekant är Lilie Persson assisterande förbundskapten med fokus på anfallsspel. Den assistent som skall ta hand om försvarsbiten skulle presenteras vilken dag som helst, sades det i samband med landskampen mot Schweiz den 23 oktober.

Nästan två och en halv månad senare är ännu inte aktuellt namn avslöjat. Tvärtom har de namn som ansågs vara huvudkandidater strukits från listan ett efter ett:

* Tony Gustavsson – skall träna Tyresö.
* Anna Signeul – blir kvar som förbundskapten för Skottland.
* Jörgen Petersson – skall vara assisterande tränare för Östers IF i herrallsvenskan.
* Calle Barrling – blir förbundskapten för både U23- och F19-landslaget.
* Martin Sjögren – har förlängt sitt kontrakt med Linköping med 2+1 år.

Även om det skulle presenteras en assisterande förbundskapten med ansvar för försvarsspel under den vecka som återstår innan Bosönlägret, så känns det inte som att denne skulle få speciellt stor påverkan på landslagets spel. För hur försvarsspelet skall skötas måste ju Sundhage redan ha bestämt. Annars är det ingen idé att lägga viktig träningstid på det.

Apropå försvarsspel, så pratar Sundhage i det videoklipp jag länkade till i början av det här inlägget, om Nilla Fischer som mittback.
Och när vi är inne på omskolningar så säger Susanne Moberg i den här artikeln i Kristianstadsbladet att hon är tillsagd att hon i första hand konkurrerar som yttermittfältare i landslaget.

De båda sakerna talar för att det kan ligga något i Anders Nilsson:s blogginlägg om att EM-laget i princip redan är klart.
Jag hoppas att han har fel. För den startelva som presenteras där känns alldeles för offensivt balanserad. Där finns bara en bollvinnare på mittfält eller i anfall. Så offensivt balanserat är inte ens Barcelonas herrlag.
Blir det aktuell uppställning hade jag jublat om jag varit förbundskapten för Italien, Finland eller Danmark. Och jag hade redan nu börjat planera för att utsätta Sveriges högerkant för ett rejält hållfasthetsprov.

Göteborg är inte längre ledare av silly season

Publicerad den av
2

Det är knappt 3,5 månader kvar tills damallsvenskan sparkar i gång, och det har blivit dags för en andra genomgång av hur klubbarna står sig i silly season.

Vid min senaste lägeskoll såg Göteborg ut att kunna bli lågsäsongens segrarlag. Sedan dess har klubben tappat skyttedrottningen Christen Press, och GFC är tillbaka på nollnivå igen.

Det är alltså lång tid till avspark, så man skall inte dra för stora slutsatser av dagsläget. Men som det ser ut nu är det inget lag som ser ut att flytta fram sina positioner rejält jämfört med fjolåret.

I den ekonomiska krisens tid verkar det snarare mest handla om att inte backa för mycket. Som jag ser det nu är det bara de båda topplagen Tyresö och Malmö/Rosengård som i nuläget ser ut att få ett starkare premiärlag i år än 2012.

De stora förlorarna är som väntat de båda nedflyttade Stockholmslagen. Framför allt har Djurgården snart tappat hela sin startelva.

Sofia Jakobsson

Sofia Jakobsson

En spelare som inte förekommit alls i media den senaste månaden är Sofia Jakobsson. Senast jag såg henne nämnas var när GP skrev att hon lämnat Rossiyanka. Då gjorde jag det här inlägget.
Sedan har det varit tyst. Jag började tro att GP var fel ute, och att vår landslagsforward skall vara kvar i Ryssland. För om Jakobsson letar ny klubb borde hon väl låta världen veta det?
Men i går fick uppgifterna om att hon brutit med Rossiyanka ny fyr när Anders Nilsson skrev om dem i sin blogg. Det blir intressant att se vem som rätar ut frågetecknet som finns kring Jakobsson?

Om jag rätar ut så många frågetecken här nedan kan man nog diskutera. Men här är i alla fall en genomgång av läget i silly season:

Meghan Klingenberg

Meghan Klingenberg stannar

1) Tyresö FF
In: –
Ut: –
Kommentar: För första året satsar Tyresö på kontinuitet. Inga tunga nyförvärv, men inte heller några besvärande förluster ännu. Det har ryktats om Christen Press och om Malin Diaz.
Men de tyngsta nyheterna är att man får behålla spelare som Marta, Meghan Klingenberg, Veronica Boquete, Line Röddik Hansen, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger samt tränare Tony Gustavsson.
Kontinuitet är ett väl beprövat segerrecept – och med samma starka trupp ett år till blir Tyresö förstås megafavoriter till guldet även i år.

Manon Melis

Manon Melis

2) LdB FC Malmö (FC Rosengård)
In: Manon Melis (Linköping), Zecira Musovic (Stattena),
Ut: Emma Wilhelmsson (Jitex), Christina Öyangen Örntoft (Bröndby, Danmark), Hilda Carlén (???),
Kommentar: Malmö – eller skall vi redan kalla dem Rosengård? – visar att de tänker ge Tyresö en jättematch om guldet även i år.
Miljardären Dan Olofsson har öppnat plånboken och löst klubbens ekonomiska kris. Hans plånbok har även möjliggjort att Manon Melis återvänt till Skåne. Med henne har man har ett överflöd av offensiva spelare. Synd för klubbens många talangfulla tonåringar.
Som jag ser det behöver man en till högklassig back för att få en trupp som inte blir känslig för skador. Kanske också en central mittfältare till.

Magdalena Ericsson

Magdalena Ericsson

3) Linköpings FC
In: Magdalena Ericsson (Djurgården), Lina Ringshamre (Sundsvall), Stina Blackstenius (Vadstena),
Ut: Louise Fors (Liverpool FC, England), Lisa de Vanna (Melbourne Victory, Australien), Karen Bardsley (Lincoln Ladies, England), Ingrid Schelderup (Vålerenga, Norge) Nora Holstad Berge (Arna Björnar, Norge), Josefine Alfsson (Kisa), Matilda Agné (Hammarby), Emma Lundh (???) och Manon Melis (Malmö)
Kommentar: Linköping ser över utgifterna, och har därför tvingats banta truppen. Stommen finns dock kvar – och är stabil. Klarar man sig utan skador på nyckelspelare som Sofia Lundgren, Mariann Gajhede Knudsen, Charlotte Rohlin, Petra Larsson, Nilla Fischer och Pernille Harder bör LFC blir svårslaget. Defensivt har det dessutom ryktats om att AIK:s mittbackstalang Jennie Nordin är på väg in.
Men vem skall göra målen?
Fem av lagets sex främsta målskyttar från i fjol lämnar. Följden är att av LFC tappar 38 av sina 50 mål från 2012. Kostsamt.

Christen Press

Christen Press

4) Göteborg FC
In: Marie Hammarström (Kif Örebro), Cathrine Dyngvold (Klepp, Norge),
Ut: Christen Press (???), Ingrid Wells (???),
Kommentar: För en månad sedan ledde GFC silly season klart. Men sedan lyckades man inte få behålla skyttedrottningen Christen Press. Med reservation för att jag har dålig koll på Dyngvold så känns det som att klubben är tillbaka på nollnivå.
Press var ju nämligen halva GFC:s offensiv under 2012. Hon gjorde 17 av lagets 48 mål i damallsvenskan, låg bakom cuptiteln och var stor hjältinna i åttondelsfinalen av Champions League. Det är inte många spelare som har kapacitet att ersätta Press.
Utöver forwardsfrågan är spelartruppen fortsatt rekordtunn. GFC behöver bredda för att inte vara extremt känsliga för skador.

Susanne Moberg

Susanne Moberg

5) Kristianstads DFF
In: Marija Banusic (Sirius), Elin Borg (AIK), Brett Maron (Valur, Island)
Ut: Julia Molin (AIK), Moa Pettersson (Wä), Elin Nilsen (Vittsjö), Becky Edwards (???), Katrin Omarsdottir (Liverpool, England), Lisa Petersson (AIK), Anna Persson (Glimåkra) och Emelie Johnson (Boren??).
Kommentar: 2013 års upplaga känns ungefär jämnstark med 2012 års. Offensiven är vass. Margret Lara Vidarsdottir kan säkert producera ihop med danska landslagsspelaren Johanna B Rasmussen, supertalangen Marija Banusic och pålitliga Susanne Moberg.
Men känslan är att laget behöver minst en riktigt stark kraft till på centralt mittfält för att kunna utmana riktigt i kampen om platserna i Champions League. Dessutom har man just nu tunn besättning på ytterbacksplats.

Danesha Adams

Danesha Adams

6) Vittsjö GIK
In: Jane Ross (Glasgow City) och Elin Nilsen (Kristianstad)
Ut: Emma Kullberg (Umeå Södra) och Josefine Mårtensson (Glimåkra)
Kommentar: Vann nyligen dragkamperna om Elin Nilsen och om skotska skyttedrottningen Jane Ross. Det känns som två bra tillskott.
Många frågor återstår dock att få svar kring Vittsjös trupp. Inga av 2012 års spelare hade tvåårskontrakt, så en stor del av arbetet fram till nu har bestått av att förlänga med nyckelspelare.
Om Ross möjligen är ersättare för fjolårets bästa målskytt, Danesha Adams, har skotskan mycket att leva upp till. För amerikanskan var oerhört nyttig i offensiven med sin tyngd.
Och vad händer med Ifeoma Dieke? Hon höll ihop försvaret lysande innan hon drog av korsbandet i OS.

Hanna Folkesson och Mattias Eriksson

Hanna Folkesson och Mattias Eriksson

7) Umeå IK
In: Hanna Folkesson (AIK)
Ut: –
Kommentar: Här har vi ytterligare en klubb som kämpar med ekonomin. AIK:s Umebördiga lagkapten Hanna Folkesson är den enda som har skrivit på Och det är även en klubb där det varit väldigt få nyheter hittills under silly season.
Fast de har försökt. De har haft Olivia Schough på besök, men forwarden valde att stanna i Göteborg. De jagade Marija Banusic, som hamnade i Kristianstad.
På målvaktssidan spelar Caroline Jönsson våren ut. UIK har täckt upp genom att skriva tvåårskontrakt med Malin Reuterwall. Henne har jag dålig koll på. Håller hon?

8) Piteå IF
In: Clara Markstedt (AIK), Johanna Andersson (Assi).
Ut: Jennifer Nobis (slutar), Ann Marie Dovland (Klepp, Norge), Jessica Olofsson (???), Camilla Johansson (???)
Kommentar: Man har ett tungt avbräck i poängspelaren Jennifer Nobis, som tvingas sluta. Men det är sportsligt viktigt att Faith Ikidi stannar. Här kommer man dock in på ekonomi. Frågan är även hur mycket pengar klubben har att spendera. Man var illa ute i våras, och borde kanske hålla lite i pengarna i vinter. Trots det har man kontrakterat Ikidi utan att ha ekonomisk täckning. Riskabelt.
Jakten på Nobis ersättare är i full gång. Man förlorade kamperna om amerikanska U23-landslagsanfallaren Lindsay Taylor, isländska landslagsspelaren Fanndis Fridriksdottir – som gick till norska Kolbotn – och om skotska skyttedrottningen Jane Ross.
På minuskontot finns även Lena Blomkvist som dragit av korsbandet, och blir borta minst halva säsongen.

Katri Nokso-Koivisto

Katri Nokso-Koivisto

9) Jitex BK
In: Emma Wilhelmsson (Malmö),
Ut: Nanna Jansson (Hovås-Billdal), Katri Nokso-Koivisto (LSK Kvinner, Norge), Caroline Lindblad (???)
Kommentar: Här verkar det också väldigt lugnt på spelarfronten. Det talar för att Stefan Rehn får ungefär samma lag att jobba med som i fjol, även om både Kristin Carlsson och Elin Carlsson ännu så länge är osäkra på framtiden.
En nyckel för Jitex blir att kunna korta ner skadelistan, som varit besvärande lång de senaste säsongerna. För med frisk trupp har Jitex ett lag som kan utmana om en plats på tabellens övre hälft.

Linda Fransson med Sofia Karlsson i ryggen.

Linda Fransson med Sofia Karlsson i ryggen.

10) Kif Örebro
In: –
Ut: Marie Hammarström (Göteborg), Edda Gardarsdottir (???), Emelie Lundberg (???), Linda Fransson (???), Nina Fellbrant (slutar) och Hanna Ågren-Åhbom (slutar).
Kommentar: Kanske kan Kif få ihop ett starkare lag än jag först trodde. För känslan var att den svaga ekonomin skulle leda till spelarflykt, och att Kif skulle få extremt svårt att kunna hänga kvar. Nu får man nog i alla fall ihop ett gäng som har chansen till nytt kontrakt.
Inga nyförvärv är ännu presenterade, men det var förstås oerhört viktigt att klubbledningen fick Sara Larsson att stanna. Stannar gör också Marina Petterson-Engström, Elin Magnusson, Sanna Talonen, Susanna Lehtinen och Linda Hallin. Klubben förlängde nyligen också med kanadensiska målvakten Stephanie Labbé och nigerianska forwarden Sarah Michael.
Man skall ha klart med en ny back. Det kan handla om Tyresös Helén Eke, som har varit i Örebro och provtränat.

Gudbjörg Gunnarsdottir

Gudbjörg Gunnarsdottir

11) Djurgården
In: –
Ut: Gudbjörg Gunnarsdottir, Mia Jalkerud och Freja Hellenberg (alla Avaldsnes, Norge), Magdalena Ericsson (Linköping), Anna Lindblom (Hammarby), Annika Kukkonen (Sunnanå), Renee Slegers (Holland), Katrin Jonsdottir (???), Katrine Petrous (???), Caroline Frånberg (???) och Natalia Rickne (???).
Kommentar: Här är det spelarflykt i den högre skolan. Och man lär tappa fler. För inte kommer väl Jessica Landström och Susan Varli spela med ett lag som riskerar att bli bottenlag i elitettan?
För där är känslan just nu. Djurgården måste stoppa utströmningen, och dessutom få in ett par etablerade spelare. För annars lär det bli ett riktigt jobbigt år i elitettan.

12) AIK
In: Julia Molin och Lisa Petersson (båda Kristianstad),
Ut: Nazanin Vasegpanah (slutar), Elin Borg (Kristianstad), Maija Saari (Mallbacken), Clara Markstedt (Piteå), Hanna Folkesson (Umeå IK), Elin Bragnum (???).
Kommentar: Har hittills klarat sig klart bättre under silly season än Djurgården. Fast flera av AIK:s talangfulla spelare är attraktiva på marknaden. Man får svårt att behålla Malin Diaz, Jennie Nordin och Sussie Nilsson.
Men stannar spelarflykten där bör AIK kunna klara sig hyfsat i elitettan. Kanske till och med bli ett topplag.

13) Sunnanå SK
In: Annika Kukkonen (Djurgården), Hanna Glas (Sundsvall),
Ut: Anna Bodén (Morön)
Kommentar: Har värvat Annika Kukkonen från Djurgården och Hanna Glas från Sundsvall. Behöver garanterat ett par etablerade spelare till för att inte bli indragna i nedflyttningsstriden från omgång ett.
Har jobbat hårt för att hitta de nyförvärven, dock utan någon större framgång. Man hade exempelvis AIK-duon Elin Borg och Malin Diaz på besök, men fick nej från båda. Man hoppades på, men gick miste om Alexandra Nilsson, som stannar ett år till i Umeå.

14) Mallbackens IF
In: Hayley Lauder (Åland United), Maija Saari (AIK), Sarah Bergman (QBIK), Emmie Johansson (QBIK)
Ut: Anna Arnfeldt (slutar), Felicia Edgren (QBIK)
Kommentar: Mallbacken lär bli extremt nederlagstippade. Man hade en stabil defensiv i söderettan. Den måste man kunna luta sig mot i allsvenskan. Gissningsvis behöver man ytterligare minst två–tre rutinerade nyförvärv.

Min årskrönika över 2012

Publicerad den av
Svara

Fotbollsåret 2012 är slut. Det finns många sätt att sammanfatta det. Jag väljer modellen med korta rubriker för bloggens årskrönika. Hoppas det kan erbjuda en stunds nöje.

Här är årets…

Betyg på den svenska OS-truppen: Här är mina spelarbetyg, och här en mer allmänt hållen analys av landslagets insats i Storbritannien.

Bästa spelare: Christine Sinclair, som slog målrekord i OS, och förde Kanada till brons. Fast att hon varit bäst förstod inte juryn till Ballon d’Or…

Damallsvenska All star-team: Något officiellt sådant finns inte. Men hade jag fått sätta ihop ett skulle det förstås ha tagit guld. Och det skulle ha sett ut så här, med uppställning 4-3-3: Thora Helgadottir – Meghan Klingenberg, Faith Ikidi, Linda Sembrant, Line Röddik Hansen – Sara Björk Gunnarsdottir, Veronica Boquete, Nilla Fischer – Ramona Bachmann, Anja Mittag, Marta.
Ersättare: Kristin Hammarström (målvakt), Sif Atladottir, Ifeoma Dieke, Anita Asante, Pernille Harder, Kosovare Asllani och Christen Press.

Drömlottning: Den fick vi. För Sveriges EM-lottning är så 100-procentigt perfekt att den nästan känns tillrättalagd. Röda mattan ligger utlagd mot finalen på Friends Arena.

Elände: Alla korsbandsskador. Ett tag gick nästan ett korsband av per omgång i damallsvenskan. Så vansinnigt tråkigt. Rohlin, Dieke, Lindahl, Sjögran och Sembrant blev några av de tunga namnen på årets tråkigaste skadelista. Internationellt kan vi lägga till exempelvis Krieger och Bajramaj.

Framtidsnamn: De hittar vi i F19-landslaget som vann EM-guld i somras. Flera av namnen Rubensson, Ilestedt, Hurtig, Wahlberg, Diaz, Nordin, Rolfö med fler kommer säkert snart att vara välkända även bland massorna.

Frisparkar: För dem stod den japanska talangen Yoko Tanaka, som satte två frisparkar i samma match i U20-VM. En med högerfoten, och en med vänstern. Gör om det om du kan…

Mimmi Löfwenius

Mimmi Löfwenius

Glädjefnatt: Det drabbades Mimmi Löfwenius av efter hennes mål och assist mot Italien med F19-landslaget. Det här underbara klippet kan man se hur många gånger som helst. För övrigt kvalar väl hennes mål dessutom in som ett av årets läckraste solomål?

Hemkomst: Pia Sundhage. Vad mer behöver sägas?

Ramona Bachmann

Ramona Bachmann

Hjärnsläpp: Det stod Ramona Bachmann för när hon tog med hands två gånger i Umeå, och blev stor syndabock när Malmö tappade SM-guldet till Tyresö.

Jag intervjuar Alex Morgan

Jag intervjuar Alex Morgan

Internationella genombrott: Alex Morgan. Inledde säsongen på bänken i USA:s landslag. Avslutar den som USA:s skyttedrottning, poängdrottning i OS, samt finalist i Ballon d’Or.

Japanska reklamfilmer: Jaja, några av dem kanske är från i fjol. Men jag är väldigt svag för japansk reklam. Är du det också finns här länkar till ett smörgåsbord av damfotbollsrelaterade, kommersiella klipp…

Kanonstart: Sveriges inledning i OS-turneringen. Efter 25 minuter hade vi 3–0 mot Sydafrika, och allt såg väldigt bra ut. Tyvärr var kanske de 25 minuterna våra bästa i London.

Konkurs: Boråslaget Dalsjöfors Goif ledde söderettan i stor stil, och var på god väg mot damallsvenskan, när man gick i konkurs.

Konstigaste petning: Frankrikes förbundskapten Bruno Bini som plötsligt inte längre ville ha med en av världens allra bästa vänsterbackar, Sonia Bompastor, i sitt lag.

Kriser: De var ekonomiska, och visade sig i var och varannan klubb i damallsvenskan. Värst drabbade var Kif Örebro och LdB FC Malmö. Men även Piteå IF, Linköping, Umeå och ytterligare några klubbar hade det kämpigt med att hålla budgeten.

Sofia Lundgren

Lundgren sågade

Kritik 1: För den stod Sofia Lundgren, som talade ur hjärtat när hon sågade Thomas Dennerby för hans agerande i målvaktsfrågan.
Kritik 2: Pia Sundhage var skoningslös i sin kritik av de svenska insatserna i franska toppmötet PSG–Lyon. Både Lotta Schelin och Kosovare Asllani fick höra kännbara sanningar.

Kunskapsmiss: Den stod den nya förbundsbasen Karl-Erik Nilsson för, när han vid den damallsvenska upptaktsträffen inte visste skillnaden på Kronprinsessan Victorias och Susanne Erlandssons pokaler.

Kvotering: Den bjuder media på i slutet av varje år, då spelare som man knappt skrivit en artikel om under året plötsligt platsar på alla möjliga bästalistor. Allt för att kvotera in lite tjejer på listorna.

Hans Löfgren och Leif Edeborg

Hans Löfgren och Leif Edeborg

Lögn: Tyresö, som hela säsongen hävdade att ”Hans Löfgren har ingen funktion”, trots att han hela tiden hade en framträdande roll kring laget.

Mardrömsdebut: Stackars Tove Enblom fick chansen att vakta Djurgårdens mål borta mot Linköping. Då rasade lagets försvarsspel ihop fullständigt, och 17-åringen tvingades släppa in hela elva bollar.

Match: Den underbart svängiga OS-semifinalen USA–Kanada. I tuff konkurrens med finalen, USA–Japan.

Moraldiskussion 1: Den om huruvida Japans agerade i 0–0-mötet med Sydafrika i OS var inom ramarna för vad som är moraliskt tillåtet.
Moraldiskussion 2: Den i Japan om huruvida det var rimligt att landets mediokra herrlag fick flyga business class, medan de regerande världsmästarinnorna fick fortsätta längre bak i samma plan, och sätta sig i ekonomiklass.

Musikvideo: Gjordes väl av Olivia Schough? Eller var kanske USA:s lagvideo bättre? Eller någon av de andra klippen på den här länken?

Kosovare Asllani

Kosovare Asllani gjorde ett av årets mål

Mål 1: Kosovare Asllani, klackvolley i en träningsmatch mot Sundsvall i mars.
Mål 2: Yuki Ogimi, volley mot Arsenal.
Mål 3: Cristiana Girelli, trixar in 1–0 mot Lazio.
Mål 4: Patricia Hanebeck sätter bollen i krysset mot Duisburg. Det handlar alltså om hennes 2–0-mål, som kommer med 1,40 kvar av klippet. Fast 1–0-målet är rätt snyggt det också.

Mörkläggning: Svenska Fotbollförbundet som verkade anstränga sig för att damlandslaget skulle spela sina träningslandskamper så långt ifrån rampljuset som det bara gick. Först dröjde de 8,5 månader efter VM-bronset innan man visade upp laget på hemmaplan. Sedan undvek man att ge direktrapporter från de matcher som spelades, som här mot Norge i januari. Eller som här mot Kina i Algarve cup.

Yuki Nagasato

Yuki, när hon hette Nagasato

Namnbyte 1: Yuki Nagasato blev Yuki Ogimi.
Namnbyte 2: LdB FC Malmö blev FC Rosengård. Eller skall jag kanske snarare skriva att de snart blir FC Rosengård. Hur snart återstår att se…

Nedläggning: Den amerikanska proffsligan WPS, som lades ner i januari efter tre års verksamhet. I oktober stod det klart att det blir en ny liga i USA till nästa år, och för ett par veckor sedan meddelades namnet: NWSL.

Carli Lloyd trixar

Carli Lloyd

OS-hjältinna 1: Carli Lloyd. Avgjorde OS-finalen 2008. Gjorde det igen 2012.
OS-hjältinna 2: Hope Solo. Var inte normalt briljant under hela OS-turneringen. Men när det blev final, och det skulle avgöras. Då var hon makalös.

Promenadseger: Nya Zeeland, som hade en pinsamt enkel väg till OS. Medan världstvåan Tyskland misslyckades i de europeiska kvalet, så behövde The Football Ferns bara vinna ett dubbelmöte med korpgänget Papua Nya Guinea. Vad det blev? Jo, totalt 15–0, via 8–0 och 7–0. Pinsamt var ordet.

Publiksuccé 1: OS-turneringen som drog massorna till arenorna. Finalen sålde ut Wembley, det gjorde även en gruppmatch. Och i USA drog fotbollstjejerna störst tv-publik av alla under OS.
Publiksuccé 2: Champions League-finalen som lockade 50212 till Münchens olympiastadion. Läs mer om den här.
Publiktapp: Publiksnittet i damallsvenskan, som sjönk trots att Marta lockade storpublik vart hon än drog fram. Lägg till landslagets usla publiksiffror, och EM känns som en livsviktig vågdelare.

Ramaskri: Uppstod när Djurgårdens ordförande Anders Emanuelsson framförde synpunkter om storleken på boll och mål inom damfotbollen. Det tog inte många minuter förrän debatten var kvävd.

Rubriknamn: Bor man mindre än en timmes bilresa från Göteborg älskar man lätt rubrikvänliga namn som Bock, Fiser och Pulver. Eller varför inte Horan, Skoda, Testa, Christ, Wakt, Botten eller Husballe? Ja, det finns fler. I ett inlägg i somras frossade bloggen i namn som är som gjorda för ordvitsar.

Hope Solo

Skapar rubriker

Rubrikskapare: Här vinner Hope Solo i stor stil. Bland mycket annat noteras rubriker om dopning, girighet, ett omdiskuterat bröllop, en omtalad biografi – samt om en och annan hyfsad räddning…

Räddning 1: Hope Solo i OS-finalen. Hennes guldräddning på Mana Iwabuchi:s friläge i slutet av finalen ledde just till guld.
Räddning 2: Solo igen. Nu mot Kanada i juni. Inte lika viktig som den första, men väl så spektakulär.
Räddning 3: Sif Atladottir mot Tyresö. Isländskans fantastiska hemjobb och räddning när Marta rundat Lindahl är tveklöst årets räddning i damallsvenskan. Den kommer 1,50 in i klippet.

Skandal: Den som redan nämnde Hans Löfgren ställde till med i våras.

Skott 1: Emilie Haavi mot Wolfsburg.
Skott 2: Linda Hallin mot Djurgården.

Skräll: Vittsjö GIK. Motivering känns överflödig.

Smäll: Potsdamspelarna Stefanie Mirlach och Alex Singer gick båda kompromisslöst på samma boll i slutet av mötet med Frankfurt. Smällen som uppstod när de nickade ihop var inte att leka med. Här är lite info om följderna.

Marlene Sjöberg

Marlene Sjöberg

Straffskytt: Marlene Sjöberg som njöt till fullo när hon i Göteborgs favör avgjorde cupfinalen från straffpunkten.

Succévecka: Veronica Boquete:s i oktober med EM-kvaldrama med lyckligt slut samt en mirakulös återkomst in i kampen om SM-guldet. Och utökar vi succéperioden till tio dagar så inrymmer den även själva guldet…

Tyresö jublar över Martas 1-1-mål

Tyresö jublar

Svenska mästarinnor: Tyresö FF förstås, som ju spurtade förbi LdB FC Malmö på den damallsvenska upploppsrakan. Men svenska spelare blev mästarinnor i andra nationer också. Sofia Jakobsson blev rysk mästarinna, Lotta Schelin fransk, Antonia Göransson tysk och Rebecca Johnson isländsk.

Sofie Andersson

Sofie Andersson på språng mot nya mål

Svit 1: Lyon, som inte förlorade en enda tävlingsmatch på hela året. Och som totalt nu står på fler än 100 matcher i rad utan förlust under ordinarie tid.
Svit 2: Sofie Andersson, som gjorde mål i 20 seriematcher i rad.

Sämsta försvar: Vitryska Molodechno, som slutade på målskillnaden 7–271 efter 27 omgångar i vitryska Premier League. De fyra största förlusterna var på 18–0, 19–0, 21–0 och 22–0. Kul att vara målvakt i det gänget…

Sämsta speaker: Han i Halmstad som skötte snacket under Volvo Winners Cup i somras. Han hade jätteproblem med båda japanska och amerikanska uttal. Så oproffsigt hoppas jag verkligen inte att speakerjobbet kommer att skötas i sommarens EM-slutspel.

Tränarkaruseller: Här vann Linköping knappt, men klart före Tyresö. TFF inledde säsongen med Stefan Fredriksson, som hoppade av, och ersattes av Leif Edeborg innan man avslutade med Tony Gustavsson.
Hos LFC var det snurrigare ändå. De började med kommandot Denise Reddy/Christian Andersson, bytte till Jörgen Petersson, som lämnade, och ersattes av Andersson, som i sin tur avslutade som assistent till årets sista huvudtränare, Martin Sjögren. Visst var väl det en riktig karusell…

Caroline Seger intervjuas

Caroline Seger uttalar sig

Utspel: Det gjordes av Caroline Seger, som knappt hann gå av planen efter förlusten i OS-kvartsfinalen förrän hon krävde Thomas Dennerby:s avgång.

Utlänningar i damallsvenskan: 69 stycken blev det till slut, och de lyfte definitivt seriens kvalitet flera snäpp i positiv riktning. Bland annat var åtta av de tio spelare som gjorde flest mål utländska – bland annat tre i topp: Anja Mittag, Christen Press och Manon Melis.

VM-avancemang: Alla länder som kan spela fotboll i Nordamerika, Asien och Oceanien blev i praktiken VM-klara i början av juni när Fifa meddelade fördelningen av VM-platser till Kanada 2015.

Marta Viera da Silva

Marta Viera da Silva

Värvning: Den av Marta förstås. Viktig, inte minst för intresset kring damfotbollen. Men även för Tyresö på vägen mot klubbens första SM-guld.

Världslag: Något officiellt sådant utses inte när det inte är VM-år. Men här är mitt lag, uppställt enligt 4-3-3. Och jag har byggt ett lag som jag tror skulle kunna fungera, och alltså inte bara satt upp de elva bästa spelarna: Hope Solo – Yukari Kinga, Wendie Renard, Christie Rampone, Stephanie Houghton – Camille Abily, Viola Odebrecht, Aya Miyama – Elodie Thomis, Christine Sinclair, Alex Morgan.
Ersättare: Miho Fukumoto (mv), Azusa Iwashimizu, Sonia Bompastor, Carli Lloyd, Megan Rapinoe, Marta, Yuki Ogimi, Celia Okoyino da Mbabi och Abby Wambach.

Återuppståndelse: Damfotboll.com, som lades ner i februari, men väcktes till liv igen i början av april.

Har jag missat något viktigt? Lägg gärna till den egen rubrik.

God jul med finalbilder

Publicerad den av
Svara

Julafton närmar sig och jag hade tänkt att släppa damfotbollen, och i stället ägna mig åt lite julklappsrim, samtidigt som jag skall lyssna till Jussi Björling.

Eftersom fotbollsserierna nu tar några dagars paus tänkte jag också ta lite julledigt de närmaste dagarna. Men det handlar inte om någon långsemester, utan jag är tillbaka i mellandagarna.

Fast innan jag går på ledighet tänkte jag erbjuda en liten julklapp, kanske framför allt för alla Göteborgssupportrar.
För jag hade lite bilder från säsongen kvar i datorn. De kommer från finalen i Svenska cupen tidigare i höst. Den spelades som bekant mellan Göteborg FC och Tyresö FF en mörk och kall kväll. Min fotoutrustning/fotograftalang visade sig otillräcklig, för det blev en väldigt stor andel oskarpa bilder.

Här är ett galleri med de minst oskapa: God jul.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Och här bilderna en och en:

Marlene Sjöberg går mot straffpunkten
Den avgörande straffen
Yael Averbuch
Glada Göteborgsspelare
Veronica Boquete och Ingrid Wells
Mästarskylten
Line Röddik Hansen jagas av Johanna Almgren
Yael Averbuch slår en frispark.
Göteborg jublar över Sjöbergs straffmål
Line Röddik Hansen
Line Röddik Hansen
Ingrid Wells och Veronica Boquete
Glada vinnare inför prisutdelningen
Marta Viera da Silva
Pauline Hammarlund
Hans Löfgren och Leif Edeborg
Tyresö jublar över Martas 1-1-mål
Tyresö gör ringen
Veronica Boquete med Anita Asante i ryggen
Johanna Almgren sträcker händerna mot luften
Göteborg jublar på slutsignalen
Anita Asante med pokalen
Mer glädje i Göteborgslägret
Meghan Klingenberg
Carola Söberg
Hans Löfgren är bekymrad
Marta Viera da Silva
Göteborg firar andra raka cupsegern
Veronica Boquete
Tyresös spelare var inte nöjda med domaren
Olivia Schough med bollen. Vero och Klingenberg tittar på.
Johanna Almgren
Prisbordet
Pauline Hammarlund, Annica Svensson och Lisa Klinga
Cupmästarinnor 2012
Marta prisas
Line Röddik Hansen
Catrine Johansson och Johanna Almgren
Caroline Seger intervjuas
Kirsten van de Ven pratar med Hans Löfgren
Marta är steget före Marlene Sjöberg
Karin Lissel
Stina Segerström höjer pokalen.
Vinnare och förlorare

Fyra lag på rätt plats – visst var väl det godkänt?

Publicerad den av
3

Sedan några veckor tillbaka är samtliga svenska lag inne i silly season. Och det kan nog bli en mer långdragen, och galen lågsäsong än på många år.

För nu är det många klubbar som är desperata att få så mycket kvalitet som det bara går för så lite pengar som möjligt.
Det kommer garanterat inte att bli 70 utländska spelare i damallsvenskan 2013. Utan kanske snarare max 60. Vissa tycker att det är väldigt bra. Men det gör inte jag. För följden blir att kvaliteten på serien kommer att sjunka.

Och visst öppnar det för svenska ungdomar. Men jag ser inga stora fördelar med att juniorerna slår sig in i allsvenskan för tidigt. Tvärtom anser jag att det är bra att talangerna får lära sig direkt att man måste träna kopiöst mycket för att slå sig fram.
Känslan är att alldeles för många spelare är nöjda med att spela i allsvenskan och inte underkastar sig det arbete som hade kunnat gjort dem till internationella toppspelare.

Fast att damallsvenskan kan bli lite sämre kommande år är förstås bra för vissa. Framför allt kanske för Mallbacken och Sunnanå, som verkligen har gått upp i rätt läge. För troligtvis kommer flera av de etablerade klubbarna ha en svagare och tunnare trupp nästa år. Och alltså blir det lättare för nykomlingarna att hålla sig kvar.

Det är som sagt många spekulationer och uppgifter i luften. Jag tänker inte kommentera varenda rykte, övergång eller förlängt kontrakt. Inte ens nära. Utan jag planerar att köra ett par uppsamlingsheat under vintern.

Här är ett första, där jag i första hand tänkte sammanfatta årets säsong. Jag gör det delvis utifrån mitt eget damallsvenska tips. Jag brukar inte vara så bra på att tippa tabeller, men är ganska nöjd med årets utfall. Jag placerade fyra lag – Göteborg, Piteå, Djurgården och AIK – på exakt rätt plats, och ytterligare tre lag hade jag en placering från den slutliga. Det är nog faktiskt det bästa tabelltips jag någonsin fått till.

I nuläget känns det som att Göteborg FC är de stora segrarna under silly season. De verkar få behålla Christen Press, och har redan kryddat med Marie Hammarström och norska skytteligafyran Cathrine Dyngvold. De blir spännande att följa kommande år.

Marta Viera da Silva

1) Tyresö FF
Mitt tips: 2 – Jag trodde inte att backlinjen räckte till. Det gjorde den. Däremot tog det ett tag innan lagbygget var klart. Och sommarens tränarbyte till Tony Gustavsson var nog nödvändigt för att få alla egon att dra åt samma håll. Men trots allt var det bara millimetrar från att jag skulle fått in mitt tips…

Läget nu: Det har varit väldigt tyst om Tyresö. Inga nyförvärv, och inga förluster ännu. Det ryktas om Manon Melis, och hon skulle säkert kunna göra 30 mål om hon spelat i mästarlaget.
Det visar sig också att Marta inte behöver ta beslut om hon skall spela det andra året på sitt kontrakt förrän efter årsskiftet. Hon kan alltså lämna om hon hittar något bättre alternativ. Gör hon det?
Och vad händer på tränarfronten. Tony Gustavsson blir väl inte kvar. Eller?

Peter Moberg

2) LdB FC Malmö
Mitt tips: 3 – Defensiven var ungefär som förväntat, men jag undervärderade helt klart lagets offensiva slagstyrka. Med Anja Mittag, Ramona Bachmann och Elin Rubensson i spetsen öste man in mål – och borde ha tagit guld. Men raset i Umeå förstörde ett i övrigt imponerande år.

Läget nu: Klubben är mitt inne i en ekonomisk kris, och åkte nyligen på en skattesmäll. Trots det verkar det inte dras i någon handbroms. Klart är att man byter tränare. Peter Moberg ersätts av Jonas Eidevall. På spelarfronten byter man andramålvakt. Hilda Carlén lämnar, och ersätts av Stattenas Zecira Musovic. Lämnar gör också Emma Wilhelmsson (Jitex) och danska Christina Öyangen Örntoft. Även här har Manon Melis namn dykt upp. Men har LdB FC råd?

Karen Bardsley

3) Linköpings FC
Mitt tips: 1 – Känns som största missräkningen, trots att de slutade trea. Orsaken var att LFC tappade kontakt med guldstriden redan under seriens första tredjedel. Avslutningen med sex raka segrar var dock stark, och ledde till lilla silvret.

Läget nu: Även här råder ekonomisk kris. Till skillnad från Malmö blir det väldigt stor genomströmning i LFC:s trupp. Klubben har brutit med Louise Fors, Lisa de Vanna, Karen Bardsley (Lincoln Ladies, England), Ingrid Schelderup (Vålerenga, Norge) Nora Holstad Berge (Arna Björnar, Norge), Josefine Alfsson, Mathilda Agné, Emma Lundh och så verkar alltså även Manon Melis lämna.
Laget kommer trots alla tapp att få en stabil stomme. Kvar är Sofia Lundgren, Mariann Gajhede Knudsen, Charlotte Rohlin, Jessica Samuelsson, Petra Larsson, Nilla Fischer och Pernille Harder. Dessutom ryktas det om att AIK:s mittbackstalang Jennie Nordin är på väg in.

Yael Averbuch, Camille Levin, Anita Asante och Kristin Hammarström

4) Göteborg FC
Mitt tips: 4 – Mitt i prick. Jag trodde att den tunna truppen skulle bli lagets fall, men det blev snarare det svaga grässpelet, och den dåliga seriestarten som höll GFC borta från guldstriden. Man vann dock cupen, och är i kvartsfinal i Champions League. Totalt sett således en godkänd säsong.

Läget nu: GFC har gjort en väldigt stark silly season hittills. Man gjorde redan i höstas klart med norska skytteligafyran Cathrine Dyngvold. De högklassiga höstförvärven Camille Levin och Yael Averbuch har kontrakt även över nästa år, och man fick i dag klart med att även Anita Asante stannar. Dessutom blir Johanna Almgren och Catrine Johansson kvar, trots rykten om annat.
Utöver Dyngvold har man fått klart med Marie Hammarström från Örebro – förstås ett kanonförvärv. På minuskontot hittar vi Ingrid Wells, som aldrig motsvarade de högt ställda förväntningar som fanns. Viktigt för GFC är nu också att få behålla Christen Press. Press sa själv i GFC-tv efter WCL-segern mot Hjörring, att hennes avsikt var att stanna. Och det verkar på snacket som att skyttedrottningen blir kvar, trots att det blir en ny liga i USA.

Hedvig Lindahl

5) Kristianstads DFF
Mitt tips: 6 – Jag trodde att bortaspelet skulle fälla KDFF. Men det var på hemmaplan man tappade medaljchansen. 14 missade poäng på Vilan var några för mycket.

Läget nu: Fick in Margret Lara Vidarsdottir på slutet av serien, och hon blir nästan som ett nyförvärv nästa år. Vann dessutom dragkampen om Sirius jättetalang Marija Banusic. Målvaktssidan har varit tunn sedan Hedvig Lindahl drog av korsbandet. Lindahl är tillbaka nästa år, och dessutom är WPS-meriterade Brett Maron tillbaka i KDFF. Klubben förändrar en del i truppen, och lämnar gör Moa Pettersson, Elin Nilsen, Becky Edwards, Katrin Omarsdottir, Lisa Petersson och Emelie Johnson.

Loes Geurts

6) Vittsjö  GIK
Mitt tips: 10 – Vittsjö var verkligen seriens skräll. Jag var inte nära att pricka in deras placering, men vem var det? Jag är i alla fall nöjd med att jag tog en chans och tippade nykomlingen ovanför nedflyttningsstrecket.

Läget nu: Här har det varit väldigt tyst hittills. Jag intalar mig att jag läst något om målvaktsbyte – att Loes Geurts skulle vara på väg bort, men hittar inte det nu.

7) Umeå IK
Mitt tips: 9 – Jag undervärderade laget en aning – sportsligt sett. Man slutade två placering bättre än vad jag trodde, trots att man stundtals spelade ett väldigt naivt spel. Och trots hela 31 insläppta mål på bortaplan. Däremot stod UIK som väntat för ett av årets största ras i publikligan.

Läget nu: Här har vi ytterligare ett lag i akut ekonomisk kris. Sanering pågår, men efter tillskott från lokala fastighetsbolaget Balticgruppen verkar situationen ändå vara under hyfsad kontroll.
Man klarade sig med sju poängs marginal, och tänker nu minska satsningen för att satsa ungt. Man måste då även satsa taktiskt. För årets spel var naivt. Jag har gnällt mycket på Umeå, men vill passa på att ge massor av beröm för insatsen mot Malmö. Där såg det verkligen ut som att lagledningen hade gjort sin taktiska läxa, och hade en klar tanke på hur de skull såra serieledarna. Och kontringsfotboll på kvicka Jenny Hjolman kan säkert vara ett framgångsrecept för UIK framöver.
Klart är att tränare Joakim Blomqvist stannar, och att talangen Linnea Åberg flyttas upp från ungdomsleden. Dessutom är det klart att rutinerade målvakten Caroline Jönsson stannar halva säsongen. UIK behöver alltså ny målvakt i höst.

8) Piteå IF
Mitt tips: 8 – Det var mycket nytt inför seriestart, och tipset lite av en chansning. Det visade sig vara en klockren chansning.

Läget nu: Det var rejäl genomströmning inför säsongen, och det kan blir det nu igen. Man har ett tungt avbräck i Jennifer Nobis, som tvingas sluta. Och ryktet säger att även Faith Ikidi kan vara på väg bort. Frågan är även hur mycket pengar klubben har att spendera. Man var illa ute i våras, och får nog hålla lite i pengarna i vinter.
På pluskontot finns australiska målvakten Lydia Williams som kommer tillbaka från korsbandsskada. Dessutom förhandlar man med isländska landslagsspelaren Fanndis Fridriksdottir från Breidablick. Där har man ännu inte fått något svar. Däremot har amerikanska U23-landslagsanfallaren Lindsay Taylor tackat nej till Piteås kontraktsförslag.

Fridolina Rolfö

9) Jitex BK
Mitt tips: 5 – Efter en lysande försäsong trodde jag att Jitex skulle bli årets skrällgäng. Man inledde också starkt, men sedan kom skadorna. Och till slut blev det trots allt kamp för att hänga kvar.

Läget nu: Det blev andra året i rad med skadeproblem för Jitex. Men laget visade på våren att man har kvaliteter när både Fridolina Rolfö och Annica Sjölund är i speldugligt skick. Stefan Rehn blir kvar, och får ny chans att utveckla laget. På inkontot finns stabila Emma Wilhelmsson från Malmö, och rykten placerar även QBIK:s Linda Nöjd och Robyn Decker i klubben. Jag minns inte hur det var med Mimmi Löfwenius, om hon var på lån eller inte. Blir hon kvar kan hon säkert ta ett stort steg kommande år.

Sara Larsson

10) Kif Örebro
Mitt tips: 7 – Jag övervärderade Kif i våras. För inte nog med att kommunen räddade klubben från en ekonomisk kollaps. Sportsligt var man riktigt illa ute också. Det var inte förrän i de två allra sista omgångarna som kontraktet säkrades.

Läget nu: Den här annonsen säger väl det mesta om läget i klubben. Det är svångrem som gäller. Därför har man redan tvingats släppa nyckelspelaren Marie Hammarström till Göteborg. Och därför ryktas det om att försvarsgeneralen Sara Larsson är på väg bort. Klart är att Edda Gardarsdottir, Nina Fellbrant och Hanna Ågren-Åhbom lämnar. Och det kan nog bli många fler. Känslan nu är att Kif kommer att få det väldigt svårt att sätta ihop ett slagkraftigt lag till 2013 års säsong.

Jessica Landström

11) Djurgården
Mitt tips: 11 – mitt i prick. Jag trodde att den tunna truppen skulle bli Djurgårdens fall. Och så blev det. Trots en rejäl uppryckning på hösten räckte det inte. Elitettan nästa.

Läget nu: Har tappat Annika Kukkonen (Sunnanå) och Renee Slegers (flyttar hem till Holland) och lär tappa fler spelare. För inte kan väl exempelvis Jessica Landström följa med ner i elitettan? I alla fall inte om hon har ambitioner att spela i EM.

12) AIK
Mitt tips: 12 – mitt i prick. Jag skrev att Sussie Nilsson behövde göra underverk för att AIK skulle kunna hålla sig kvar. Nilsson var bra, men kunde förstås inte göra underverk. Därför spelar AIK i elitettan nästa år.

Läget nu: Har många unga och talangfulla spelare, som lär vara attraktiva på marknaden. Jennie Nordin ryktas exempelvis vara på väg till Linköping. Duktiga målvakten Sussie Nilsson har deklarerat att hon vill spela i allsvenskan.
Annars kan nog flera av de unga talangerna klara ett år i elitettan utan att förlora i utvecklingstakt.

Annika Kukkonen

13) Sunnanå SK
Läget nu: Har värvat Annika Kukkonen från Djurgården och Hanna Glas från Sundsvall. Behöver nog ytterligare ett par etablerade spelare för att inte bli ett bottenlag från start.

14) Mallbackens IF
Läget nu: Tappar rutinerade Therese Stolpe och Anna Arnfeldt. Men får behålla duktiga målvakt Katie Fraine. Jobbar även på att kunna behålla Dalsjöforsförvärvet Maria Andersson. Som det känns nu behöver Mallbacken åtminstone ytterligare tre–fyra rutinerade nyförvärv. Annars blir det överlevnadskamp i bottenträsket.

Nya namn: Söberg, Konradsson och Rubensson

Publicerad den av
2

Som väntat innehöll inte Pia Sundhage:s första landslagstrupp speciellt många skrällar. Det kändes ju ofrånkomligt att truppen skulle byggas kring de som varit med förr. Fast jag hade ändå hoppats på några fler nykomlingar.

De enda nya spelarna i den stora truppen är Carola Söberg (nygammal), Emmelie Konradsson (nygammal) och Elin Rubensson. Både Söberg och Konradsson är hittills bokförda för varsin landskamp.
Truppen är för övrigt uttagen av Calle Barrling – som framöver skall leda F19 och U23 – och den nya assisterande förbundskaptenen Lilie Persson.

Ledarna först. Persson skall fungera som assisterande förbundskapten med ansvar för anfallsspelet. Vem som skall ha ansvar för försvarsspelet är inte beslutat ännu. Kanske att Sundhage väntar ut Tony Gustavsson. Eller vad tror ni?

Så till själva presskonferensen. Där imponerade Sundhage precis lika mycket som väntat. Radiosportens Susanna Andrén twittrade så här:

”Just nu är också Sundhage inte bara förbundskapten utan också pressansvarig, moderator och så vidare… Underhållning.”

Så var det. Den enda missen från Sundhage var att hon kallade Caroline Seger för Carolina Seger, varvid Lilie Persson klev in och rättade.
Det var väl ingen fullträff, men i övrigt imponerade Sundhage alltså enormt.

Till SVT:s Chris Härenstam sa hon så här om hur hon kände sig:

”Det bubblar. Jag är fortfarande lite nervös. För jag vill göra något bra, jag vill vara en bra ambassadör för damfotbollen.”

På de punkterna behöver hon inte vara orolig. Oron borde ligga på att få laget att prestera på högsta nivå när det som mest behövs. Men det verkade Sundhage väldigt medveten om.

Något från SVT-intervjun – se den i sin helhet här – som jag tyckte om var de här orden:

”Det är en löpsport det här. Jag älskar spelare som kommer med fart bakifrån… …Så vi kommer att springa mycket.”

Huruvida det blir 4-2-3-1 eller 4-4-2 återstår att se. För det är inte bestämt ännu.

Ett annat viktigt citat var:

”Det är oerhört viktigt att vi kan få stjärnorna att lysa.”

Så är det. Om det skiner kring Lotta Schelin som det gjorde under VM, då växer Sveriges landslag med flera procent.

Till själva truppen. Jag hade ju gärna sett fler än två nya, unga spelare.

Carola Söberg

För även om Carola Söberg kanske är den tredje bästa målvakten i Sverige just nu, är hon 30 år. Om inte Söberg är tänkt som förstamålvakt, hade jag mycket hellre sett att Stephanie Öhrström eller Susanne Nilsson varit med som tredjenamn i truppen. Mycket hellre.

I backlinjen är det bara beprövade namn. Där saknas helt klart Amanda Ilestedt. Som jag ser det är Malmöbacken definitivt redo för landslaget. Synd att det dröjer till 2013 innan hon får chansen.

På mittfältet tillkommer Umeås Emmelie Konradsson. Det är en spelare som jag sett lite för lite i år för att ge en rättvis analys av. Bilden är bollskicklig, men lite långsam, men som sagt – analysen är långt ifrån fullödig.
Konradsson är en viktig spelare i Umeå, men spontant hade jag hellre sett att hennes lagkompis Lina Hurtig fått chansen att växa in i det landslag, där hon inom några år borde kunna vara en stöttepelare.

Elin Rubensson

Slutligen då forwards. Eftersom både Sofia Jakobsson och Kosovare Asllani togs ut som mittfältare fick trion Jessica Landström, Madelaine Edlund och Susanne Moberg plats i truppen. Jag är tveksam till alla tre, alltså till att de håller på landslagsnivå.
Däremot är det kul att Elin Rubensson får chansen. Henne tror jag mycket på. Sundhage var härligt öppen på frågon om vad Malmötalangen är för typ av spelare:

”Det skall jag ta reda på.”

Många frågor återstår alltså att få svar på kring Pia Sundhages landslag. Några fler svar kommer kanske nästa tisdag, då den här truppen skall ta sig an Schweiz.

Truppen i sin helhet:

Målvakter (3): Kristin Hammarström, Sofia Lundgren och Carola Söberg.

Backar (7): Annica Svensson, Emma Berglund, Sara Larsson, Sara Thunebro, Lina Nilsson, Stina Segerström och Malin Levenstad.

Mittfältare (9): Antonia Göransson, Nilla Fischer, Marie Hammarström, Caroline Seger, Lisa Dahlkvist, Johanna Almgren, Emmelie Konradsson, Sofia Jakobsson och Kosovare Asllani.

Forwards (5): Lotta Schelin, Jessica Landström, Madelaine Edlund, Susanne Moberg och Elin Rubensson.

100 000 för en matchhjälte med skön inställning

Publicerad den av
2

Stina Segerström höjer pokalen.

Klockan har passerat midnatt med ett gäng minuter, och ytterligare en arbetsdag är över. Det var en rätt hektisk dag, som bland annat innefattade ett besök på Valhalla för cupfinalen.

Torsdagen den 11 oktober 2012 var förstås en stor dag för Göteborg FC – som försvarade sin cuptitel. Det var också en stor dag för den här bloggen. Någonstans vid 10-tiden på förmiddagen passerade nämligen räkneverket 100 000 sidvisningar. En milstolpe.

Just 100 000, fast kronor, fick Göteborg för cupsegern. Det var en intressant match jag fick se på Valhalla. Länkar med målen finns här och här.

Göteborg har verkligen en grymt stark startelva, när alla är med. I dag var alla med. Dessutom var Kristin Hammarström, Marlene Sjöberg och alla lagets fem utländska spelare lysande.

Camille Levin är en otroligt duktig ytterback. När hon slängde sig fram och täckte ett närskott från Marta i andra halvlek, då räddade hon dessutom segern till Göteborg.

Innermittfältet med Anita Asante och Yael Averbuch är makalöst starkt, och bolltryggt. Ibland litar dock medspelarna så mycket på Asante och Averbuch att duon får bollen i väldigt svåra lägen. Oftast löser mittfältseleganterna även de problemen. Men upprinnelsen till Tyresös kvittering var ett exempel när Asante inte klarade av att lösa gåtan.

Framåt gjorde väl Ingrid Wells sin klart bästa match i Göteborgströjan? Hon var bolltrygg, passningsskicklig och nästan alltid spelbar. Varför blev hon utbytt?

Och som grädde på moset har Göteborg det dödliga vapnet, Christen Press. När jag stötte på henne i guldyran nere på planen efter prisutdelningen passade jag på att berömma henne för hennes utmärkta blogg.
Däremot glömde jag att plussa för hennes hjälteroll i själva matchen. Det borde jag ha gjort. För det var ju trots allt Press som gjorde 1–0, och som fixade den avgörande straffen i början av den andra förlängningskvarten.

Marlene Sjöberg går mot straffpunkten

Marlene Sjöberg går mot straffpunkten

Straffen satte Marlene Sjöberg hur säkert som helst. Och visst blir man glad när man lyssnar på en spelare som säger så här om att lägga en avgörande straff:

”När de fällde Christen blev jag skitglad. Jag älskar när det blir straffar. Jag njöt verkligen av situationen. Jag hade ett litet leende hela vägen från mittlinjen fram till straffpunkten.”

Göteborg vann matchen på sitt väl genomarbetade försvarsspel. Utöver straffen gjorde Sjöberg ett utmärkt defensivt arbete mot Marta.

Även om Tyresö hade mest boll var det jämnt i klara målchanser. Kanske att Göteborg till och med hade någon mer.

Varför vann då inte stjärnspäckade Tyresö?

Ett svar torde vara att det går att köpa stjärnspelare. Men det går inte att köpa vinnarkultur. Den måste man bygga själv.

Ett annat är att laget har tappat mycket av sin defensiva stabilitet sedan Linda Sembrant drog av sitt korsband. Med henne hade man trygghet bakåt.
I kväll stod tränare Tony Gustavsson långa perioder och försökte få sin backlinje att jobba på rätt sätt mot Christen Press. Det lyckades väl sisådär.

Just Gustavsson tog även ett par konstiga beslut i sin coachning. Först så förstår jag inte varför han använder Emilia Appelqvist i mittförsvaret, på Sembrants plats. Som jag ser det borde bänkade Annica Svensson vara ett bättre alternativ i den rollen.
När Gustavsson bytte ut Appelqvist, och satte ner Elaine som mittback upplevde jag det som att laget fick mycket större defensiv trygghet.

Bytet av pigga Meghan Klingenberg förstod jag inte heller. Amerikanskan känns som en tänkbar matchvinnare. Det hade väl varit bättre att flytta upp henne, än att ta ut henne?

Slutligen upplevde jag det som att det gnälldes lite för mycket i Tyresölägret. Domaren Linn Andersson gjorde ingen höjdarmatch. Men många Tyresöspelare lade alldeles för mycket energi på att gnälla på domaren. Så vinner man inga titlar.

Och som det ser ut nu kommer inte Tyresö att vinna någon titel i år. Det skulle förstås vara ett gigantiskt misslyckande med den trupp man har.
För det är ju inte svårt att se vilken potential som finns i laget. Bara att få se Vero Boquete:s bollbehandling är ju värt entrépengen till varje Tyresömatch. Och även om Marta gnällde och hade det ganska tufft, så gjorde hon ett mål och var nära att hon göra ett par till.

Men vi som såg finalen i dag såg alldeles för få vinnare i Tyresölägret. De stora vinnarna i kväll hette Press, och framför allt – Sjöberg.