Lottningen av VM-kvalet gick snabbt. Och den gick ganska bra för Sverige.
När de sju högst seedade lagen skulle dras så hoppades jag på att vi skulle hamna i grupp 1 med Ryssland, Irland, Slovakien, Slovenien och Kroatien. Eller i grupp 6 med Ukraina, Vitryssland, Wales, Turiket och Montenegro.
Det blev grupp 4 med Skottland, Polen, Nordirland, Bosnien-Hercegovina och Färöarna.
Som jag ser det en ganska bra lottning, där Skottland är enda hotet mot en svensk VM-plats. Skotskorna är på uppgång, och har flera starka spelare, framför allt i Arsenals Kim Little, men även i Vittsjöduon Jane Ross och Ifeoma Dieke samt Turbine Potsdams Lisa Evans.
Skottland var som bekant bara sekunder ifrån att kvala in till sommarens EM-slutspel. Men på övertid i förlängningen av den avgörande playoffmatchen gjorde Tyresös Veronica Boquete det mål som istället tog Spanien till Sverige.
Nu får alltså Skottland ändå göra en Sverigeresa. Fast kanske inte den de hade hoppats.
Utöver Skottland ser jag inget lag i den här gruppen som skall kunna hota oss. Matcherna mot skotskorna lär bli helt avgörande.
Det är mindre än en timme till seriestart, och jag har nått fram till den fjärde och sista delen av mitt damallsvenska tips. I år är jag tyvärr tråkig, och tror som majoriteten – att SM-guldet återigen hamnar i Tyresö.
På upptaktsträffen i tisdags föll tipsen så här:
1) Tyresö med 51,2 procent av rösterna
2) Malmö 32,1
3) Göteborg 9,5
4) Linköping 2,4
Umeå 2,4
Min uppfattning är att fördelningen mellan lagen följer ungefär samma fördelning, dock skall Linköping och Umeå strykas från listan. Oddset för klubbarna bakom de tre topplagen bör ligga på tiondels procent.
För det är mellan Tyresö och Malmö det står. Göteborg är egentligen den enda outsidern.
Malmö har alltså chansen. Men laget visade bristande kapacitet när det väl gällde i fjol. Guldet såg ju ut att vara klart. Men efter 13 raka segrar blev det bara en poäng på de två sista omgångarna. Då har man svag vinnarkultur.
Tyresö har inte heller hunnit bygga upp någon riktig vinnarkultur. Men trots att försäsongen delvis har varit darrig så tror jag stenhårt på dem.
För spelmässigt var Tyresö klart bättre än Göteborg i supercupen. Mästarlaget skapade massor av chanser, och när trion Vero, Marta och Christen Press lärt sig varandra kommer även målen.
Här är min genomgång av de tre topplagen:
1) Tyresö FF
In: Christen Press (Göteborg), Malin Diaz (AIK), Sara Thunebro (FFC Frankfurt) och Jennifer Hermoso (Rayo Vallecano, Spanien) Ut: Madelaine Edlund (uppehåll), Helén Eke (Kif Örebro) och Josefine Öqvist (Kristianstad), Lisa Klinga (Piteå, lån) och Pauline Hammarlund (Linköping)
Kommentar: För första året satsar Tyresö på kontinuitet – ett väl beprövat segerrecept.
Att Christen Press kommer in i stället för Madelaine Edlund har alla förutsättningar att bli ett lyft. I den här omgivningen blir jag inte förvånad om Press kan komma i närheten av 30 mål.
Marta Viera da Silva
Lägg till att Marta skall spela centralt, och koncentrera sig på offensiva löpningar – och Tyresö känns ännu mer sylvassa i djupled än i fjol.
Apropå Marta sa tränare Tony Gustavsson så här på upptaktsträffen:
”Marta hade på tok för många maxlöp förra året – framför allt defensiva. Hon skall vara 80/20 i fördelning offensiva/defensiva löpningar.”
Marta skall alltså springa framåt. Lagets svaghet finns som jag ser det i löpningarna bakåt. Där saknas för tillfället snabbheten för att hävda sig i Champions League. Tränare Gustavsson uttryckte det så här på upptaktsträffen:
”När det gäller omställningsspelet är vi inte där vi bör vara för att hävda oss internationellt. Lagen ställer om till anfall mycket snabbare än vi är vana vid.”
Men i allsvenskan håller Tyresö alltså tillräcklig kvalitet för att försvara guldet. De vann tio av höstens elva matcher i fjol, och med en bra start tror jag att säsongen kan bli ett enda långt segertåg.
2) LdB FC Malmö In: Manon Melis (Linköping), Zecira Musovic (Stattena), Yoreli Rincon (Piracicaba, Brasilien) och Kathleen Radtke (Jena). Ut: Emma Wilhelmsson (Jitex), Christina Öyangen Örntoft (Bröndby, Danmark), Hilda Carlén (Hammarby).
Kommentar: Precis som Tyresö har Malmö en väldigt offensiv satsning. De visar att de hoppas ge Tyresö en jättematch om guldet även i år.
Miljardären Dan Olofsson har öppnat plånboken och löst klubbens ekonomiska kris. Hans plånbok har även möjliggjort att Manon Melis återvänt till Skåne. Och man har hämtat Colombias affischnamn Yoreli Rincon i Brasilien. Med dem har man har ett överflöd av offensiva spelare. Synd för klubbens många talangfulla tonåringar.
Utöver nyförvärven får man snart åter Frida Nordin och Therese Sjögran från korsbandsskador. Nye tränaren Jonas Eidevall står inför en utmaning i att hitta bästa möjliga startelva. Och i en annan i att hålla de som sätts på bänken nöjda med sin tillvaro.
Manon Melis
Offensiva spelare finns det ett överflöd av. Hör bara här: Rincon, Sjögran, Anja Mittag, Ramona Bachmann, Manon Melis och Elin Rubensson.
Backlinjen är okcså väldigt offensivt lagd. Och att den har defensiva brister avslöjade Lyon på ett skoningslöst sätt. En back som är riktigt duktig i defensiven är unga Amanda Ilestedt. Henne vill Eidevall gärna ha in i EM-truppen. Under upptaktsträffen sa han:
”Jag tycker att det var synd att Amanda inte var med till Algarve cup och utvärderades där. Nu står hon på noll landskamper och får svårt att nå EM.”
Jag håller med.
Förhoppningsvis kan Malmö hänga med Tyresö i guldstriden. För visst vore det kul om guldstriden lever långt in på senhösten?
3) Göteborg FC In: Marie Hammarström (Kif Örebro), Cathrine Dyngvold (Klepp, Norge), Jessica Landström (Djurgården) och Jodie Taylor (Birmingham). Ut: Christen Press (Tyresö) och Ingrid Wells (Washington Spirit)
Kommentar: Göteborg nämns som en tänkbar utmanare om guldet. För att blir det måste trion Jessica Landström, Jodie Taylor och Cathrine Dyngvold klara av att ersätta skyttedrottningen Christen Press.
För ett par veckor sedan hade jag varit tveksam till att de skulle klara det. Press gjorde 17 av Göteborgs 48 mål i damallsvenskan i fjol, låg bakom cuptiteln och var stor hjältinna i åttondelsfinalen av Champions League.
Jag trodde faktiskt att tränare Torbjörn Nilsson skulle tvingas lägga om spelsättet när Press nu istället återfinns i Tyresö.
Jodie Taylor
Men sedan visade Taylor både hög klass och fart i supercupen. Därför tror jag numera faktiskt att Göteborg till och med har ett bättre lag i år än i fjol.
Nyckel ett blir säsongsstarten. Genom att vara svårstartat tappade man guldet 2011, och i serieupptakten försvann toppkontakten tidigt i fjol.
Nyckel nummer två blir spelet på gräs. Det har inte varit tillräckligt bra de senaste åren.
Utöver forwardsfrågan är spelartruppen fortsatt rekordtunn. GFC hade nog behövt bredda för att inte vara extremt känsliga för skador. Varför har de inget lag i den nya F19-serien?
Jag tror att Göteborg slutar trea med viss marginal ner till övriga lag. Fast jag är högst tveksam till att Göteborg har mental styrka att hänga med Tyresö och Malmö i guldracet.
* Övriga lag har jag placerat in i tabellen i tre andra inlägg. De finns här:
Om lag 4) Kristianstads DFF, 5) Linköpings FC och 6) Umeå IK läser du här.
Om lag 7) Piteå IF, 8) Vittsjö GIK och 9) Jitex BK läser du här.
Om lag 10) Kif Örebro, 11) Sunnanå SK och 12) Mallbackens IF läser du här.
* Givetvis är det här inte den enda bloggen som bjuder på damallsvenska tips. Bloggen Spelare12 har gjort en rejält gedigen genomgång av serien, lag för lag.
Anders Nilsson på Aftonbladets damfotbollsblogg har presenterat lagen två och två.
I år har även damfotboll.com satt ihop ett tips. Kul. Här är även ett tips från Radiosportens fotbollsexpert Richard Henriksson.
Jag tillbringade eftermiddagen på herrallsvensk premiär på Borås Arena. Där fick jag se en underbart härlig allsvensk match. Hemma igen kikade jag på inspelningen från Tyresö, och supercupen.
Jag insåg också att jag, när jag ställde in videon, inte hade tänkt på att det var en cupmatch, och att det kunde bli förlängning. Alltså fick jag inte se straffavgörandet.
I halvtid kunde jag konstatera att Göteborg faktiskt hade skapade mer mot samlat försvar än Tyresö.
Göteborg hade lite mer variation mellan kantanfall och raka bollar mot kvicka Jodie Taylor. Tyresö hade däremot varken tillräckligt bolltempo, eller tillräcklig kreativitet för att spela sig genom Göteborgs välorganiserade försvar.
Det hindrade inte Tyresö från att skapa chanser. För de var som väntat oerhört farliga när de fick chansen att kontra. Både Marta och Veronica Boquete hade varsitt kanonläge att göra mål redan i den första halvleken.
I början av den andra halvleken spelade Tyresö rakare, och fick bra fart på bollen, och Marta kunde också trycka in ledningsmålet i andravåg efter hörna. Redan under halvlekens första tio minuter hade sedan både Lisa Dahlkvist och Christen Press superlägen att göra 2–0 – och mer eller mindre punktera matchen.
Anita Asante
Där, under tio minuter, visade Tyresö mästarklass. Sedan kvitterade Göteborg oväntat efter att Olivia Schough kommit runt på vänsterkanten, och snyggt spelat fram Anita Asante.
Kvitteringen ledde till att Tyresö tappade sitt spel, medan Göteborg fick energi och hade en väldigt bra tiominutersperiod. Den avslutades med att Schough styrde in Yael Averbuch:s inläggsfrispark till 1–2.
Firma Marta och Press fixade en ganska snabb kvittering. Snyggt var det också. Då var det 20 minuter kvar.
Hela den andra halvleken var det mycket öppnare spel än i den första. Det skall passa Tyresö bäst. Hemmalaget hade också de bästa lägena att avgöra, inte minst genom Press – som flera gånger var nära att göra även det andra mål som jag tippat att hon skulle göra. Även Kirsten van de Ven hade ett superläge att bli hjältinna.
Kirsten van de Ven
Matchen slutade 2–2, och när förlängningen började var även min inspelning klar.
Jag fick inte se avgörandet, men måste ändå säga att även om Tyresö borde ha vunnit så hängde Göteborg med bättre än väntat.
När det gäller just Göteborg visade Taylor sig vara så snabb och vass som lagledningen säkert hoppats. Hon kan nog vara en nära på fullvärdig ersättare till flyktade Press. Taylors kvalitet gör att jag gissar att Jessica Landström får det tufft att slå sig in i startelvan.
Landström måste förbättre sin förstatouch. Men över lite tid kanske den väldigt passningsorienterade träningen i Göteborg kan vara precis det Landström behöver.
Kristin Hammarström visade flera gånger att hon tänker kriga för att behålla sin plats som förstamålvakt i landslaget. Hammarström gjorde ett flertal högklassiga räddningar, och kan inte lastas för något av de båda baklängesmålen. Dessutom tog hon två straffar i den straffläggning som jag inte fick se…
Tyresö visade prov på ett snabbt och vasst anfallsspel efter paus. Men de visade även defensiva brister under den tiominutersperiod där Göteborg gjorde sina båda mål.
Klart är att laget inte kommer att få in någon mer forward – i varje fall inte till säsongsstart. För om jag inte är helt ute och reser så är väl transferfönstret numera stängt?
Vad det säger om damallsvenskans klass att Göteborg, som blev utmanövrerat av Juvisy i veckan, nu klarade av att besegra storsatsande Tyresö är lite svårt att veta. Men klart är att Tyresö av idag är en bra bit ifrån Lyonklass.
Om ett år måste de vara uppe på den nivån, om de skall infria sin målsättning om framgång i Champions League.
Publiksiffran på 439 var knappast super. Förhoppningsvis kommer Tyresö att plussa på minst tusen personer i snitt när allsvenskan drar igång.
Två fotbollsbiblar ligger vid sängkanten hemma. Jag har skumläst båda, men 400 sidor tar sin tid att ta sig igenom.
Damfotbollsdelen har jag dock kikat lite närmare på, för det tar ju inte så lång tid. Nu skulle jag kunnat attackera våra båda kvällstidningar för deras stora övervikt på herrfotboll. Men faktum är att jag känner att övervikten är berättigad i sammanhanget.
Antalet sidor om damallsvenskan i bilagorna är totalt sett oförändrat sedan i fjol. Då vann Aftonbladet med 11–6. I år har bladets segersiffror minskat till 9–8.
Man kan ju tycka att 17 av 400 sidor är en väldigt liten andel. Och 4,25 procent är ju bara en bråkdel, att jämföra med herrarnas näst högsta serie – superettan som har 34 sidor, alltså 8,5 procent.
Men tittar man på fjolårets publiksiffror, så lockade de tre serierna totalt 2 430 228 åskådare. Av dem stod damallsvenskan för 4,5 procent, och superettan för 24,2 procent.
Alltså har damallsvenskan ganska exakt det utrymme man förtjänar intressemässigt sett, medan superettan är förloraren i sammanhanget.
Det positiva i bilagorna när det gäller damallsvenskan är att båda tidningarna i år har satt betyg på samtliga spelare. Och betygen är satta med betydligt större kompetens än de var i fjol. Då hade bara Aftonbladet betygsättning – och den gav jag inga plus.
Aftonbladet ligger steget före även i år. Deras betygsättning känns nämligen klart mest genomarbetad, och kompetent.
Skalan under betygen känns dock helt fel. Där sägs fem plus stå för landslagsklass, och fyra plus för mycket bra allsvensk klass.
Tittar man sedan på de faktiska betygen så håller bara totalt fem spelare i damallsvenskan landslagsklass. Och ingen av dem är svensk.
Femman borde förstås stå för världsklass, och fyran för landslagsklass. Då hade betygsskalan känts helt rätt.
De fem spelare som får femmor är för övrigt Marta, Veronica Boquete, Ramona Bachmann, Anja Mittag och Manon Melis – alltså rakt igenom offensiva spelare.
I det här bilagorna blir det alltid några ”felaktiga” betyg. Jag har själv förstås inte koll på samtliga spelare i damallsvenskan, men här är några betyg som jag spontant känner har blivit för låga i Aftonbladet:
* Julia Wahlberg, Jitex 1 – heter Wahlenberg i bilagan.
* Stina Blackstenius, Linköping 1
* Julia Karlenäs, Mallbacken 1
* Adelisa Grabus, Örebro 1 – heter Granbus i bilagan
* Sara Björk Gunnarsdottir, Malmö 3
* Elin Rubensson, Malmö 2
I Expressen har 33 spelare fått full poäng – alltså fem getingar. Det känns rimligt, om femman står för landslagsklass.
Fast utöver det känns det som ganska klart att betygsättare Marie Hallman har sämre koll på spelarna än vad Aftonbladets Alva Nilsson har.
I Expressen sätts även betyg på lagdel för lagdel. Hos Tyresö får backlinje och forwards fem plus, medan mittfältet bara får en fyra. Och då har ändå fyra Tyresömittfältare fått femmor, men bara en forward och tre backar kvitterar ut högsta betyg. Inte helt logiskt.
Totalt sett noterar jag att fem svenska målvakter får femmor, men ingen utländsk. Personligen ser jag Thora Helgadottir och Minna Meriluoto som två av seriens tre–fyra bästa burväktare.
Jag har också svårt att förstå att fem spelare i Malmö får betyget ett, medan Mallbacken har tre ettor och Linköping inte får någon etta alls.
Bland Malmös ettor reagerar jag speciellt över Yoreli Rincon och Sofia Anker-Kofoed – som jag definitivt hade givit högre betyg.
Att Mimmi Löfwenius (Jitex) får en etta, samt att Umeås landslagsaktuella duo Hanna Folkesson och Lina Hurtig bara får tvåor känns också helt snett.
Totalt sett ger jag dock högt betyg på kvällstidningarnas betygsättning i år. Bladet får en fyra, medan Expressen kämpar sig upp på en svag trea. Bra jobbat.
Veronica Boquete vill få mer tid i din tv och på din dator. I varje fall som du spelar tv- eller dataspel. Tyresös spanska stjärna har nämligen startat en namninsamling för att få med damfotboll i EA Sports fotbollsspel.
Listan har redan drygt 45000 underskrifter. Och bland dem som signerat den finns herrfotbollsstjärnor som Barcelonas Andres Iniesta och Real Madrids Iker Casillas. Vill du också skriva under?
Då gör du det här. Vill du läsa lite mer om insamlingen kan man göra det här.
Oj vad mycket det finns att skriva om för tillfället. Det viktigaste, landslagstruppen, har jag redan avhandlat.
Men i dag har det även uppstått debatter kring antalet utlänningar i damallsvenskan och om utseendets betydelse inom idrotten. Dessutom är det ju kvartsfinaler i Champions League i morgon, och så har jag ju lovat en djupdykning i Jitex och Mallbacken – samt bilder från två matcher.
Jag tänkte börja med att avhandla utlänningarna. Jag skrev om min positiva inställning till det stora antalet utländska spelare i damallsvenskan i det här inlägget i augusti i fjol. Min uppfattning i frågan är orubbad.
Visst rycker man väl till lite när man ser artiklar som den här i Sydsvenskan i dag. Men det faktum att LdB FC Malmö har tio spelare av VM- eller EM-klass som inte är svenska ser jag bara som bra. Det innebär ju att vår damallsvenska håller så hög klass att den lockar spelare av allra högsta världsklass.
Och skall våra landslagsspelare erbjudas bästa möjliga motstånd varje vecka så krävs det att vi kryddar vår serie med 60–70 toppspelare från utlandet. Vi klarar inte av att på egen hand skapa en serie av världsklass.
Snacket man hör om att utlänningarna står i vägen för våra unga talanger biter inte på mig. Riktiga talanger är de som klarar av att slå sig fram även när det är lite motstånd. Att en stor mängd lovande spelare redan kan vara i damallsvenskan som 16–17-åringar utan att egentligen behöva ta i utvecklar inte någon. Och de största talangerna slår sig fram ändå.
Ta Lina Hurtig, som fyller 18 i september. Hon spelade tolv damallsvenska matcher från start i fjol. Det känns rimligt. Jag ser det som ett hälsotecken att inte alla F17- och F18-landslagsspelare har givna platser i damallsvenskan. Utan att de måste jobba lite. För som sagt, skall man bli en toppspelare måste man kunna kämpa.
Debatter om att det är för många utlänningar i egna ligan har dykt upp inom herrfotbollen i en mängd länder – under en längre tidsperiod. Jag kan faktiskt inte komma på ett enda land vars landslag har fått lida av att den egna ligan lockat en mängd utländska världsspelare. Kan ni?
För exempelvis Italien, Spanien, Tyskland och England gör ungefär samma resultat på landslagsnivå nu som de gjorde när deras ligor huvudsakligen bestod av inhemska spelare. Eller ja, Spanien har ju blivit bättre.
I fjol hade vi 69 utländska spelare i damallsvenskan. Som det ser ut nu blir det några färre från start i år. Fast inte så många.
Jag satte just ihop listan nedan. Den innehåller 63 klara spelare, och tre till som är på ingång. Det kan alltså bli 66 utlänningar från start i årets serie.
Jag har inte dubbelkollat allt, så det kan vara något namn som saknas, eller något som blivit kvar från fjolårets lista. Men jag räknar med att ni uppmärksamma läsare rättar eventuella felaktigheter.
* Göteborg FC 5 Camille Levin och Yael Averbuch (USA) Jodie Taylor och Anita Asante(England)
Cathrine Dyngvold (Norge)
* Jitex 3 Minna Meriluoto, Leena Puranen och Annica Sjölund (Finland)
* Kristianstads DFF 5 Sif Atladottir och Margret Lara Vidarsdottir (Island) Johanna B Rasmussen (Danmark) Brett Maron (USA) Nicole Sykes (Australien)
* Linköpings FC 5 (ev 6) Linda Sällström (Finland, skadad) Renée Slegers (Holland) Lidija Kulis (Bosnien-Hercegovina, lån) Mariann Gajhede Knudsen och Pernille Harder (Danmark)
Ev. Jovana Damnjanovic (Serbien)
* Mallbackens IF 3 Maija Saari (Finland) Katie Fraine (USA) Hayley Lauder (Skottland)
* Ldb FC Malmö 10 Ramona Bachmann (Schweiz) Katrine Veje (Danmark) Thora Helgadottir och Sara Björk Gunnarsdottir (Island) Anja Mittag, Kathleen ”Paula” Radtke och Katrin Schmidt (Tyskland) Ali Riley (Nya Zeeland) Manon Melis (Holland) Yoreli Rincon (Colombia)
* Piteå IF 6 June Pedersen (Norge)
Faith Ikidi och Francisca Ordega (Nigeria) Hallbera Gisladottir (Island) Anna Westerlund (Finland) Lydia Williams (Australien)
* Sunnanå SK 4 Perpetua Nkwocha och Helen Ukaonu (Nigeria) Carys Hawkins (Wales/Australien) Annika Kukkonen (Finland)
* Tyresö FF 7 Marta Viera da Silva och Elaine Moura (Brasilien) Meghan Klingenberg och Christen Press (USA) Line Röddik Hansen (Danmark) Veronica Boquete (Spanien) Kirsten van de Ven (Holland)
* Umeå IK 4 Ogonna Chukwudi och Rita Chikwelu (Nigeria) Tuija Hyyrynen (Finland) Katrin Jonsdottir (Island)
* Vittsjö GIK 6 Loes Geurts och Mandy van den Berg (Holland) Kirsty Yallop (Nya Zeeland) Kendall Fletcher (USA) Ifeoma Dieke och Jane Ross (Skottland)
* KIF Örebro 5 (ev 7) Susanna Lehtinen och Sanna Talonen (Finland) Sarah Michael (Nigeria) Stephanie Labbé och Marie-Eve Nault (Kanada) ev IrenaMartinkova och Lucie Martinkova (Tjeckien)
De 63 spelarna är fördelade på följande länder:
1) Finland 10
2) USA 7
Nigeria 7
3) Island 6
4) Danmark 5
Holland 5
6) Skottland 3
Tyskland 3
8) Kanada 2
Australien 2*
Brasilien 2
England 2
Norge 2
Nya Zeeland 2
14) Spanien 1
Schweiz 1
Colombia 1
Bosnien-Hercegovina 1
Wales 1*
Eventuellt tillkommer alltså Tjeckien 2 samt Serbien 1.
* Karys Hawkins räknas här som walesare, eftersom hon valt att spela i Wales landslag.
Tillägg 4 april: Sedan inlägget skrevs har de båda tjeckiskorna skrivit på för Örebro, och dessutom har Sunnanå gjort klart med schweiziska Sandra Betschart, Kristianstad med belgiskaLorca van de Putte samt Tyresö med spanska Jennifer Hermoso. Därmed är vi alltså nu uppe i 68 utländska spelare.
Tillägg 12 april: Det visade sig att jag även oförklarligt nog missat Kristianstads isländska Gudny Björk Odinsdottir. Därmed är det 69 utländska spelare i damallsvenskan i år.
Sveriges motståndare i EM-premiären Danmark har spelat träningslandskamp mot Spanien i dag. En ganska dålig match slutade 0–0.
Jag hittade en stream i början av andra halvlek, och såg således drygt en halvtimme av matchen. Det jag fick se var två lag som spelade mer i sid- än i djupled. Det gjorde att det blev ett ganska lusigt tempo. Dessutom såg inte planen ut att vara i toppskick.
Det var svårt att hitta speciellt många spelare som lyfte sig över mängden. Men Line Röddik Hansen i det danska mittförsvaret utmärkte sig med lysande uppspel. Och de få minuter jag hann se Pernille Harder så lyste det om henne.
När vi ändå är inne på de damallsvenska bidragen till matchen så gjorde Johanna Rasmussen en säker insats i en central mittfältsroll. Katrine Veje spelade andra halvleken men var inte speciellt involverad i spelet – det var ju inte så mycket anfallsfotboll.
I Spanien gick väldigt mycket via Vero Boquete. Utan att vara dålig hade hon det svårt. Hon var ofta relativt avskuren, och hade svårt att hitta effektiva lösningar.
Danskorna skrämde inte mig i dag. Men jag har förstått att det lätt blir konstiga och tempofattiga matcher mot spanjorskorna, så man skall kanske inte dra så stora växlar av den här matchen.
Spanien hade följande startelva: M José – Mely, I.Paredes, Ruth, Eli Ibarra – Nagore, Meseguer – Priscila, J.Hermoso, Adriana – Vero.
Danmark startade så här: Stina Lykke Petersen – Theresa Nielsen, Line S Jensen, Mia Brogaard, Line Röddik Hansen – Nanna Christiansen, Sofia Junge Pedersen, Katrine S Pedersen, Pernille Harder, Johanna Rasmussen – Nadia Nadim.
* När jag ändå är inne på landskamper och höjdpunkter är det här ett klipp från Hollands 3–2-seger mot Belgien från i lördags. Där noteras att Vittsjös båda bidrag inledde matchen olyckligt, när Mandy van den Berg missade en bakåtpassning till Loes Geurts, som Belgien gjorde mål på.
Segermålet gjorde debutanten Priscilla de Vos på övertid. Hon lär komma ihåg det målet hela sitt liv. För inte nog med att det var hennes första landslagsmål – det är ett riktigt drömmål på volley. Även om det nog är lite turligt så är det något riktigt svårt hon försöker sig på – och lyckas med.
* Slutligen finns det numera ett spelschema för NWSL. Premiären spelas mellan Kansas City och Portland den 13 april. Totalt skall alla lag spela 22 matcher i grundserien. Hela spelschemat hittar du här.
USA vann alltså med 4–1 mot Skottland natten mot i dag svensk tid. Det var amerikanskornas 24:e raka match utan förlust.
Det var också första matchen för nye förbundskaptenen Tom Sermanni. Jag har sett att det skrevs på twitter om att Sermanni redan i sin första match släppte fram fler debutanter än vad Pia Sundhage gjorde under sina två första år som förbundskapten för USA.
Jag har inte hittat uppgifter som bekräftar uppgiften. Men klart är att Sundhage inte direkt gjorde sig känd för att göra en massa byten. Tvärtom körde hon på med sin kärntrupp i match efter match. Sermanni däremot lät en trio debutera mot skotskorna: Christen Press, Julie Johnston och Kristie Mewis.
Utöver det hade inte Sermanni genomfört så många förändringar i laget. En som överlevt många förbundskaptener är Shannon Boxx. Hennes 3–0-mål är högst sevärt. Se det, och övriga höjdpunkter från matchen på det här klippet.
Alla damallsvenska spelare i matchen utmärkte sig, och märks i klippet. Främst förstås Press som gjorde två mål och ett assist. I USA fick även Göteborgs Yael Averbuch hoppa in. Hon hade en rungande frispark i ribban, och ett assist till Sydney Leroux:s 4–1-mål.
För Skottland spelade både Mallbackens Hayley Lauder och Vittsjös Jane Ross från start. Lauder räddade på mållinjen redan i matchens första minut, och Ross hade en bra styrning vid underläge 3–1.
* Ett reservbetonat LdB FC Malmö vann mot lokalkonkurrenten LB07 med hela 6–0 i dag. Målen gjordes av Ramona Bachmann 3, Anna Thörnqvist 2 och så ett av Manon Melis – som alltså inte var med i Hollands landskamp mot Belgien i går.
* Kif Örebro vann med 1–0 mot Kif Örebros P15-lag efter mål av Moa Narving. Tränare Rickard Nilsson reagerade på twitter mot att Nerikes Allehanda skrev att man spelade mot 14-åringar. Men möter man ett P15-lag i början av februari så får man nog räkna med att huvuddelen av spelarna i motståndarlaget är just 14 år.
* I Stockholm vann ett B-betonat Tyresö med 2–1 (0–1) mot Hammarby. Båda Tyresös mål gjordes av Veronica Boquete. Tillägg i efterhand: Med hjälp av en läsare har jag dessutom fått reda på att Hammarbys mål gjordes av Greta Holmberg. Tack för det.
* Vittsjö vann med 3–0 mot Kalmar efter två mål av nyförvärvet Elin Nilsen och ett av Sofie Andersson.
* Holland vann alltså mot Belgien i går. Hollands startelva innehöll tre Sverigebaserade spelare. I sin helhet såg den ut så här: Loes Geurts – Dyanne Bito, Daphne Koster, Mandy van den Berg, Claudia van den Heiligenberg – Anouk Dekker, Sherida Spitse, Sylvia Smit, Danielle van de Donk, Renée Slegers – Lieke Martens.
Hemma igen efter ett par dagar i London håller jag på med att kliva ur NBA-bubblan. Såg i en norsk tidning på flyget hem att det tydligen pågår ett gisslandrama i Algeriet. Sånt missar man lätt när man är ute på resande fot för att bevaka ett evenemang.
Men lite damfotboll har jag hunnit med i dag. Jag slog mig ner framför datorn i eftermiddags, och fick på DFB-tv se Antonia Göransson ta emot priset som bästa utespelaren i DFB Hallenpokal – alltså den inomhusturnering där alla Frauen-Bundesligas tolv klubbar gör upp om titeln bäst i Tyskland.
Antonia Göransson dribblar bort Asuna Tanaka
Göranssons Turbine Potsdam spelade imponerande fotboll, och vann hela turneringen – egentligen utan att ha varit riktigt hotade någon gång. Jag såg semifinalerna och finalen, och då imponerades jag allra mest av Potsdams 16-åriga megatalang Pauline Bremer. Hon hade assist till fyra av lagets fem mål i de två avgörande matcherna.
Men även Göransson såg pigg ut offensivt. Som vanligt tog hon alla chanser att utmana – och gå rakt på mål. Utöver Göransson fanns även norskorna Maren Mjelde och Ada Hegerberg bland de nio spelare som tränare Bernd Schröder satsade på i finalspelet. Hegerberg gjorde dessutom mål i finalen, som vanns med 2–1 mot Wolfsburg.
Potsdam tog storslam vid prisutdelningen, då Genoveva Anonma vann skytteligan, och storspelande Anna Felicitas Sarholz utnämndes till bästa målvakt.
Hallenpokal är för övrigt en fantastisk idé. Det handlar om inomhusfotboll med sarger – bland det roligaste jag vet, och alla Frauen-Bundesligas tolv lag är alltså med.
Förutom att de möts i turneringen har hela ligan en gemensam fest på kvällen.
Visst låter det här som något man skulle vilja ha i Sverige också? Fast jag inser att det är väldigt svårlöst. Upplägget passar bättre för länder som har sina ligor höst–vår.
Bilder från cupen? Jodå, här är sådana. Där ser man bland annat Göransson göra två riktigt snygga mål i kvartsfinalen mot Frankfurt.
* I Australien är Sydney FC överraskande klart för final i W-league. Man vann i morse svensk tid borta mot grundseriens segrarlag Brisbane Roar med 3–2. Man vände 1–0-underläge till 3–1 efter två mål av Samantha Kerr och ett av Annalie Longo.I morgon bitti skall Petra Larsson och Melbourne Victory försöka göra om Sydneys prestation – och vinna en semifinal på bortaplan. För motståndet står Perth Glory med bland annat Sverigebekanta Lisa De Vanna och Kate Gill.
* I Italien blev det i dag segrar för tre av topplagen: Torres, Tavagnacco och Bardolino Verona. Tvåan Tavagnacco vann bortamötet med Brescia med 2–1, och står liksom Torres utan förlust efter 17 omgångar.
* Under veckan färdigspelades fyrnationsturneringen i Kina, Yongchuan cup. Norge – utan Mjelde och Hegerbergs – vann den genom att spela 0–0 mot Kanada i sista omgången. Bilder därifrån finns här.Kanada blev tvåa i turneringen då Kina samtidigt vann med 2–0 mot Sydkorea.
Det känns som att Norge kan ha något på gång igen. Frågan är om lagbygget hinner bli klart till sommarens EM?
* Apropå EM så vann Spanien mot Ryssland med 2–1 i en landskamp tidigare i veckan. Segermålet gjorde Jennifer på övertid. Tyresös Vero Boquete gjorde spanjorskornas första mål.
Spanien startade med följande spelare: Ainhoa (Tirapu), Meli (Melisa Nicolau), Marta Torrejón, Eli (Elisabeth) Ibarra, Sandra (Villanova), Ruth (Garcia), Jennifer (Hermoso), Mesi (Silvia Meseguer Bellido), Sonia (Bermúdez), Vero (Boquete) och Adriana (Martin Santamaria).
Det är knappt 3,5 månader kvar tills damallsvenskan sparkar i gång, och det har blivit dags för en andra genomgång av hur klubbarna står sig i silly season.
Vid min senaste lägeskoll såg Göteborg ut att kunna bli lågsäsongens segrarlag. Sedan dess har klubben tappat skyttedrottningen Christen Press, och GFC är tillbaka på nollnivå igen.
Det är alltså lång tid till avspark, så man skall inte dra för stora slutsatser av dagsläget. Men som det ser ut nu är det inget lag som ser ut att flytta fram sina positioner rejält jämfört med fjolåret.
I den ekonomiska krisens tid verkar det snarare mest handla om att inte backa för mycket. Som jag ser det nu är det bara de båda topplagen Tyresö och Malmö/Rosengård som i nuläget ser ut att få ett starkare premiärlag i år än 2012.
De stora förlorarna är som väntat de båda nedflyttade Stockholmslagen. Framför allt har Djurgården snart tappat hela sin startelva.
Sofia Jakobsson
En spelare som inte förekommit alls i media den senaste månaden är Sofia Jakobsson. Senast jag såg henne nämnas var när GP skrev att hon lämnat Rossiyanka. Då gjorde jag det här inlägget.
Sedan har det varit tyst. Jag började tro att GP var fel ute, och att vår landslagsforward skall vara kvar i Ryssland. För om Jakobsson letar ny klubb borde hon väl låta världen veta det?
Men i går fick uppgifterna om att hon brutit med Rossiyanka ny fyr när Anders Nilsson skrev om dem i sin blogg. Det blir intressant att se vem som rätar ut frågetecknet som finns kring Jakobsson?
Om jag rätar ut så många frågetecken här nedan kan man nog diskutera. Men här är i alla fall en genomgång av läget i silly season:
Meghan Klingenberg stannar
1) Tyresö FF
In: – Ut: – Kommentar: För första året satsar Tyresö på kontinuitet. Inga tunga nyförvärv, men inte heller några besvärande förluster ännu. Det har ryktats om Christen Press och om Malin Diaz.
Men de tyngsta nyheterna är att man får behålla spelare som Marta, Meghan Klingenberg, Veronica Boquete, Line Röddik Hansen, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger samt tränare Tony Gustavsson.
Kontinuitet är ett väl beprövat segerrecept – och med samma starka trupp ett år till blir Tyresö förstås megafavoriter till guldet även i år.
Manon Melis
2) LdB FC Malmö (FC Rosengård) In: Manon Melis (Linköping), Zecira Musovic (Stattena), Ut: Emma Wilhelmsson (Jitex), Christina Öyangen Örntoft (Bröndby, Danmark), Hilda Carlén (???), Kommentar: Malmö – eller skall vi redan kalla dem Rosengård? – visar att de tänker ge Tyresö en jättematch om guldet även i år.
Miljardären Dan Olofsson har öppnat plånboken och löst klubbens ekonomiska kris. Hans plånbok har även möjliggjort att Manon Melis återvänt till Skåne. Med henne har man har ett överflöd av offensiva spelare. Synd för klubbens många talangfulla tonåringar.
Som jag ser det behöver man en till högklassig back för att få en trupp som inte blir känslig för skador. Kanske också en central mittfältare till.
Magdalena Ericsson
3) Linköpings FC In: Magdalena Ericsson (Djurgården), Lina Ringshamre (Sundsvall), Stina Blackstenius (Vadstena), Ut: Louise Fors (Liverpool FC, England), Lisa de Vanna (Melbourne Victory, Australien), Karen Bardsley (Lincoln Ladies, England), Ingrid Schelderup (Vålerenga, Norge) Nora Holstad Berge (Arna Björnar, Norge), Josefine Alfsson (Kisa), Matilda Agné (Hammarby), Emma Lundh (???) och Manon Melis (Malmö) Kommentar: Linköping ser över utgifterna, och har därför tvingats banta truppen. Stommen finns dock kvar – och är stabil. Klarar man sig utan skador på nyckelspelare som Sofia Lundgren, Mariann Gajhede Knudsen, Charlotte Rohlin, Petra Larsson, Nilla Fischer och Pernille Harder bör LFC blir svårslaget. Defensivt har det dessutom ryktats om att AIK:s mittbackstalang Jennie Nordin är på väg in.
Men vem skall göra målen?
Fem av lagets sex främsta målskyttar från i fjol lämnar. Följden är att av LFC tappar 38 av sina 50 mål från 2012. Kostsamt.
Christen Press
4) Göteborg FC In: Marie Hammarström (Kif Örebro), Cathrine Dyngvold (Klepp, Norge), Ut: Christen Press (???), Ingrid Wells (???), Kommentar: För en månad sedan ledde GFC silly season klart. Men sedan lyckades man inte få behålla skyttedrottningen Christen Press. Med reservation för att jag har dålig koll på Dyngvold så känns det som att klubben är tillbaka på nollnivå.
Press var ju nämligen halva GFC:s offensiv under 2012. Hon gjorde 17 av lagets 48 mål i damallsvenskan, låg bakom cuptiteln och var stor hjältinna i åttondelsfinalen av Champions League. Det är inte många spelare som har kapacitet att ersätta Press.
Utöver forwardsfrågan är spelartruppen fortsatt rekordtunn. GFC behöver bredda för att inte vara extremt känsliga för skador.
Susanne Moberg
5) Kristianstads DFF In: Marija Banusic (Sirius), Elin Borg (AIK), Brett Maron (Valur, Island) Ut: Julia Molin (AIK), Moa Pettersson (Wä), Elin Nilsen (Vittsjö), Becky Edwards (???), Katrin Omarsdottir (Liverpool, England), Lisa Petersson (AIK), Anna Persson (Glimåkra) och Emelie Johnson (Boren??). Kommentar: 2013 års upplaga känns ungefär jämnstark med 2012 års. Offensiven är vass. Margret Lara Vidarsdottir kan säkert producera ihop med danska landslagsspelaren Johanna B Rasmussen, supertalangen Marija Banusic och pålitliga Susanne Moberg.
Men känslan är att laget behöver minst en riktigt stark kraft till på centralt mittfält för att kunna utmana riktigt i kampen om platserna i Champions League. Dessutom har man just nu tunn besättning på ytterbacksplats.
Danesha Adams
6) Vittsjö GIK In: Jane Ross (Glasgow City) och Elin Nilsen (Kristianstad) Ut: Emma Kullberg (Umeå Södra) och Josefine Mårtensson (Glimåkra) Kommentar: Vann nyligen dragkamperna om Elin Nilsen och om skotska skyttedrottningen Jane Ross. Det känns som två bra tillskott.
Många frågor återstår dock att få svar kring Vittsjös trupp. Inga av 2012 års spelare hade tvåårskontrakt, så en stor del av arbetet fram till nu har bestått av att förlänga med nyckelspelare.
Om Ross möjligen är ersättare för fjolårets bästa målskytt, Danesha Adams, har skotskan mycket att leva upp till. För amerikanskan var oerhört nyttig i offensiven med sin tyngd.
Och vad händer med Ifeoma Dieke? Hon höll ihop försvaret lysande innan hon drog av korsbandet i OS.
Hanna Folkesson och Mattias Eriksson
7) Umeå IK In: Hanna Folkesson (AIK) Ut: – Kommentar: Här har vi ytterligare en klubb som kämpar med ekonomin. AIK:s Umebördiga lagkapten Hanna Folkesson är den enda som har skrivit på Och det är även en klubb där det varit väldigt få nyheter hittills under silly season.
Fast de har försökt. De har haft Olivia Schough på besök, men forwarden valde att stanna i Göteborg. De jagade Marija Banusic, som hamnade i Kristianstad.
På målvaktssidan spelar Caroline Jönsson våren ut. UIK har täckt upp genom att skriva tvåårskontrakt med Malin Reuterwall. Henne har jag dålig koll på. Håller hon?
8) Piteå IF In: Clara Markstedt (AIK), Johanna Andersson (Assi). Ut: Jennifer Nobis (slutar), Ann Marie Dovland (Klepp, Norge), Jessica Olofsson (???), Camilla Johansson (???) Kommentar: Man har ett tungt avbräck i poängspelaren Jennifer Nobis, som tvingas sluta. Men det är sportsligt viktigt att Faith Ikidi stannar. Här kommer man dock in på ekonomi. Frågan är även hur mycket pengar klubben har att spendera. Man var illa ute i våras, och borde kanske hålla lite i pengarna i vinter. Trots det har man kontrakterat Ikidi utan att ha ekonomisk täckning. Riskabelt.
Jakten på Nobis ersättare är i full gång. Man förlorade kamperna om amerikanska U23-landslagsanfallaren Lindsay Taylor, isländska landslagsspelarenFanndis Fridriksdottir – som gick till norska Kolbotn – och om skotska skyttedrottningen Jane Ross.
På minuskontot finns även Lena Blomkvist som dragit av korsbandet, och blir borta minst halva säsongen.
Katri Nokso-Koivisto
9) Jitex BK In: Emma Wilhelmsson (Malmö), Ut: Nanna Jansson (Hovås-Billdal), Katri Nokso-Koivisto (LSK Kvinner, Norge), Caroline Lindblad (???) Kommentar: Här verkar det också väldigt lugnt på spelarfronten. Det talar för att Stefan Rehn får ungefär samma lag att jobba med som i fjol, även om både Kristin Carlsson och Elin Carlsson ännu så länge är osäkra på framtiden.
En nyckel för Jitex blir att kunna korta ner skadelistan, som varit besvärande lång de senaste säsongerna. För med frisk trupp har Jitex ett lag som kan utmana om en plats på tabellens övre hälft.
Linda Fransson med Sofia Karlsson i ryggen.
10) Kif Örebro In: – Ut: Marie Hammarström (Göteborg), Edda Gardarsdottir (???), Emelie Lundberg (???), Linda Fransson (???), Nina Fellbrant (slutar) och Hanna Ågren-Åhbom (slutar). Kommentar: Kanske kan Kif få ihop ett starkare lag än jag först trodde. För känslan var att den svaga ekonomin skulle leda till spelarflykt, och att Kif skulle få extremt svårt att kunna hänga kvar. Nu får man nog i alla fall ihop ett gäng som har chansen till nytt kontrakt.
Inga nyförvärv är ännu presenterade, men det var förstås oerhört viktigt att klubbledningen fick Sara Larsson att stanna. Stannar gör också Marina Petterson-Engström, Elin Magnusson, Sanna Talonen, Susanna Lehtinen och Linda Hallin. Klubben förlängde nyligen också med kanadensiska målvakten Stephanie Labbé och nigerianska forwarden Sarah Michael.
Man skall ha klart med en ny back. Det kan handla om Tyresös Helén Eke, som har varit i Örebro och provtränat.
Gudbjörg Gunnarsdottir
11) Djurgården In: – Ut: Gudbjörg Gunnarsdottir, Mia Jalkerud och Freja Hellenberg (alla Avaldsnes, Norge), Magdalena Ericsson (Linköping), Anna Lindblom (Hammarby), Annika Kukkonen (Sunnanå), Renee Slegers (Holland), Katrin Jonsdottir (???), Katrine Petrous (???), Caroline Frånberg (???) och Natalia Rickne (???). Kommentar: Här är det spelarflykt i den högre skolan. Och man lär tappa fler. För inte kommer väl Jessica Landström och Susan Varli spela med ett lag som riskerar att bli bottenlag i elitettan?
För där är känslan just nu. Djurgården måste stoppa utströmningen, och dessutom få in ett par etablerade spelare. För annars lär det bli ett riktigt jobbigt år i elitettan.
12) AIK In: Julia Molin och Lisa Petersson (båda Kristianstad), Ut: Nazanin Vasegpanah (slutar), Elin Borg (Kristianstad), Maija Saari (Mallbacken), Clara Markstedt (Piteå), Hanna Folkesson (Umeå IK), Elin Bragnum (???). Kommentar: Har hittills klarat sig klart bättre under silly season än Djurgården. Fast flera av AIK:s talangfulla spelare är attraktiva på marknaden. Man får svårt att behålla Malin Diaz, Jennie Nordin och Sussie Nilsson.
Men stannar spelarflykten där bör AIK kunna klara sig hyfsat i elitettan. Kanske till och med bli ett topplag.
13) Sunnanå SK In:Annika Kukkonen (Djurgården), Hanna Glas (Sundsvall), Ut: Anna Bodén (Morön) Kommentar: Har värvat Annika Kukkonen från Djurgården och Hanna Glas från Sundsvall. Behöver garanterat ett par etablerade spelare till för att inte bli indragna i nedflyttningsstriden från omgång ett.
Har jobbat hårt för att hitta de nyförvärven, dock utan någon större framgång. Man hade exempelvis AIK-duon Elin Borg och Malin Diaz på besök, men fick nej från båda. Man hoppades på, men gick miste om Alexandra Nilsson, som stannar ett år till i Umeå.
14) Mallbackens IF In: Hayley Lauder (Åland United), Maija Saari (AIK), Sarah Bergman (QBIK), Emmie Johansson (QBIK) Ut: Anna Arnfeldt (slutar), Felicia Edgren (QBIK) Kommentar: Mallbacken lär bli extremt nederlagstippade. Man hade en stabil defensiv i söderettan. Den måste man kunna luta sig mot i allsvenskan. Gissningsvis behöver man ytterligare minst två–tre rutinerade nyförvärv.
Fotbollsåret 2012 är slut. Det finns många sätt att sammanfatta det. Jag väljer modellen med korta rubriker för bloggens årskrönika. Hoppas det kan erbjuda en stunds nöje.
Här är årets…
Betyg på den svenska OS-truppen: Här är mina spelarbetyg, och här en mer allmänt hållen analys av landslagets insats i Storbritannien.
Bästa spelare: Christine Sinclair, som slog målrekord i OS, och förde Kanada till brons. Fast att hon varit bäst förstod inte juryn till Ballon d’Or…
Damallsvenska All star-team: Något officiellt sådant finns inte. Men hade jag fått sätta ihop ett skulle det förstås ha tagit guld. Och det skulle ha sett ut så här, med uppställning 4-3-3: Thora Helgadottir – Meghan Klingenberg, Faith Ikidi, Linda Sembrant, Line Röddik Hansen – Sara Björk Gunnarsdottir, Veronica Boquete, Nilla Fischer – Ramona Bachmann, Anja Mittag, Marta.
Ersättare: Kristin Hammarström (målvakt), Sif Atladottir, Ifeoma Dieke, Anita Asante, Pernille Harder, Kosovare Asllani och Christen Press.
Drömlottning: Den fick vi. För Sveriges EM-lottning är så 100-procentigt perfekt att den nästan känns tillrättalagd. Röda mattan ligger utlagd mot finalen på Friends Arena.
Elände: Alla korsbandsskador. Ett tag gick nästan ett korsband av per omgång i damallsvenskan. Så vansinnigt tråkigt. Rohlin, Dieke, Lindahl, Sjögran och Sembrant blev några av de tunga namnen på årets tråkigaste skadelista. Internationellt kan vi lägga till exempelvis Krieger och Bajramaj.
Framtidsnamn: De hittar vi i F19-landslaget som vann EM-guld i somras. Flera av namnen Rubensson, Ilestedt, Hurtig, Wahlberg, Diaz, Nordin, Rolfö med fler kommer säkert snart att vara välkända även bland massorna.
Frisparkar: För dem stod den japanska talangen Yoko Tanaka, som satte två frisparkar i samma match i U20-VM. En med högerfoten, och en med vänstern. Gör om det om du kan…
Mimmi Löfwenius
Glädjefnatt: Det drabbades Mimmi Löfwenius av efter hennes mål och assist mot Italien med F19-landslaget. Det här underbara klippet kan man se hur många gånger som helst. För övrigt kvalar väl hennes mål dessutom in som ett av årets läckraste solomål?
Hjärnsläpp: Det stod Ramona Bachmann för när hon tog med hands två gånger i Umeå, och blev stor syndabock när Malmö tappade SM-guldet till Tyresö.
Jag intervjuar Alex Morgan
Internationella genombrott: Alex Morgan. Inledde säsongen på bänken i USA:s landslag. Avslutar den som USA:s skyttedrottning, poängdrottning i OS, samt finalist i Ballon d’Or.
Japanska reklamfilmer: Jaja, några av dem kanske är från i fjol. Men jag är väldigt svag för japansk reklam. Är du det också finns här länkar till ett smörgåsbord av damfotbollsrelaterade, kommersiella klipp…
Kanonstart: Sveriges inledning i OS-turneringen. Efter 25 minuter hade vi 3–0 mot Sydafrika, och allt såg väldigt bra ut. Tyvärr var kanske de 25 minuterna våra bästa i London.
Konkurs: Boråslaget Dalsjöfors Goif ledde söderettan i stor stil, och var på god väg mot damallsvenskan, när man gick i konkurs.
Konstigaste petning: Frankrikes förbundskapten Bruno Bini som plötsligt inte längre ville ha med en av världens allra bästa vänsterbackar, Sonia Bompastor, i sitt lag.
Kriser: De var ekonomiska, och visade sig i var och varannan klubb i damallsvenskan. Värst drabbade var Kif Örebro och LdB FC Malmö. Men även Piteå IF, Linköping, Umeå och ytterligare några klubbar hade det kämpigt med att hålla budgeten.
Lundgren sågade
Kritik 1: För den stod Sofia Lundgren, som talade ur hjärtat när hon sågadeThomas Dennerby för hans agerande i målvaktsfrågan. Kritik 2: Pia Sundhage var skoningslös i sin kritik av de svenska insatserna i franska toppmötet PSG–Lyon. Både Lotta Schelin och Kosovare Asllani fick höra kännbara sanningar.
Kunskapsmiss: Den stod den nya förbundsbasen Karl-Erik Nilsson för, när han vid den damallsvenska upptaktsträffen inte visste skillnaden på Kronprinsessan Victorias och Susanne Erlandssons pokaler.
Kvotering: Den bjuder media på i slutet av varje år, då spelare som man knappt skrivit en artikel om under året plötsligt platsar på alla möjliga bästalistor. Allt för att kvotera in lite tjejer på listorna.
Hans Löfgren och Leif Edeborg
Lögn: Tyresö, som hela säsongen hävdade att ”Hans Löfgren har ingen funktion”, trots att han hela tiden hade en framträdande roll kring laget.
Mardrömsdebut: Stackars Tove Enblom fick chansen att vakta Djurgårdens mål borta mot Linköping. Då rasade lagets försvarsspel ihop fullständigt, och 17-åringen tvingades släppa in hela elva bollar.
Match: Den underbart svängiga OS-semifinalen USA–Kanada. I tuff konkurrens med finalen, USA–Japan.
Moraldiskussion 1: Den om huruvida Japans agerade i 0–0-mötet med Sydafrika i OS var inom ramarna för vad som är moraliskt tillåtet. Moraldiskussion 2: Den i Japan om huruvida det var rimligt att landets mediokra herrlag fick flyga business class, medan de regerande världsmästarinnorna fick fortsätta längre bak i samma plan, och sätta sig i ekonomiklass.
Mål 1: Kosovare Asllani, klackvolley i en träningsmatch mot Sundsvall i mars. Mål 2: Yuki Ogimi, volley mot Arsenal. Mål 3: Cristiana Girelli, trixar in 1–0 mot Lazio. Mål 4: Patricia Hanebeck sätter bollen i krysset mot Duisburg. Det handlar alltså om hennes 2–0-mål, som kommer med 1,40 kvar av klippet. Fast 1–0-målet är rätt snyggt det också.
Mörkläggning: Svenska Fotbollförbundet som verkade anstränga sig för att damlandslaget skulle spela sina träningslandskamper så långt ifrån rampljuset som det bara gick. Först dröjde de 8,5 månader efter VM-bronset innan man visade upp laget på hemmaplan. Sedan undvek man att ge direktrapporter från de matcher som spelades, som här mot Norge i januari. Eller som här mot Kina i Algarve cup.
Yuki, när hon hette Nagasato
Namnbyte 1: Yuki Nagasato blev Yuki Ogimi. Namnbyte 2: LdB FC Malmö blev FC Rosengård. Eller skall jag kanske snarare skriva att de snart blir FC Rosengård. Hur snart återstår att se…
Nedläggning: Den amerikanska proffsligan WPS, som lades ner i januari efter tre års verksamhet. I oktober stod det klart att det blir en ny liga i USA till nästa år, och för ett par veckor sedan meddelades namnet: NWSL.
Carli Lloyd
OS-hjältinna 1: Carli Lloyd. Avgjorde OS-finalen 2008. Gjorde det igen 2012. OS-hjältinna 2: Hope Solo. Var inte normalt briljant under hela OS-turneringen. Men när det blev final, och det skulle avgöras. Då var hon makalös.
Promenadseger: Nya Zeeland, som hade en pinsamt enkel väg till OS. Medan världstvåan Tyskland misslyckades i de europeiska kvalet, så behövde The Football Ferns bara vinna ett dubbelmöte med korpgänget Papua Nya Guinea. Vad det blev? Jo, totalt 15–0, via 8–0 och 7–0. Pinsamt var ordet.
Publiksuccé 1: OS-turneringen som drog massorna till arenorna. Finalen sålde ut Wembley, det gjorde även en gruppmatch. Och i USA drog fotbollstjejerna störst tv-publik av alla under OS. Publiksuccé 2: Champions League-finalen som lockade 50212 till Münchens olympiastadion. Läs mer om den här. Publiktapp: Publiksnittet i damallsvenskan, som sjönk trots att Marta lockade storpublik vart hon än drog fram. Lägg till landslagets usla publiksiffror, och EM känns som en livsviktig vågdelare.
Ramaskri: Uppstod när Djurgårdens ordförande Anders Emanuelsson framförde synpunkter om storleken på boll och mål inom damfotbollen. Det tog inte många minuter förrän debatten var kvävd.
Rubriknamn: Bor man mindre än en timmes bilresa från Göteborg älskar man lätt rubrikvänliga namn som Bock, Fiser och Pulver. Eller varför inte Horan, Skoda, Testa, Christ, Wakt, Botten eller Husballe? Ja, det finns fler. I ett inlägg i somras frossade bloggen i namn som är som gjorda för ordvitsar.
Skapar rubriker
Rubrikskapare: Här vinner Hope Solo i stor stil. Bland mycket annat noteras rubriker om dopning, girighet, ett omdiskuterat bröllop, en omtalad biografi – samt om en och annan hyfsad räddning…
Räddning 1: Hope Solo i OS-finalen. Hennes guldräddning på Mana Iwabuchi:s friläge i slutet av finalen ledde just till guld. Räddning 2: Solo igen. Nu mot Kanada i juni. Inte lika viktig som den första, men väl så spektakulär. Räddning 3: Sif Atladottir mot Tyresö. Isländskans fantastiska hemjobb och räddning när Marta rundat Lindahl är tveklöst årets räddning i damallsvenskan. Den kommer 1,50 in i klippet.
Skandal: Den som redan nämnde Hans Löfgren ställde till med i våras.
Smäll: Potsdamspelarna Stefanie Mirlach och Alex Singer gick båda kompromisslöst på samma boll i slutet av mötet med Frankfurt. Smällen som uppstod när de nickade ihop var inte att leka med. Här är lite info om följderna.
Marlene Sjöberg
Straffskytt: Marlene Sjöberg som njöt till fullo när hon i Göteborgs favör avgjorde cupfinalen från straffpunkten.
Succévecka: Veronica Boquete:s i oktober med EM-kvaldrama med lyckligt slut samt en mirakulös återkomst in i kampen om SM-guldet. Och utökar vi succéperioden till tio dagar så inrymmer den även själva guldet…
Tyresö jublar
Svenska mästarinnor: Tyresö FF förstås, som ju spurtade förbi LdB FC Malmö på den damallsvenska upploppsrakan. Men svenska spelare blev mästarinnor i andra nationer också. Sofia Jakobsson blev rysk mästarinna, Lotta Schelin fransk, Antonia Göransson tysk och Rebecca Johnson isländsk.
Sofie Andersson på språng mot nya mål
Svit 1: Lyon, som inte förlorade en enda tävlingsmatch på hela året. Och som totalt nu står på fler än 100 matcher i rad utan förlust under ordinarie tid. Svit 2: Sofie Andersson, som gjorde mål i 20 seriematcher i rad.
Sämsta försvar: Vitryska Molodechno, som slutade på målskillnaden 7–271 efter 27 omgångar i vitryska Premier League. De fyra största förlusterna var på 18–0, 19–0, 21–0 och 22–0. Kul att vara målvakt i det gänget…
Sämsta speaker: Han i Halmstad som skötte snacket under Volvo Winners Cup i somras. Han hade jätteproblem med båda japanska och amerikanska uttal. Så oproffsigt hoppas jag verkligen inte att speakerjobbet kommer att skötas i sommarens EM-slutspel.
Tränarkaruseller: Här vann Linköping knappt, men klart före Tyresö. TFF inledde säsongen med Stefan Fredriksson, som hoppade av, och ersattes av Leif Edeborg innan man avslutade med Tony Gustavsson.
Hos LFC var det snurrigare ändå. De började med kommandot Denise Reddy/Christian Andersson, bytte till Jörgen Petersson, som lämnade, och ersattes av Andersson, som i sin tur avslutade som assistent till årets sista huvudtränare, Martin Sjögren. Visst var väl det en riktig karusell…
Caroline Seger uttalar sig
Utspel: Det gjordes av Caroline Seger, som knappt hann gå av planen efter förlusten i OS-kvartsfinalen förrän hon krävde Thomas Dennerby:s avgång.
Utlänningar i damallsvenskan: 69 stycken blev det till slut, och de lyfte definitivt seriens kvalitet flera snäpp i positiv riktning. Bland annat var åtta av de tio spelare som gjorde flest mål utländska – bland annat tre i topp: Anja Mittag, Christen Press och Manon Melis.
VM-avancemang: Alla länder som kan spela fotboll i Nordamerika, Asien och Oceanien blev i praktiken VM-klara i början av juni när Fifa meddelade fördelningen av VM-platser till Kanada 2015.
Marta Viera da Silva
Värvning: Den av Marta förstås. Viktig, inte minst för intresset kring damfotbollen. Men även för Tyresö på vägen mot klubbens första SM-guld.
Världslag: Något officiellt sådant utses inte när det inte är VM-år. Men här är mitt lag, uppställt enligt 4-3-3. Och jag har byggt ett lag som jag tror skulle kunna fungera, och alltså inte bara satt upp de elva bästa spelarna: Hope Solo – Yukari Kinga, Wendie Renard, Christie Rampone, Stephanie Houghton – Camille Abily, Viola Odebrecht, Aya Miyama – Elodie Thomis, Christine Sinclair, Alex Morgan.
Ersättare: Miho Fukumoto (mv), Azusa Iwashimizu, Sonia Bompastor, Carli Lloyd, Megan Rapinoe, Marta, Yuki Ogimi, Celia Okoyino da Mbabi och Abby Wambach.
Återuppståndelse: Damfotboll.com, som lades ner i februari, men väcktes till liv igen i början av april.
Har jag missat något viktigt? Lägg gärna till den egen rubrik.
Julafton närmar sig och jag hade tänkt att släppa damfotbollen, och i stället ägna mig åt lite julklappsrim, samtidigt som jag skall lyssna till Jussi Björling.
Eftersom fotbollsserierna nu tar några dagars paus tänkte jag också ta lite julledigt de närmaste dagarna. Men det handlar inte om någon långsemester, utan jag är tillbaka i mellandagarna.
Fast innan jag går på ledighet tänkte jag erbjuda en liten julklapp, kanske framför allt för alla Göteborgssupportrar.
För jag hade lite bilder från säsongen kvar i datorn. De kommer från finalen i Svenska cupen tidigare i höst. Den spelades som bekant mellan Göteborg FC och Tyresö FF en mörk och kall kväll. Min fotoutrustning/fotograftalang visade sig otillräcklig, för det blev en väldigt stor andel oskarpa bilder.
Här är ett galleri med de minst oskapa: God jul.
Detta bildspel kräver JavaScript.
Och här bilderna en och en:
Johanna Almgren sträcker händerna mot luften
Vinnare och förlorare
Catrine Johansson och Johanna Almgren
Hans Löfgren och Leif Edeborg
Yael Averbuch slår en frispark.
Johanna Almgren
Meghan Klingenberg
Mer glädje i Göteborgslägret
Stina Segerström höjer pokalen.
Yael Averbuch
Glada vinnare inför prisutdelningen
Carola Söberg
Anita Asante med pokalen
Prisbordet
Veronica Boquete
Cupmästarinnor 2012
Pauline Hammarlund, Annica Svensson och Lisa Klinga
Tyresös spelare var inte nöjda med domaren
Line Röddik Hansen
Ingrid Wells och Veronica Boquete
Marta prisas
Glada Göteborgsspelare
Marta Viera da Silva
Line Röddik Hansen
Line Röddik Hansen
Pauline Hammarlund
Göteborg jublar på slutsignalen
Veronica Boquete med Anita Asante i ryggen
Mästarskylten
Line Röddik Hansen jagas av Johanna Almgren
Karin Lissel
Tyresö gör ringen
Göteborg jublar över Sjöbergs straffmål
Göteborg firar andra raka cupsegern
Olivia Schough med bollen. Vero och Klingenberg tittar på.
Lotta Schelin fick som första spelare diamantbollen för tredje gången, och är därmed Sveriges bästa fotbollstjej genom alla tider. Eller?
Mitt svar är nej, hon är inte bäst. Inte ännu.
För jag kräver att tidernas bästa spelare skall prestera på toppen av sin förmåga i de avgörande matcherna med landslaget. Det gjorde Hanna Ljungberg. Det gjorde Victoria Sandell Svensson. Det gjorde Pia Sundhage. Det gjorde Malin Moström. Det har inte Lotta Schelin gjort hittills.
Flera av de andra spelarna var samtida, och slogs inbördes om titlarna, medan Lotta Schelin i nuläget är ganska ensam svenska på den allra högsta nivån.
Det gör att hon fick det finaste priset även i år, ett år där hon spelmässigt sett inte har glänst lika mycket som i fjol.
Jo, jag vet att hon var med och tog trippeln – Champions League, franska ligan och franska cupen. Och att hon blev bästa målskytt i landslaget i år.
Så titelmässigt är det närmast omöjligt att argumentera mot Schelin. Men jag tycker att hon borde ha haft sitt svaga OS mot sig. Precis som Pia Sundhage förväntar sig att Schelin och Caroline Seger skall bära Sverige i EM nästa sommar, förväntade vi oss att duon skulle bära oss i OS i somras.
Så blev det inte. Båda var besvikelser. Seger den största, medan Schelin fick godkänt. Men godkänt var ju inte det betyg man hade hoppas att vår världsstjärna skulle kvittera ut i årets viktigaste turnering.
Schelin fick en svag trea av mig i Champions Leaguefinalen, där hon blev utbytt på slutet. Hon missade flera fantastiska lägen i den matchen, lägen hon borde ha förvaltat.
Däremot presterade hon genom två målpass i ligafinalen mot Juvisy, och genom att göra båda Lyons mål mot Montpellier i cupfinalen.
Trots att jag har högre förväntningar på Lotta Schelin än vad hon presterat under året, så vill jag ta tillfället i akt att gratulera henne. På många sätt är hon ändå alltså en värdig vinnare.
Och jag hoppas att priset är en morot till att prestera på den absoluta toppen i juli nästa år. För en glimrande Schelin är en förutsättning för svensk framgång.
I övrigt imponerade Pia Sundhage som vanligt mest på Fotbollsgalan. Man kan ha olika uppfattningar om hennes sånginsatser. Men visst är det underbart med en ledare som inte bryr sig om vad andra tycker, utan kör sitt eget race?
Vad gäller pristagarna i övriga kategorier så prickade jag alla utom Emma Berglund i mitt tips från den 19 oktober. Det var trots allt en bra utdelning.
Och jag tycker att det var kul att se att både Anja Mittag och Veronica Boquete gjorde seriösa försök att hålla tacktal på svenska. Det visar både på mod och hög ambitionsnivå.
I morgon avgörs det vilket lag som tar 2012 års SM-guld. I söndags bedömde jag det som närmare 80–20 i Tyresös favör.
Det var kanske inte ett helt genomtänkt odds. Riktigt så stora favoriter är nog ändå inte Tyresö. Fast jag fortfarande tycker att det är fördel för serietvåan. Dock inte med så stor marginal, utan snarare typ, 52–48.
Här är en genomgång av de faktorer som talar för lagen:
Det här talar för att guldet stannar hos LdB FC Malmö:
1) De har hemmaplan. Och där har de inte förlorat sedan senaste mötet med Tyresö.
2) De tar guld på oavgjort. Alltså kan de backa hem och kontra. Och med en så trygg och duktig målvakt som Thora Helgadottir som sista utpost är det ingen dum taktik. Speciellt när man har Anja Mittag och Elin Rubensson att kontra på. Dessutom är väl Katrine Veje åter i spelbart skick?
3) De har två raka guld, och har skapat en vinnarkultur.
4) Tyresö har darrat i avgörande matcher förr. Jag tänker på de två sista omgångarna i fjol. Och på två raka cupfinaler. Även om Stockholmslaget har många spelare med vinnarvana har de ingen vinnarkultur i klubben.
Det här talar för att Tyresö FF tar sitt första SM-guld:
1) Mentalt hade Malmö redan vunnit guldet. Deras psyken fick en knäck i söndags, och det är inte lätt att ladda om, nu när de nu bjudit in Tyresö igen. Tyresö har däremot fått en andra chans, och kan spela i ren lycka.
2) Malmö riskerar att ha många slitna spelare. De har spelat två matcher sedan Tyresö spelade sin senaste.
3) De har Marta. Utöver att hon är en tänkbar matchvinnare är hon även en spelare som har en stor vana av att vinna titlar. Sådana är viktiga att ha i avgörande lägen.
4) Veronica Boquete är inne i ett stim. Hon sköt Spanien till EM-slutspel, och gjorde en toppmatch mot Jitex. Spanjorskan kan bli tungan på vågen.
5) Ramona Bachmann är avstängd för Malmö. Det innebär att Tyresös backlinje slipper motståndarnas mest formstarka spelare.
6) De slog Malmö på bortaplan ifjol, och man upprepade segern även hemma i våras. Vetskapen om att man gjort bra resultat på en arena förr skapar en trygghet.
Ni får gärna lägga till fler punkter, om ni tycker att jag missat några.
Jag hade förstås gärna varit på plats på Malmö IP i morgon 13.00. Men jobbet sätter stopp. Jag skall istället försöka hinna se så mycket som möjligt av matchen på Tv4sport.
Men som nämnts ligger mycket av mitt fokus de här dagarna på söndag 15.00 – då guldstriden avgörs i herrallsvenskan. Just nu är ju det guldet ganska nära min moderklubb, IF Elfsborg.
Inför de näst sista omgångarna av både herr- och damallsvenskan såg det ju förresten ut som att det kunde bli dubbla guld till staden Malmö. Nu känns det som att skåningarna får nöja sig med två andraplatser. Här är det dock läge att kasta in en favoritklyscha: Men fotboll är fotboll – och där kan allting hända…
Om Veronica Boquete haft en fantastisk vecka har det varit motsatsen för en av de spelare som markerade Vero i onsdags.
Skottlands duktiga mittback Rachel Corsie tvingades kliva av den avgörande playoffmatchen efter 79 minuters spel med svåra knäsmärtor.
Från sidan av planen såg hon hur Spanien reste sig från två underlägen, och snodde Skottlands EM-plats i matchens sista spark.
Dagen efteråt twittrade hon:
”Morgonen efter förra natten … säg inget … Tror inte att jag kan må sämre.”
Fast möjligen mår Corsie ännu sämre idag. För nu har hon nämligen fått beskedet om sitt knä. Och både korsband och menisk var trasiga.
Mittbacken kommer således att påminnas om förlusten i Madrid dagligen i minst ett halvår…
Som en notering i marginalen konstateras att det mycket väl kan ha varit två skotska korsbandsskador som tog Spanien till EM-slutspel. Dels Ifeoma Dieke:s, dels då Corsies.
En blogg om internationell damfotboll 